Covid-19 katalysator för digitaliserad vård

Implementeringen av digitala verktyg börjar ofta i bolag drivna i privat regi, för att sedan implementeras vidare i offentligt styrd verksamhet.

- Inte minst har det varit privata bolag som drivit utvecklingen med nätläkare och digitala möten, vilket i sin tur utmanar den traditionella vården på många sätt. Patientflöden kan idag flyttas väsentligt snabbare inom till exempel primärvården tack vare den digitala utvecklingen inom vårdsektorn, konstaterar Mats Fagerlund, Head of Advisory på Grant Thornton.

Grant Thornton kartlägger varje år den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige. Årets rapport visar att den digitala utvecklingen går rekordsnabbt nu – pådrivet av pandemin:

• 2019 genomfördes nästan 1,2 miljoner digitala vårdkontakter, det är en ökning med 70 procent jämfört med 2018. Antalet digitala vårdgivare har ökat kraftigt, men de tre största aktörerna (Kry, Min Doktor, Doktor.se) stod för 90 procent av distansbesöken 2019.
• Mellan januari och maj 2020 minskade antalet fysiska besök inom primärvården med 36 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt uppgick antalet digitala besök hos nätläkarbolagen under samma period till 800 000, vilket motsvarar en ökning på nästan 100 procent.
• Under pandemin har den digitala vården för många varit det enda alternativet. Under februari och mars 2020 ökade antal vårdkontakter till Kry med 60 procent och antalet användare av digitala vårdtjänster hos Region Stockholm tiodubblades under de första månaderna 2020.

Samverkan måste förbättras
Under 2020 har 19 av landets 21 regioner utökat eller etablerat egna digitala vårdtjänster. Digitaliseringen har dock kommit olika långt, främst förankrat i olika strukturella förutsättningar såsom ekonomi, invånarantal och geografiskt läge. Det finns därmed ett stort behov av samverkan mellan kommuner och regioner för att säkra ett informationsutbyte och i slutändan en jämlik vård. En faktor som också skapar olika förutsättningar är ersättningen i olika regioner.

Fortsatt lågt digitalt förtroende
Förtroendet för digitala vårdbesök är dock fortsatt lågt. Enligt SKR och Vården i siffror uppger endast 21,5 procent av de tillfrågade att de har stort eller ganska stort förtroende för digitala vårdbesök. 2017 var motsvarande siffra 18,8 procent. Detta kan ställas i relation till att sex av tio uppger att de har ganska stort eller stort förtroende för vården som helhet.

Kritik och rädsla skapar politisk debatt
Nätläkarnas snabba etablering av fysiska vårdcentraler, där de utmanar både offentligt drivna vårdcentraler och privata utan motsvarande digitala plattform, har lett till att politiskt laddade frågor diskuterats kring nätläkarbolagen. De privata aktörerna uppges vara snabba på att utnyttja befintligt regelverk och det ifrågasätts huruvida de inte tar lika stort ansvar. Den digitala kontakten som kan ske utan geografisk koppling har också lett till att listningen kan göras snabbt till vårdcentraler som aktörerna driver själva.

- De nya aktörerna utmanar ersättningsreglerna och det är tydligt att underliggande polarisering kring vinster i välfärden och nyttjande av offentliga medel hos privata företag ständigt bubblar under ytan. I kontrast till denna kritik finns det de som istället menar att nätläkarna tagit ny teknik in i primärvårdssektorn, att de har avlastat den fysiska vården under pandemin, säger Anna Murray, Head of M&A samt branschledare för Healthcare på Grant Thornton.

Nätläkarna dras fortfarande med stora förluster – digifysiska lösningar nästa steg
De stora investeringarna som görs inom digitala lösningar syns tydligt hos de tre största nätläkarbolagen. Omsättningen under 2019 är nu uppe i nästan 1 miljard, men förlusterna summerar till drygt 650 miljoner.

Nästa steg i utvecklingen är nu framväxten av digifysisk vård hos nätläkarna där de stora aktörerna siktar in sig på att etablera och förvärva fysiska vårdcentraler för att knyta ihop digital och fysisk vård. Förvärvsaktiviteten är hög under 2020 hos de stora aktörerna, Kry och Doktor.se som tagit in kapital i olika investeringsrundor för att finansiera sina expansioner. Ett av de mer noterbara förvärven var Krys förvärv av Helsa med sina 14 vårdcentraler och 500 anställda. En konsolidering av hela primärvårdssektorn är att vänta där mindre aktörer har allt svårare att konkurrera när nya digitala lösningar kommer på marknaden och behovet av investeringar driver på en utveckling där mindre aktörer kommer att bli mer sällsynt.