Akademiska sjukhuset

Covid-studie på Akademiska: Biomarkörer kan underlätta upptäckt av muskelsvaghet och risk för blodpropp hos covidpatienter

Dela

Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.

Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.

- Våra resultat visar att nivåerna av två specifika biomarkörer i blodet, Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp) som signalerar skador på nervsystemet, var högre i ett tidigt skede i den grupp av covid-19-patienter som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Dessa patienter hade även längre vårdtid, högre risk för blodproppar och större behov av respirator under lång tid. Förhoppningen är att de nya rönen kan leda till att patienter i riskzonen kan fångas in tidigare och snabbare få förebyggande behandling, säger Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I den aktuella studien, som har publicerats i facktidskriften Clinical Neurophysiology, har läkare på Akademiska sjukhuset följt utvecklingen för totalt 111 patienter med covid-19 som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA) under perioden mars-juni 2020 och då utvecklat muskelsvaghet. Det som undersökts är neurofysiologiska fynd och blodbiomarkörer hos patienter.

- Elva av patienterna utvecklade muskelsvaghet, så kallad critical illness myopati (CIM) eller critical illness neuropati (CIN). Dessa patienter vårdades en längre tid inom intensivvården. Dessutom drabbades de i högre grad av blodproppar och behövde oftare respiratorvård i över två veckors tid, framhåller Anna Rostedt Punga.

Studien visar att de två specifika blodbiomarkörerna Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp), som signalerar nervskador, var högre i ett tidigt skede hos patientgruppen som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Detta talar enligt Anna Rostedt Punga för att dessa är möjliga biomarkörer för utvecklingen av CIN och CIM.

Följande läkare har medverkat i forskningsstudien: Anna Rostedt Punga, Robert Frithiof, Elham Rostami, Eva Kumlien, Johan Virhammar, David Fällmar, Michael Hultström, Miklós Lipcey, Nicholas Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg.

Studien “Critical illness polyneuropathy, myopathy and neuronal biomarkers in covid-19 patients: a prospective study” har publicerats ifacktidskriften Clinical Neurophysiology.

Läs artikeln här. 

För mer information, kontakta:
Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-611 54 38, e-post: anna.rostedt.punga@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Psykiatriläkare varnar: Covidinfektion kan utlösa psykos20.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Både epidemiologiska och registerbaserade studier visar att autoimmun sjukdom och allvarliga infektioner tredubblar risken för psykos. Likaså att individer med psykotiska störningar löper cirka 50 procents förhöjd risk för autoimmuna sjukdomar. Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.

Genetiska riskfaktorer för allvarlig COVID-19 uppdagade genom stort internationellt forskningssamarbete8.7.2021 17:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ärftlig risk att utveckla lungcancer och vissa autoimmuna sjukdomar kan förklara varför en del patienter drabbas av svår, livshotande covid-19-sjukdom. Det framgår av en internationell genetisk forskningsstudie publicerad i Nature där man identifierat 13 specifika genvarianter och där forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samt Karolinska institutet medverkat.

Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning7.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Ansvaret för vård och behandling vid samsjuklighet är uppsplittrat på många aktörer, vilket ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Nu har beroendepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset startat ett projekt för att förbättra samverkan i Uppsala län.

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum