Avgiftsmodell för kliniska prövningar som ger full kostnadstäckning
En ny EU-gemensam förordning om kliniska prövningar av läkemedel för människor ersätter den nuvarande nationella lagstiftningen om klinisk läkemedelsprövning. Det är ännu inte bestämt när förordningen ska börja gälla, men det nya regelverket medför stora förändringar i Läkemedelsverkets kostnader för hantering av ansökningarna. Bland annat kommer regelverket att kräva ett nytt IT-stöd och förändrat arbetssätt för att kunna handlägga inkomna ärenden snabbare än idag.
På uppdrag av regeringen har Läkemedelsverket tagit fram en modell för hur avgifterna för kliniska prövningar kan ändras för att fullt ut kunna finansiera ärendehanteringen genom avgifter. Myndigheten har inte haft som uppdrag att utreda några andra finansieringsformer i detta uppdrag, men bedömer att man kan titta på olika finansieringsmodeller.
- Avgifternas storlek är kanske inte helt avgörande för större företag, men kan ha stor betydelse för mindre företag och icke-kommersiella aktörer. Med den höjning som vi ser kommer att krävas för full kostnadstäckning önskar vi att även andra alternativ till finansiering utreds, säger Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar på Läkemedelsverket.
För att i framtiden kunna nå full kostnadstäckning för de nya uppgifter som EU-förordningen medför genom enbart avgifter räknar Läkemedelsverket med att de behöva höjas från 50 000 SEK till 123 000–148 000 SEK, beroende på typ av ansökan.
- Vår önskan är givetvis att Sverige även fortsättningsvis ska vara attraktivt för klinisk forskning och patientnära läkemedelsutveckling. Med den avgiftsmodell som krävs för att uppnå full kostnadstäckning riskerar vi att en del av den läkemedelsutveckling och forskning som idag genomförs i Sverige förläggs någon annanstans, säger Gunilla Andrew-Nielsen.
I rapportens konsekvensanalys påtalas risken för att en betydande höjning av avgiften kan hämma den kliniska forskningen i Sverige. Detta står i kontrast till den nationella life science-strategins mål att öka antalet läkemedelsstudier och på olika sätt verka för att stimulera läkemedelsforskningen.
Antalet kliniska prövningar har minskat
Mellan åren 2013–2017 har Läkemedelsverket hanterat ca 300 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar varje år. De senaste två åren har antalet ansökningar minskat med ca 30%, vilket också har påverkat avgiftsintäkterna.
Under 2017 fattade regeringen beslut om ändringar i avgiftsförordningen och avgiften för kliniska läkemedelsprövningar höjdes från 45 000 SEK till 50 000 SEK. Sedan 2019 tas även avgifter ut för icke-kommersiella ansökningar, till exempel från sjukvård och akademi.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:018-18 36 25press@lakemedelsverket.seLänkar
Om
Godkännanden och tillsyn av läkemedel, naturläkemedel, mediciner, kosmetika och medicintekniska produkter
Läkemedelsverket är en myndighet under regeringen med uppdrag att främja den svenska folk- och djurhälsan.
Målsättningen är att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra och effektiva läkemedel. Dessa ska vara av god kvalitet, med positiv nytta/riskbalans och ska användas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
Till vårt ansvarsområde hör även att främja säkerheten och kvaliteten för kosmetika och hygienprodukter samt ansvara för tillsyn av tillverkare och produkter inom det medicintekniska området. Vi ger också tillstånd till och utövar tillsyn över apoteksverksamheten i Sverige. Utöver detta ska Läkemedelsverket även stödja forskning och innovation inom våra ansvarsområden. Giftinformationscentralen och Läkemedelsupplysningen är en del av Läkemedelsverket.
Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad, men finansieras även genom statliga anslag och bidrag.
Följ Läkemedelsverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Läkemedelsverket
Ingen koppling mellan GLP-1-analoger och självskadebeteende eller självmordstankar12.4.2024 14:27:15 CEST | Pressmeddelande
Det finns ingen koppling mellan behandling med så kalllade GLP-1 analoger och självskadebeteende eller självmordstankar. Det konstaterar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté (PRAC) efter en omfattande granskning.
Ingen koppling mellan GLP-1-analoger och självskadebeteende eller självmordstankar12.4.2024 14:20:26 CEST | Pressmeddelande
Det finns ingen koppling mellan behandling med GLP-1 analoger och självskadebeteende eller självmordstankar. Det konstaterar EMA:s säkerhetskommitté PRAC som har granskat tillgänglig information inklusive fallrapporter och resultat från två nya kliniska studier.
Har ditt barns hudvårdsrutiner gått till överdrift?11.4.2024 11:28:12 CEST | Pressmeddelande
Avancerade hudvårdsprodukter har blivit populära långt ned i åldrarna. Men barns hud behöver inte serum, peeling, rynkkrämer och liknande. De här produkterna är framtagna för vuxna och är inte säkerhetsbedömda för barn.
Läkemedelsverket föreslår tydligare regler för hampa28.3.2024 07:25:37 CET | Pressmeddelande
Läkemedelsverket redovisar nu hur odling och hantering av sådan cannabis som omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, även kallad industrihampa, kan säkerställas i Sverige. Det utan att narkotikalagstiftningen kringgås.
År 2023 summerat i myndighetens årsredovisning26.3.2024 14:43:21 CET | Pressmeddelande
Kriget i Europa, Sveriges Natoansökan och allt fler restanmälda läkemedel är några exempel på det som präglade år 2023. Samtidigt har en orolig omvärld stärkt det europeiska samarbetet och visat på läkemedelsmyndigheternas viktiga roll i samhällets motståndskraft. Läkemedelsverkets årsredovisning summerar det gångna året och visar på bredden i verksamheten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum