Covidkrisen har lett till att länder i världen dragit ner på eller ställt in stora delar av hälsovården. Särskilt kvinnor och barn drabbas när vaccinationer, preventivmedel och annan förebyggande vård åsidosätts och skolor stängs. Våldet mot kvinnor, flickor och hbtqi-personer ökar på många platser, och cirka 100 miljoner människor väntas tryckas tillbaka i extrem fattigdom enligt Världsbanken.

Rapporten ”Social trygghet för alla – nyckel i covidkrisen” från Act Svenska kyrkan visar att social trygghet stärker individers och hela samhällens förmåga att hantera kriser, och är en avgörande del av covidresponsen. Samtidigt är det billigare att införa trygghetssystem än att låta bli.

– Avsaknaden av trygghetssystem skapar ohälsa, lägre utbildningsnivå och ökar hunger och fattigdom vilket leder till högre kostnader än införandet av trygghetssystem, säger Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare för Act Svenska kyrkan och författare till rapporten.

Att omedelbart införa grundläggande social trygghet i alla utvecklingsländer skulle kosta 3,8 procent av ländernas samlade BNI.

– Det motsvarar ungefär en niondel av de krispaket som världens rika länder annonserade under två månader i pandemins början, säger Gunnel Axelsson Nycander.

Många nya stöd – men ojämnt fördelade

Under 2020 har i stort sett alla världens länder infört eller utvidgat sociala program. Det handlar om kontanta bidrag, matbistånd, arbetsmarknadsåtgärder med mera. Men stöden är ojämnt fördelade.

– I låginkomstländer, i främst Afrika, satsas 35 kronor per invånare på sociala stöd, och i regel omfattas mindre än tio procent av befolkningarna. Höginkomstländer satsar i genomsnitt 6 000 kronor per invånare, och en överväldigande majoritet av befolkningarna omfattas, säger Gunnel Axelsson Nycander.

Många utesluts i de sociala programmen

De program som regeringarna i låginkomstländer infört utelämnar en stor del av dem som behöver hjälp.

– Människor som varit ovanför fattigdomsgränsen, men som har osäkra eller informella anställningar och i covidkrisen är i akut behov av stöd utesluts. Sedan är träffsäkerheten i de urvalsmetoder som används ofta så dålig att man missar en stor del av de redan från början mest utsatta människorna, säger Gunnel Axelsson Nycander.

Ökat behov av internationell solidaritet

– Nu pågår en internationell kampanj för att skapa en global fond för social trygghet som ska bidra till ökat och bättre samordnat stöd till länders uppbyggnad av socialt grundskydd, säger Gunnel Axelsson Nycander. Det internationella samfundet har ett ansvar för att stödja uppbyggnaden av detta, inte minst i samband med covidkrisen.

Rapporten pekar också på den roll Internationella valutafonden (IMF) har. IMF menar att länder inte ska skära ned sociala utgifter eller hälsovård och utbildning.

– Trots detta rekommenderar de utvecklingsländers regeringar att minska sina utgifter inom ett eller ett par år – vilket skulle omöjliggöra de nödvändiga sociala investeringarna, säger Gunnel Axelsson Nycander.

Rekommendationer

För att skynda på uppbyggnaden av sociala trygghetssystem som inkluderar de mest utsatta människorna tar rapporten fram ett antal rekommendationer till Sveriges regering och Sida.

Till regeringen

• Verka för skuldlättnader som gör satsningar på hälsovård och social trygghet möjliga.
• Motverka att Internationella valutafonden (IMF) tvingar länder att skära ned budgetarna för hälsa och utbildning.
• Stöd initiativet till Global fond för social trygghet.

Till Sida

• Stärk länders uppbyggnad av socialt grundskydd.
• Verka för sociala program för alla i utsatta livsfaser, som allmänna barnbidrag och ålderspensioner. Minska beroendet av osäkra och rättsosäkra urvalsmetoder. Stöd aktörer som verkar i den riktningen.
• Bidra till processer för att inkludera människor utan formell anställning.
• Stöd ILO:s arbete för social trygghet för alla.

Ladda ner rapporten i sin helhet (pdf)

Kontakt

Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare för Act Svenska kyrkan.
Telefon: 070-204 10 02.
E-post: gunnel.axelssonnycander@svenskakyrkan.se