Centralbankernas fundament har rasat

– Under det senaste decenniet har arbetslösheten förlorat sin påverkan på inflationen och med det också centralbankernas möjlighet att styra den samlade efterfrågan i ekonomin, påverka resursutnyttjandet och styra mot sina inflationsmål, säger Teknikföretagens chefekonom, Mats Kinnwall.

En hörnsten i många inflationsanalyser är den så kallade Phillipskurvan. Logiken bakom den är enkel: Ökar resursutnyttjandet/faller arbetslösheten så tilltar trycket uppåt på löner och priser. I en ny rapport  har Teknikföretagen gjort en genomgripande analys av detta samband och kommit fram till att det har gradvis förändrats och mycket påtagligt under loppet av de senaste decennierna. Teknikföretagen har också funnit argument för varför sambandet förändrats så tydligt.

En förutsättning för att sambandet ska förväntas gälla är att löner och i priser i en ekonomi väsentligen bestäms av inhemska faktorer, mer specifikt situationen på den inhemska arbetsmarknaden.

– Detta var ett rimligt antagande för ett antal decennier sedan, men i dag bestäms löner och priser i stor utsträckning av att en större andel av ekonomin är internationellt konkurrensutsatt. Exporterande industri- och tjänsteföretag har spritt ut sin produktion utmed globala värdekedjor och då avgörs pris- och löneutvecklingen i första hand av situationen på den globala och inte den inhemska arbetsmarknaden, säger Mats Kinnwall. 

Normalt har centralbankerna förlitat sig på Phillipssambandet och räknat med att styra med ränteförändringar eller som de senaste åren kvantitativa åtgärder (köp av obligationer för att hålla nere utlåningsräntor), för att stimulera efterfrågan och därmed öka resursutnyttjandet och styra inflationen mot målet. Man har då räknat med att även lönerna ska ta fart och bidra till högre inflation. Man har också räknat med att det kan bli dags att börja strama åt då resursutnyttjandet stigit och övergått till överhettning med brist på resurser, som brist på arbetskraft, och att lönerna därmed ska stiga för mycket och bidra till för hög inflation över målet.

– Men, som vår analys visar har Phillipssambandet gradvis försvagats och slutat att fungera ungefär ett decennium tillbaka i tiden, vilket fått centralbankernas fundament att rasa samman, säger Mats Kinnwall.