Covid-studie på Akademiska: Biomarkörer kan underlätta upptäckt av muskelsvaghet och risk för blodpropp hos covidpatienter
- Våra resultat visar att nivåerna av två specifika biomarkörer i blodet, Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp) som signalerar skador på nervsystemet, var högre i ett tidigt skede i den grupp av covid-19-patienter som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Dessa patienter hade även längre vårdtid, högre risk för blodproppar och större behov av respirator under lång tid. Förhoppningen är att de nya rönen kan leda till att patienter i riskzonen kan fångas in tidigare och snabbare få förebyggande behandling, säger Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I den aktuella studien, som har publicerats i facktidskriften Clinical Neurophysiology, har läkare på Akademiska sjukhuset följt utvecklingen för totalt 111 patienter med covid-19 som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA) under perioden mars-juni 2020 och då utvecklat muskelsvaghet. Det som undersökts är neurofysiologiska fynd och blodbiomarkörer hos patienter.
- Elva av patienterna utvecklade muskelsvaghet, så kallad critical illness myopati (CIM) eller critical illness neuropati (CIN). Dessa patienter vårdades en längre tid inom intensivvården. Dessutom drabbades de i högre grad av blodproppar och behövde oftare respiratorvård i över två veckors tid, framhåller Anna Rostedt Punga.
Studien visar att de två specifika blodbiomarkörerna Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp), som signalerar nervskador, var högre i ett tidigt skede hos patientgruppen som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Detta talar enligt Anna Rostedt Punga för att dessa är möjliga biomarkörer för utvecklingen av CIN och CIM.
Följande läkare har medverkat i forskningsstudien: Anna Rostedt Punga, Robert Frithiof, Elham Rostami, Eva Kumlien, Johan Virhammar, David Fällmar, Michael Hultström, Miklós Lipcey, Nicholas Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg.
Studien “Critical illness polyneuropathy, myopathy and neuronal biomarkers in covid-19 patients: a prospective study” har publicerats ifacktidskriften Clinical Neurophysiology.
För mer information, kontakta:
Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-611 54 38, e-post: anna.rostedt.punga@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.
Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras13.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.
Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade6.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Alltför många med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och får inte rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande, bland annat sväljningssvårigheter. Specialistläkare inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset anser att sjukdomen behöver uppmärksammas mer.
Akademiska sjukhuset ett av världens bästa sjukhus1.3.2024 08:58:27 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar från plats 85 till plats 75 när den internationella tidskriften Newsweek rangordnar världens bästa sjukhus. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum