Akademiska sjukhuset

Avancerad intensivvård förbättrar överlevnaden för de mest underburna barnen

Dela

En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet där forskarna följt barn födda under perioden 2006-2015. Enligt forskarna talar studien för att aktiva intensivvårdsinsatser bör erbjudas de extremt underburna barnen.

En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.
En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.

- Resultaten visar att över hälften av barnen som föds i graviditetsvecka 22 överlever utan en påtaglig ökning av neurologiska skador på längre sikt, säger Erik Normann, sektionschef för neonatalvård på Akademiska sjukhuset.

Forskarna har studerat medicinska insatser och utfall för mycket underburna barn födda i graviditetsvecka 22-24 under åren 2006-2015 på Akademiska sjukhuset. Parametrar som studerats är sjuklighet på kort tid, t exögonskador, blödning i hjärnans hålrum och skador på lungorna. Forskarna har även studerat förekomsten av neorologiska konsekvenser såsom CP-skada, nedsatt syn och hörsel samt försenad utveckling.

Totalt sett överlevde 64 procent av barnen. Av de som föddes i graviditetsvecka 24 överlevde 70 procent jämfört med 52 procent i vecka 22. En uppföljning vid 2,5 års ålder visade att 66 procent av barnen uppfattades som friska

Bakgrunden till studien är enligt Erik Normann att överlevnaden för extremt för tidigt födda barn stadigt förbättrats de senaste 50 åren. Trots detta är aktiv intensivvård för de mest underburna barnen fortfarande kontroversiell på grund av oro för dåliga resultat. Attityden till vård av dessa barn varierar kraftigt även om det i Sverige ses en allt större samsyn.

Vissa studier rapporterar om hög dödlighet och sjuklighet. Andra talar för att resultaten kan förbättras även för barn födda i graviditetsvecka 22, förutsatt att alla insatser används och forskarna menar att attityden i sig kan påverka resultatet.

- Det kan liknas vid en situation med självuppfyllande profetia. Vår studie talar för att aktiva intensivvårdsinsatser bör erbjudas de extremt underburna barnen, framhåller Erik Normann. Men samhället måste också stå redo att hjälpa de barn och familjer som det inte går så bra för, framhåller Erik Normann.

De senaste årens utveckling av neonatalvården karaktäriseras av en ökad föräldradelaktighet i vården av barnen. Detta kopplat till en erfaren och hängiven personal samt en alltmer skonsam intensivvård kan delvis förklara de goda resultaten.

Nota bene: Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Archives of Disease in Childhood: Fetal and Neonatal edition. Länk till tidskriften.


För mer information/intervju, kontakta
:
Erik Normann, sektionschef för neonatalvård på Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 78 93, e-post: erik.normann@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.
En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset.
Ladda ned bild
Erik Normann, sektionschef neonatalvård, Akademiska sjukhuset
Erik Normann, sektionschef neonatalvård, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny DBT-behandling lovande vid anorexia och överkontroll8.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Överdriven eller ohjälpsam förmåga till självkontroll är vanligt bland personer med anorexia. En ny psykologisk behandling, baserad på dialektisk beteendeterapi, RO-DBT, har visat sig kunna vara gynnsam för denna grupp. Samtliga som slutförde behandlingen hade en hälsosam vikt och små eller inga andra ätstörningssymptom efter behandling. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet och ätstörningsenheten för vuxna på Akademiska sjukhuset.

Viktigt att förebygga viktnedgång och undvika alkohol under pågående cancerbehandling7.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat hälsosamma matvanor. Men vilken mat är bäst för den som drabbats av cancer? Budskapen är ofta motstridiga vilket kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten. Det framkom under ett webbinarium den 11 mars om kunskapsläget gällande mat i samband med cancerbehandling arrangerat av bland andra Cancerfonden, Dietisternas riksförbund och nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset som nu är offentligt.

Hjärt- och njursjukdom vanligare vid typ 1-diabetes än typ 2-diabetes19.3.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Hjärt- och njurkomplikationer är vanligare vid typ 1-diabetes jämfört med typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Det framgår av en norsk-svensk registerstudie från Akademiska Sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med andra svenska och norska forskare. Fynden anses intressanta och delvis överraskande eftersom dessa sjukdomar ofta hänger samman med de riskfaktorer som är vanligast hos personer med typ 2-diabetes.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum