Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning
- Det övergripande målet med projektet är att förbättra samarbetet mellan huvudmännen; sjukvården, kommunerna, privata aktörer och myndigheter. Vi ska kartlägga hur en gemensam vårdprocess för samtliga vårdgivare behöver se ut för att patienterna ska få den bästa vården. En viktig aspekt är att insatserna görs mer synkat och i rätt ordning, säger Åsa Magnusson, sektionschef för beroende- och neuropsykiatri på Akademiska sjukhuset.
Personer med beroende av alkohol och narkotika är en utsatt grupp med hög andel samtidiga psykiatriska sjukdomar. Det kan vara svåra tillstånd såsom ADHD, drogutlösta psykoser och hepatit samt andra allvarliga infektioner på grund av intravenöst missbruk.
Det faktum att ansvaret för vård och behandling är uppsplittrat på många aktörer, menar Åsa Magnusson ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Varje aktör har sina rutiner, metoder och arbetssätt. Kommunerna ansvarar för LVM (lagen om vård av missbrukare) och staten utför vården genom SIS (Statens institutionsstyrelse). Enligt Åsa Magnusson finns det brister i samarbetet som gör att patienterna riskerar att hamna i kläm.
- Många med samsjuklighet som får LVM-vård har även behov av sjukhusvård, men i nuläget är det oklart vilket ansvar beroendepsykiatrin har för den uppföljande vården under och efter LVM.
I Uppsala län finns en överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso-och sjukvården och socialtjänsten. Här lyfts samsjuklighet särskilt fram då detta innebär en komplicerande faktor med risk för sämre förlopp, bland annat till följd av bristande följsamhet till behandling. Här framhålls också vikten av hjälp för de olika tillstånden samtidigt, att en samordnad och samtidig vård och behandling är viktig och utgångspunkten är samordnad individuell plan (SIP).
- För många personer med samsjuklighet finns även andra faktorer som påverkar, till exempel bostadsbrist, avsaknad av försörjning samt brister i skyddsnät (familj/anhöriga). Det är också vanligt att kriminalitet finns med i bilden. Dessa faktorer påverkar vårdgivarnas, hälso- och sjukvårdens och kommunernas möjligheter att bedöma/utreda och behandla dessa patienter eftersom det behövs en viss struktur i det dagliga levernet för att kunna genomföra insatserna, förklarar Åsa Magnusson och fortsätter:
- Det finns ett behov i länet att utveckla samverkan för målgruppen genom att identifiera och tydliggöra en gemensam process. Nu görs en kartläggning av aktörer i länet. I augusti kommer en enkät skickas ut om vad som behöver bli bättre. Det kommer även att arrangeras dialogmöten. Därefter är planen att inleda ett pilotprojekt där man tillämpar och utvärderar en ny gemensam process som utgår från patienternas behov. Detta är även viktigt i framtidens nära vård.
En nationell utredning pågår om huvudmannaskapet vid samsjuklighet. Projektet i Uppsala finansieras med riktade statsbidrag för psykisk hälsa, med fokus på satsningar för att förbättra och förstärka vården för personer med samsjuklighet.
För mer information/intervju, kontakta:
Åsa Magnusson, sektionschef beroende- och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, tel: 072-451 56 47, e-post: asa.magnusson@akademiska.se
Karin Lindersson, projektledare beroende och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, tel 018-6112132, e-post karin.lindersson@akademiska.se
FAKTA: Projekt för förbättrad samverkan vid samsjuklighet i Uppsala län
- Syftar till att kartlägga och identifiera vilka problem, behov och kunskap som huvudmännen i Uppsala län ser kring samverkan och gemensamma processer för personer med samsjuklighet.
- Behovsanalysen görs i två steg med uttag av registerdata, enkäter och dialogmöten med både kommunerna och hälso- och sjukvården.
- Inom ett pilotprojekt ska en gemensam process tillämpas och utvärderas som en möjlig modell för överenskommelser kring samverkan för personer med samsjuklighet.
- Målet är att personer med samsjuklighet ska erbjudas en god vård med insatser från de huvudmän som har ansvar för de insatser som behövs.
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum