Luften har blivit bättre på Hamngatan

För fyra år sedan startade kommunens åtgärdsprogram för att få ner mängden farliga partiklar, så kallade PM10, i innerstaden och framförallt på Hamngatan där luften var som sämst. Sedan dess har antalet farliga partiklar i luften minskat på Hamngatan.

Enligt miljökvalitetsnormen får partikelhalten 50 μg/m³ luft inte överträdas fler än 35 dygn per år och sedan åtgärdsprogrammet startade har antalet partiklar minskat.

– Det visar att åtgärderna på Hamngatan har gett effekt och att vi fått bättre luftkvalitet, vilket är viktigt för människors hälsa. Barn och personer med nedsatt lungfunktion är särskilt känsliga för partiklarna som kan ge både akuta och långsiktiga besvär, säger Gunnar Gustafsson (MP), ordförande i Bygg- och Miljönämnden.

I åtgärdsprogrammet som startade 2014 ingår både minskad trafik men också utökad renhållning för att förhindra damm och partiklar att virvla upp i luften. I dag passerar 6000 färre fordon Hamngatan jämfört med år 2012.

Luftföroreningar spelar stor roll för vår hälsa och för ekosystem. Det visar nya forskningsresultat om luftföroreningar och luftkvalitet. Bland annat kan man se en ökad risk för påverkan på hjärta och blodkärlen av luftföroreningar från vägtrafiken. De nya kunskaperna är viktiga för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft och har även stor betydelse för vårt internationella arbete.

Resultaten från det nationella forskningsprogrammet SCARP visar bland annat att partiklar i dieselavgaser ger en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. Scarps forskning visar också att luftföroreningar från vägtrafiken skadar barns luftvägar långt upp i skolåldern och påverkar lungfunktionen.

– Det är bra att luftföroreningarna har minskat med åtgärderna, men vi måste fortsätta att jobba med luftkvaliteten i staden, för hälsans skull. Minskad biltrafik, sänkta hastigheter och ökad städning på fler gator är det som behövs för att vi ska minska hälsoproblemen med luftföroreningar, fortsätter Gunnar Gustafsson (MP), ordförande i Bygg- och Miljönämnden.

Stor miljömedvetenhet på förskolor

Under våren har miljökontoret genomfört tillsyn på 47 av kommunens förskolor. De flesta har fått någon typ av anmärkning, men få är av allvarligare karaktär. Samtidigt visar tillsynen att projektet Giftfri förskola gett stor effekt och att intresset för frågorna är stort.

– Det är jätteroligt att se att projektet Giftfri förskola gett stor effekt och att förskolepersonalen visar ett så stort engagemang för frågorna. Dessutom visar flera förskolor ett intresse för att fortsätta arbetet, säger Gunnar Gustafsson (MP), ordförande i Bygg- och miljönämnden.

Kunskapsnivån bland personalen har höjts mycket sedan 2015 då projektet Giftfri förskola infördes. Idag finns rutiner kring utrensning, inköp, ta emot leksaker från föräldrar och en allmän förståelse kring problemen med gamla plastleksaker, kemikalier, möbler etc.

Under vårens tillsyn av förskolor har de flesta fått någon typ av anmärkning. Majoriteten av anmärkningarna är dock inte av allvarligare karaktär. Relativt många förskolor har problem med golvtemperaturer. Totalt 16 stycken fick anmärkning om temperatur. Det är framförallt viktigt att förskolorna åtgärdar drag och låga golvtemperaturer i småbarnsavdelningar där barnen vistas på golvet en stor del av dagen. Tolv förskolor har fått påpekande om angående buller och då rör det sig oftast om ventilationsbuller som är ett lågfrekvent buller.

9 av 11 solarier har felaktiga solarierör

Vid en tillsyn av solarier har så många som 9 av 11 solarier fått påpekande om felaktiga solarierör. Miljökontoret kommer nu att göra en uppföljning av tillsynen.

Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer. I Sverige är det ungefär fyra av tio tonåringar och unga vuxna som solar solarium, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Bland dem är strålskador i form av hudrodnad med smärtande solsvedda inte ovanliga.

Solariets strålningsegenskaper och rekommendationer om soltider är beroende av att solariet har samma sorts komponenter och UV-lysrör som det är avsett för. De felaktiga rören har ofta haft en för hög brännskadeverksam UV-strålning än vad solariet är avsett för.

– Det är bekymrande att så många solarier har installerat lysrör som avger för hög strålning. Miljökontoret kommer att göra en uppföljning av tillsynen för att säkerställa att de felaktiga solarierören byts ut, säger Gunnar Gustafsson (MP), ordförande i Bygg- och miljönämnden.