Bästa tajmingen för gomspaltoperation fokus för studie på Akademiska
- Problem med artikulation och tal är vanligt hos barn med gomspalt, även efter genomförd kirurgisk behandling. Därför är det viktigt att utvärdera olika kirurgiska metoder och när ingreppen görs. Alla barn som föds med gomspalt följs av ett LKG-team, däribland logoped, och många behöver stöd i sin talutveckling under förskoleåldern och ibland upp i skolåldern, säger Åsa Okhiria, logoped inom rehabilitering och smärtcentrum på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Inom kort startar hontvå studier på Akademiska sjukhuset inriktade på gomspalt som delvis finansieras via riktade forskningsmedel från Region Uppsala. I Sverige föds omkring 150-200 barn årligen med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) som är en av de vanligaste ansiktsmissbildningarna. Man skiljer på isolerad, ensidig eller dubbelsidig spalt. På Akademiska görs varje år cirka 200 operationer relaterade till LKG-spalt.
- Ett viktigt mål är att utvärdera om så kallad radikal muskeldissektion, som införts under de senaste 15 åren, ger bättre gomfunktion och mindre behov av talförbättrande kirurgi jämfört med den mer konventionella teknik för gomplastik som tillämpats historiskt, säger Åsa Okhiria. Radikal muskeldissektion innebär att levatormuskeln i gommen fridissekeras i operationsmikroskop och flyttas långt bak i mjuka gommen.
- För barn som föds med gomspalt, kan vi se att gomfunktionen blir bättre när den mjuka gommen sluts i tidig ålder och vi tror att artikulationen gynnas av att den hårda gommen sluts vid två års ålder jämfört med om detta sker senare, förklarar hon.
I den första studien ska forskarna analysera inspelningar av tal, artikulation och gomfunktion från femårskontrollen hos barn med någon form av gomspalt. Syftet är att jämföra utfallet av olika operationsmetoder. I den andra studien fokuserar man även på hur väl barn med ensidig läpp-, käk- och gomspalt artikulerar och hur förståeligt talet är när restspaltslutningen skett vid två års ålder.
Åsa Okhiria berättar att det finns ett flertal studier om talutfall vid fem års ålder efter operation av mjuka gommen vid sex månader och senarelagd restspaltslutning, detta är dock den första studien där man redovisar talutvecklingen efter restspaltslutning vid två års ålder.
- Det behövs mer forskning där man jämför operationsmetoder av mjuka gommen. Förhoppningsvis kan studierna bidra till ökad kunskap om hur talutvecklingen påverkas av tidpunkten för slutning av den så kallade restspalten. Dessutom kan de ge mer information om ett eventuellt samband mellan typ av kirurgi och talutveckling, avrundar hon.
För mer information/intervju, kontakta:
Åsa Okhiria, logoped inom rehabilitering och smärtcentrum på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-611 94 29, e-post:asa.okhiria@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.
Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras13.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.
Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade6.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Alltför många med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och får inte rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande, bland annat sväljningssvårigheter. Specialistläkare inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset anser att sjukdomen behöver uppmärksammas mer.
Akademiska sjukhuset ett av världens bästa sjukhus1.3.2024 08:58:27 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar från plats 85 till plats 75 när den internationella tidskriften Newsweek rangordnar världens bästa sjukhus. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum