Behörigheten till gymnasieskolan ökar i alla elevgrupper
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat med 1,3 procentenheter sedan förra året. 85,6 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 84,3 procent år 2019. Behörigheten har förbättrats i alla elevgrupper. Det visar Skolverkets nya statistik.
– Det är glädjande att resultaten förbättras, trots pandemin och vårens utmaningar. Förbättringen är i linje med det vi har sett över tid, inte minst i internationella studier. Vi ska också komma ihåg att elevers slutbetyg inte står och faller med den sista terminen, utan är en följd av många års lärande både i och utanför skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Både pojkars och flickors behörighet ökade
Totalt gick drygt 114 000 elever ut årskurs 9 i våras. 85,6 procent av eleverna var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program, jämfört med 84,3 procent året innan. 87,0 procent av flickorna var behöriga jämfört med 84,3 procent av pojkarna. Andelen behöriga flickor ökade med 1,1 procentenheter och pojkarnas behörighet ökade med 1,5 procentenheter jämfört med läsåret innan.
– Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid och mönstret ser likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och pojkarna har förbättrat sina resultat flera år i rad, säger Peter Fredriksson.
Antal år i svensk skola påverkar behörighet
Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.
- Svensk bakgrund: 91 procent
- Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent
- Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent
- Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent
- Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent
– Skolorna behöver utveckla arbetet med att organisera och bedriva en undervisning som gör att fler elever som kommit sent in i det svenska skolsystemet lämnar grundskolan med behörighet att studera vidare. Det är av stor betydelse för eleverna själva, men också för samhället och för integrationen, säger Peter Fredriksson.
Föräldrars utbildningsnivå påverkar stort
93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program jämfört med 77 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.
– Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt orimligt stora. Att bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, är därför den svenska skolans största utmaning, säger Peter Fredriksson.
En annorlunda vårtermin under coronapandemin
Under våren 2020 var utgångspunkten att alla elever i grundskolan skulle få utbildningen i skolans lokaler. Genom uppföljningar vet vi att frånvaron bland både elever och lärare var något högre jämfört med föregående år. Under våren ställde Skolverket dessutom in de nationella proven på grund av den osäkra situationen med coronapandemin och för att inte belasta skolorna ytterligare. De nationella proven är en del av lärarens samlade bedömning. Under våren har lärarna fått använda sig av andra underlag för att bedöma elevernas kunskaper.
– Vi vet att det finns en del problem med betygsättningen och att den inte är helt likvärdig. Men det finns ingen anledning att tro att lärares förmåga att sätta betyg skulle ha blivit sämre under våren, säger Peter Fredriksson.
Fakta om behörighet
Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
Enbart statistik på riksnivå
Sedan den 1 september 2020 publicerar Skolverket enbart statistik på riksnivå. Vi har gjort denna förändring som en konsekvens av att Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. Frågan har behandlats av Kammarrätten och domen har därefter vunnit laga kraft.
För frågor kontakta
För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst, 08-527 333 00.
För frågor om statistiken kontakta Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12 eller Petter Wikström, undervisningsråd, 08-527 335 86.
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Många högstadieskolor undervisar nu på distans21.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
En stor del av undervisningen på högstadieskolor runt om i landet sker just nu på distans, visar Skolverkets undersökning. I två av tre fall har kommunerna eller friskolorna helt eller delvis övergått till fjärr- eller distansundervisning vid de flesta av sina skolor.
Vårens nationella prov ställs in15.12.2020 08:25:00 CET | Pressmeddelande
Skolverket har beslutat att ställa in vårens nationella prov, förutom proven i årskurs 3 i grundskolan. Bakgrunden är den rådande pandemin och de förändrade förutsättningarna det för med sig i skolan.
Fler elever tar gymnasieexamen10.12.2020 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För sjätte året i rad ökar andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tar examen inom tre år. Ökningen sker på samtliga högskoleförberedande program och på de allra flesta yrkesprogram.
Ny studie om elevers kunskaper bekräftar positivt trendbrott8.12.2020 10:02:00 CET | Pressmeddelande
Kunskapsresultaten i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8 ligger kvar på samma nivå som 2015, då den internationella kunskapsmätningen TIMSS genomfördes förra gången. Det betyder att 2015 års trendbrott med förbättrade kunskapsresultat kvarstår och bekräftas i TIMSS 2019.
Skolverket presenterar TIMSS 2019 den 8 december7.12.2020 08:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med andra EU- och OECD-länder? Tisdagen den 8 december presenterar Skolverket de svenska resultaten med internationella jämförelser på en digital pressträff. Bland andra deltar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Skolverket presenterar TIMSS 2019 den 8 december2.12.2020 11:47:30 CET | Pressmeddelande
Hur är svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med andra EU- och OECD-länder? Tisdagen den 8 december presenterar Skolverket de svenska resultaten i TIMSS 2019 på en digital pressträff. Bland andra deltar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Förslag på nya kursplaner för grundsärskolan och specialskolan15.10.2020 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
I dag skickas våra förslag på reviderade kursplaner för grundsärskolan och specialskolan ut på remiss. Målet är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna och ge varje elev en mer flexibel och likvärdig undervisning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum