Covid-studie på Akademiska: Biomarkörer kan underlätta upptäckt av muskelsvaghet och risk för blodpropp hos covidpatienter
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
- Våra resultat visar att nivåerna av två specifika biomarkörer i blodet, Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp) som signalerar skador på nervsystemet, var högre i ett tidigt skede i den grupp av covid-19-patienter som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Dessa patienter hade även längre vårdtid, högre risk för blodproppar och större behov av respirator under lång tid. Förhoppningen är att de nya rönen kan leda till att patienter i riskzonen kan fångas in tidigare och snabbare få förebyggande behandling, säger Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I den aktuella studien, som har publicerats i facktidskriften Clinical Neurophysiology, har läkare på Akademiska sjukhuset följt utvecklingen för totalt 111 patienter med covid-19 som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA) under perioden mars-juni 2020 och då utvecklat muskelsvaghet. Det som undersökts är neurofysiologiska fynd och blodbiomarkörer hos patienter.
- Elva av patienterna utvecklade muskelsvaghet, så kallad critical illness myopati (CIM) eller critical illness neuropati (CIN). Dessa patienter vårdades en längre tid inom intensivvården. Dessutom drabbades de i högre grad av blodproppar och behövde oftare respiratorvård i över två veckors tid, framhåller Anna Rostedt Punga.
Studien visar att de två specifika blodbiomarkörerna Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp), som signalerar nervskador, var högre i ett tidigt skede hos patientgruppen som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Detta talar enligt Anna Rostedt Punga för att dessa är möjliga biomarkörer för utvecklingen av CIN och CIM.
Följande läkare har medverkat i forskningsstudien: Anna Rostedt Punga, Robert Frithiof, Elham Rostami, Eva Kumlien, Johan Virhammar, David Fällmar, Michael Hultström, Miklós Lipcey, Nicholas Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg.
Studien “Critical illness polyneuropathy, myopathy and neuronal biomarkers in covid-19 patients: a prospective study” har publicerats ifacktidskriften Clinical Neurophysiology.
För mer information, kontakta:
Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-611 54 38, e-post: anna.rostedt.punga@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Överläkare i reumatologi på Akademiska tilldelas Gustaf Adolfsmedalj28.6.2022 15:36:36 CEST | Nyheter
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tilldelas den äldre Gustaf Adolfsmedaljen i guld för betydelsefulla insatser vid universitetet.
Studie visar: Vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av ögoninflammation28.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Mer än vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av reumatisk ögoninflammation med stor risk för ögonkomplikationer. Det visar en stor nordisk multicenterstudie där den svenska delen leds från Akademiska sjukhuset.
Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer22.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset är först i Sverige med varm cytostatika i buken, eller hyperterm intraperitoneal cytostatika, HIPEC, som behandling vid spridd äggstockscancer. Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC.
Nytt precisionsmedicinskt centrum i Uppsala banar väg för mer träffsäker diagnostik och behandling21.6.2022 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Precisionsmedicin vinner terräng inom den högspecialiserade vården. Genom utökad användning av avancerad gensekvensering blir diagnostiken mer träffsäker samtidigt som behandlingar kan anpassas mer individuellt vid exempelvis cancer, diabetes och hjärtsjukdom. För att kraftsamla och erbjuda mer avancerad vård har Region Uppsala/Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet inlett ett samarbete inom Precisionsmedicinskt centrum i Uppsala, PMCU, som invigs tisdagen den 21 juni.
Utökat samarbete med kommuner ska stärka stödet till personer med samsjuklighet20.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Enligt en ny kartläggning söker personermed samsjuklighet i stor utsträckning vård på olika akutmottagningar i länet. Efter sommaren startar specialistpsykiatrin vid Akademiska sjukhuset två pilotprojekt tillsammans med Enköpings och Tierps kommuner för att förbättra samverkan och erbjuda mer synkat stöd.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum