Statens medieråd

Barn med funktionsnedsättning mer utsatta på nätet

Dela

Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på nätet än unga utan diagnoser. De utsätts också oftare för mobbning, hot och sexuella inviter på nätet. För att hjälpa dem att utnyttja nätets alla möjligheter och rusta dem med försiktighetsåtgärder har riksförbundet Attention i samverkan med Statens medieråd tagit fram ett nytt webbverktyg: Koll på nätet.

Koll på nätet riktar sig till unga på högstadiet och gymnasiet. Eleven får följa den fiktiva karaktären Alex genom korta berättelser som handlar om kommunikation på sociala medier, näthat, mobbning och sexuella kontakter och sedan ta ställning till olika situationer som kan uppstå.

Koll på nätet har utvecklats av Pedagogiskt Centrum på uppdrag av Attention Hisingen-Kungälv inom ramen för Arvsfondsprojektet Nätkoll och i samarbete med Statens medieråd. Mer information om webbverktyget hittar du här: Koll på nätet - webbverktyg för högstadiet och gymnasiet.

Nätet – möjligheter & risker på en och samma gång
För många unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan internet underlätta kommunikationen. En person med till exempel Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå sociala koder men ha lättare att uttrycka sig via mejl eller chatt.

Samtidigt har de svårare att värdera information och kontakter vilket gör dem extra sårbara. Personer med till exempel ADHD kan ha ett ökat bekräftelsebehov som gör dem mer benägna att lita på andra på nätet.
I senaste undersökningen Föräldrar & medier 2017 svarar föräldrar så här:

Föräldrar till barn 13–16 år med funktionsnedsättningar:
37 % uppger att barnet blivit socialt isolerat till följd av internetanvändning eller spelande
(jämfört med 14 % i hela populationen)
18 % uppger att barnet kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet
(jämfört med 5 % i hela populationen).

Föräldrar till barn i åldern 17–18 med funktionsnedsättningar:
28 % uppger att ungdomarna har fått sexuella kommentarer eller förslag på internet
(jämfört med 10 % i hela populationen)
39 % uppger barnet blivit mobbat eller hotat på internet eller via mobilen
(jämfört med 17 % i hela populationen)

Övrig information
Vill du veta mer om hur livet på nätet ser ut för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Lyssna på Nohatepodden Diagnoser i det digitala där Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll samtalar med Jonas Söderlund, kurator på Bris, om hur vuxna i deras närhet kan vara ett stöd.

Statens medieråd är en expertmyndighet som följer medieutvecklingen och har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NPF och i målgruppen ingår personer med ADHD, Aspergers syndrom/ Autismspektrumtillstånd, språkstörning och Tourettes syndrom. 

Nyckelord

Kontakter

Helena Dal,verksamhetschef Information och vägledning
Tel: 08 665 14 65
E-post: helena.dal@statensmedierad.se

Ulf Dalquist, verksamhetschef forskning och omvärldsanalys
Tel: 08-665 14 66
E-post: ulf.dalquist@statensmedierad.se

Karin Torgny, projektledare Nätkoll
Tel: 076 881 80 74
E-post: karin.torgny@gmail.com

Länkar

Om

Statens medieråd
Statens medieråd
Box 27204
102 53 Stockholm

08-665 14 60http://statensmedierad.se

Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.

Myndigheten ska fastställa åldersgränser för film som är avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt.

Följ Statens medieråd

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Statens medieråd

”En bild säger mer än tusen ord”- Statens medieråd ger unga verktyg att avslöja könsnormer i bildspråket12.12.2017 06:00Pressmeddelande

Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger på högstadiet och gymnasiet.

Smarta mobiler behåller sin statusroll1.12.2017 11:03Pressmeddelande

Familjens inkomst och utbildningsnivå spelar en fortsatt viktig roll för barns tillgång till och användning av medier. I Statens medieråds rapport Ungar & medier: demografi från 2015 visade resultaten att tillgång till medieteknik i hemmet hade en tydlig koppling till familjens inkomst. Detta bekräftas nu även i 2017 års undersökning. Exempelvis använder barn till föräldrar med både låg utbildning och låg inkomst internet allra minst medan barn till föräldrar med låg utbildning och hög inkomst använder internet allra mest.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum