Covid-studie på Akademiska: Biomarkörer kan underlätta upptäckt av muskelsvaghet och risk för blodpropp hos covidpatienter
- Våra resultat visar att nivåerna av två specifika biomarkörer i blodet, Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp) som signalerar skador på nervsystemet, var högre i ett tidigt skede i den grupp av covid-19-patienter som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Dessa patienter hade även längre vårdtid, högre risk för blodproppar och större behov av respirator under lång tid. Förhoppningen är att de nya rönen kan leda till att patienter i riskzonen kan fångas in tidigare och snabbare få förebyggande behandling, säger Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I den aktuella studien, som har publicerats i facktidskriften Clinical Neurophysiology, har läkare på Akademiska sjukhuset följt utvecklingen för totalt 111 patienter med covid-19 som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA) under perioden mars-juni 2020 och då utvecklat muskelsvaghet. Det som undersökts är neurofysiologiska fynd och blodbiomarkörer hos patienter.
- Elva av patienterna utvecklade muskelsvaghet, så kallad critical illness myopati (CIM) eller critical illness neuropati (CIN). Dessa patienter vårdades en längre tid inom intensivvården. Dessutom drabbades de i högre grad av blodproppar och behövde oftare respiratorvård i över två veckors tid, framhåller Anna Rostedt Punga.
Studien visar att de två specifika blodbiomarkörerna Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp), som signalerar nervskador, var högre i ett tidigt skede hos patientgruppen som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Detta talar enligt Anna Rostedt Punga för att dessa är möjliga biomarkörer för utvecklingen av CIN och CIM.
Följande läkare har medverkat i forskningsstudien: Anna Rostedt Punga, Robert Frithiof, Elham Rostami, Eva Kumlien, Johan Virhammar, David Fällmar, Michael Hultström, Miklós Lipcey, Nicholas Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg.
Studien “Critical illness polyneuropathy, myopathy and neuronal biomarkers in covid-19 patients: a prospective study” har publicerats ifacktidskriften Clinical Neurophysiology.
För mer information, kontakta:
Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-611 54 38, e-post: anna.rostedt.punga@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum