– Det ökade behovet av information och kunskap kan vara ett uttryck för att de som har fött barn tillbringar kortare tid med personalen innan de går hem. Då krävs det mer av den födande kvinnan för att skaffa sig information på egen hand. Kvinnor med låg utbildning och utrikes födda kvinnor har ofta sämre förutsättningar för det, så de kortare vårdtiderna kan öka ojämlikheten, säger Sofia Lindbom, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Sedan 2015 har ungefär 8,6 miljarder kronor fördelats till förlossningsvården och kvinnors hälsa, genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Jämställdhetsmyndigheten har gått igenom vad satsningarna har lett till. Bland annat är fler kvinnor i dag mycket nöjda med sin förlossning och de allvarliga förlossningsskadorna minskar på nationell nivå, men flera utmaningar återstår.

– Allvarliga bristningar är betydligt vanligare bland kvinnor som är födda utanför Europa, och det finns tydliga skillnader mellan olika delar av landet. I de flesta fallen kan vi inte se att bemanningen har ökat eftersom det inte finns statistik, och inte heller jämlikheten, trots att det var prioriterat för satsningen, säger Sofia Lindbom.

Myndigheten konstaterar att arbetsbelastningen inom den kvinnodominerade förlossningsvården är hög.

– Det har aldrig funnits så många utbildade barnmorskor som nu. Ändå rapporterar alla regioner att de har en brist på barnmorskor. Med fler komplicerade och riskfyllda förlossningar blir vårdtyngden per barnmorska högre. Vi bedömer att satsningen behöver förlängas för att komma till rätta med personalproblemen och göra vården mer jämlik, säger Sofia Lindbom.