Bris välkomnar åtgärdspaket och vill att insatser som rör barn prioriteras

Delar av åtgärdsreformerna handlar om att säkerställa att fler kvinnor ges möjlighet till skyddade boenden. Det är mycket angeläget. Samtidigt måste frågan om barnrättsperspektivet på skyddade boenden ingå i åtgärdsreformerna som rör skyddade boenden. Det gäller såväl de långsiktiga förutsättningarna och möjligheterna för kvinno- och tjejjourer, som socialtjänstens insatser vid placeringar.  Idag vistas minst lika många barn som kvinnor på skyddade boenden och alltför ofta kan vi se att dessa barn hamnar i skymundan. Idag saknar barn på skyddade boenden exempelvis ett eget placeringsbeslut och deras rätt att komma till tals och rätt till skolgång eller förskola är något som ofta eftersätts. Det är oacceptabelt. Det finns lagförslag om att stärka barnrättsperspektiv för barn på skyddade boende som ännu inte lett till några konkreta förändringar.  

I åtgärdsprogrammet lyfter regeringen vikten av att kvinnor som utsatts för våld, efter en vistelse i skyddat boende. Bris välkomnar en kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta kvinnor att ordna boende efter vistelse i skyddat boende. Konsekvensen blir annars att barnet riskerar att behöva återvända till förövaren. Mot bakgrund av den rådande obalansen på bostadsmarknaden vill Bris lyfta fram att kvinnor som har utsatts för våld och vistats på skyddade boenden tillsammans med barn bör anses vara en prioriterad grupp som skall tillförsäkras bostad. 

Bris vill poängtera att våld mot kvinnor och våld mot barn inte alltid ger synliga skador. Som lyfts fram i det presenterade åtgärdsprogrammet är förekomsten av psykiskt våld omfattande när det handlar om våld i nära relation. I den tidigare barnrättighetssutredningen problematiserades att dagens misshandelsbrott inte står i relation till det våld som barn upplever. Vi ställer oss därför positiva till att åtgärdsprogrammet nu lyfter frågan om att i större utsträckning kriminalisera psykiskt våld. Bris utesluter inte att det kan finnas behov av att införa ett särskilt barnmisshandelsbrott. 

En man som slår sin partner är inte bara är en dålig make eller sambo utan även en dålig pappa. Det synsättet måste ges vidare genomslag utöver den straffrättsliga lagstiftningen och då tänker vi särskilt i frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. Här vill Bris särskilt lyfta att umgängesrätten är något som tillkommer barnet och inte föräldern. Det ska inte vara ett tvång för ett barn att umgås med en pappa som utsatt barnets mamma för våld, vilket är något som måste signaleras tydligare i lagstiftningen. Behovet av ett tydligare barnrättsperspektiv var motivet bakom den utredning som resulterade i proposition 2020/21:150 som regeringen lämnade över till riksdagen i mars tidigare i år. Med anledning av de uttalade ambitionerna i det nu presenterade åtgärdsprogrammet menar Bris att det finns behov av att frågan om ett starkare barnrättsperspektiv i vårdnadstvister utreds vidare. 

Bris menar att frågorna ovan gällande skyddade boenden, bostad, utformningen av straffrättslig lagstiftning och umgänge med förälder ännu tydligare behöver lyftas i åtgärdsreformerna och ser att dessa aspekter givetvis också måste vägas in i regeringens andra initiativ såsom utredningen om en nationell strategi mot våld mot barn.