Behörigheten till gymnasieskolan ökar i alla elevgrupper

– Det är glädjande att resultaten förbättras, trots pandemin och vårens utmaningar. Förbättringen är i linje med det vi har sett över tid, inte minst i internationella studier. Vi ska också komma ihåg att elevers slutbetyg inte står och faller med den sista terminen, utan är en följd av många års lärande både i och utanför skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Både pojkars och flickors behörighet ökade

Totalt gick drygt 114 000 elever ut årskurs 9 i våras. 85,6 procent av eleverna var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program, jämfört med 84,3 procent året innan. 87,0 procent av flickorna var behöriga jämfört med 84,3 procent av pojkarna. Andelen behöriga flickor ökade med 1,1 procentenheter och pojkarnas behörighet ökade med 1,5 procentenheter jämfört med läsåret innan.

– Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid och mönstret ser likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och pojkarna har förbättrat sina resultat flera år i rad, säger Peter Fredriksson.

Antal år i svensk skola påverkar behörighet

Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.

• Svensk bakgrund: 91 procent
• Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent
• Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent
• Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent
• Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent

– Skolorna behöver utveckla arbetet med att organisera och bedriva en undervisning som gör att fler elever som kommit sent in i det svenska skolsystemet lämnar grundskolan med behörighet att studera vidare. Det är av stor betydelse för eleverna själva, men också för samhället och för integrationen, säger Peter Fredriksson.

Föräldrars utbildningsnivå påverkar stort

93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program jämfört med 77 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt orimligt stora. Att bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, är därför den svenska skolans största utmaning, säger Peter Fredriksson.

En annorlunda vårtermin under coronapandemin

Under våren 2020 var utgångspunkten att alla elever i grundskolan skulle få utbildningen i skolans lokaler. Genom uppföljningar vet vi att frånvaron bland både elever och lärare var något högre jämfört med föregående år. Under våren ställde Skolverket dessutom in de nationella proven på grund av den osäkra situationen med coronapandemin och för att inte belasta skolorna ytterligare. De nationella proven är en del av lärarens samlade bedömning. Under våren har lärarna fått använda sig av andra underlag för att bedöma elevernas kunskaper.

– Vi vet att det finns en del problem med betygsättningen och att den inte är helt likvärdig. Men det finns ingen anledning att tro att lärares förmåga att sätta betyg skulle ha blivit sämre under våren, säger Peter Fredriksson.

Fakta om behörighet

Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

Enbart statistik på riksnivå

Sedan den 1 september 2020 publicerar Skolverket enbart statistik på riksnivå. Vi har gjort denna förändring som en konsekvens av att Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. Frågan har behandlats av Kammarrätten och domen har därefter vunnit laga kraft. 

För frågor kontakta

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst, 08-527 333 00.

För frågor om statistiken kontakta Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12 eller Petter Wikström, undervisningsråd, 08-527 335 86.