Akademiska sjukhuset

Avancerad intensivvård förbättrar överlevnaden för de mest underburna barnen

Dela
En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet där forskarna följt barn födda under perioden 2006-2015. Enligt forskarna talar studien för att aktiva intensivvårdsinsatser bör erbjudas de extremt underburna barnen.
En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.
En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.

- Resultaten visar att över hälften av barnen som föds i graviditetsvecka 22 överlever utan en påtaglig ökning av neurologiska skador på längre sikt, säger Erik Normann, sektionschef för neonatalvård på Akademiska sjukhuset.

Forskarna har studerat medicinska insatser och utfall för mycket underburna barn födda i graviditetsvecka 22-24 under åren 2006-2015 på Akademiska sjukhuset. Parametrar som studerats är sjuklighet på kort tid, t exögonskador, blödning i hjärnans hålrum och skador på lungorna. Forskarna har även studerat förekomsten av neorologiska konsekvenser såsom CP-skada, nedsatt syn och hörsel samt försenad utveckling.

Totalt sett överlevde 64 procent av barnen. Av de som föddes i graviditetsvecka 24 överlevde 70 procent jämfört med 52 procent i vecka 22. En uppföljning vid 2,5 års ålder visade att 66 procent av barnen uppfattades som friska

Bakgrunden till studien är enligt Erik Normann att överlevnaden för extremt för tidigt födda barn stadigt förbättrats de senaste 50 åren. Trots detta är aktiv intensivvård för de mest underburna barnen fortfarande kontroversiell på grund av oro för dåliga resultat. Attityden till vård av dessa barn varierar kraftigt även om det i Sverige ses en allt större samsyn.

Vissa studier rapporterar om hög dödlighet och sjuklighet. Andra talar för att resultaten kan förbättras även för barn födda i graviditetsvecka 22, förutsatt att alla insatser används och forskarna menar att attityden i sig kan påverka resultatet.

- Det kan liknas vid en situation med självuppfyllande profetia. Vår studie talar för att aktiva intensivvårdsinsatser bör erbjudas de extremt underburna barnen, framhåller Erik Normann. Men samhället måste också stå redo att hjälpa de barn och familjer som det inte går så bra för, framhåller Erik Normann.

De senaste årens utveckling av neonatalvården karaktäriseras av en ökad föräldradelaktighet i vården av barnen. Detta kopplat till en erfaren och hängiven personal samt en alltmer skonsam intensivvård kan delvis förklara de goda resultaten.

Nota bene: Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Archives of Disease in Childhood: Fetal and Neonatal edition. Länk till tidskriften.


För mer information/intervju, kontakta
:
Erik Normann, sektionschef för neonatalvård på Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 78 93, e-post: erik.normann@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.
En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.
Ladda ned bild
Erik Normann, sektionschef neonatalvård, Akademiska sjukhuset
Erik Normann, sektionschef neonatalvård, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye