Dataspelet hjälper barn att själva bestämma över sin vård
Som barn med mycket kontakt med vården eller habiliteringen kan det vara jobbigt – och svårt – att svara på frågor hela tiden. Via ett spel, som forskare vid Högskolan i Halmstad utvecklar tillsammans med barn, får barnen i stället chans att anta en avatars skepnad och avancera genom olika världar samtidigt som barnet berättar vad hen tycker, känner och vill.
Barnkonventionen blev en del av svensk lag vid årsskiftet. Det ställer höga krav på bland annat hälso- och sjukvården. Barns rätt till utveckling innebär rätten att bli lyssnad på, få göra sin röst hörd, ta ansvar och påverka sin situation. Något som kan vara extra angeläget för barn med långvarig eller kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning.
Delaktighet i relation till barnkonventionen
Vid Högskolan i Halmstad arbetar en forskargrupp vid Akademin för hälsa och välfärd med barns delaktighet i relation till barnkonventionen. Forskargruppen består av expertis inom omvårdnad, hälsoinnovation, interaktionsdesign, app-utveckling och visuell design.
När är då ett barn delaktigt? När hen är med och tar aktiva beslut, enligt konventionen.
– Det finns stort behov av att skapa evidensbaserade sätt att arbeta med barns delaktighet, och för detta behövs ett förändrat arbetssätt inom forskningen och vården, säger Petra Svedberg, professor i omvårdnad, som tillsammans med Jens Nygren, professor i hälsoinnovation och Ingrid Larsson, docent i omvårdnad, ingår i forskargruppen som har tagit fram just ett sådant arbetssätt.
För barn, tillsammans med barn
En viktig poäng med spelet, som forskarna har varit med och utvecklat, är att det är utformat tillsammans med barn. Genom samtal och flera omgångar av praktiska workshoppar har spelets utseende och innehåll tagits fram i samarbete med flera barn. Bland annat har barn och forskare skapat ”personas” eller figurer som representerar olika typer av användare – barnen. Forskarna använder dessa personas som stöd för att ständigt ha barnens perspektiv framför sig under utveckling av spelet. Spelet, som fungerar som ett digitalt kommunikationsstöd, går ut på att skapa ett jämlikt möte och samtal på barnets villkor. Det kan vara svårt att svara på frågor i ett vanligt samtal i vården, inte minst för unga personer. Barnet kan ha frågor eller känslor att bearbeta som hen inte har hunnit eller kunnat formulera ens för sig själv. Spelet hjälper till med båda dessa aspekter.
När spelet är avslutat skapas rapporter, en till barnet och en till vårdpersonalen. Därefter följer ett samtal som utgår från barnets rapport och perspektiv. Utifrån det kan vård- och habiliteringsinsatser planeras tillsammans med barnet, baserat på barnets önskningar och livssituation: Vad passar just mig, just nu? Vilka mål har jag och vad är viktigt för att jag ska uppnå dessa?
I spelet styr barnet själva
Utgångspunkten är att barnet ska få bättre behandling och en bättre vardag. När det gäller barn med funktionsvariationer handlar det om att kunna hitta de egna resurserna och bättre kunna bemästra livet. Strävan efter att få ett bättre välbefinnande gäller alla barnen.
– Barnen är vana vid fiktiva karaktärer, och i spelet styr de själva när de vill svara, säger Ingrid Larsson och fortsätter:
– Barnen upplever att samtalet blir mer begripligt, eftersom de vet varför personalen ställer frågorna som de redan har svarat på i spelet. Barnens föräldrar säger att det med hjälp av spelet kommer fram saker som de inte hade en aning om, sådant som familjen kanske inte har kunnat prata om hemma heller.
Arbetssätt inkluderar delaktigheten
Forskarna har också tagit fram implementeringsstrategier för att stödja införandet av ett förändrat arbetssätt inom vården med barns delaktighet som en viktig grund.
– En stor utmaning i dag är att implementera nya arbetssätt i vården. Vi har sett att om ett arbetssätt ska förändras måste det ligga väl i linje med verksamhetens visioner, intentioner och målbilder. Det ska finnas ett intresse hos personalen och förändringen ska vara förankrad i ledningen. Vår studie är viktig, sedan tidigare finns endast få interventionsstudier där man på vetenskaplig grund har infört förändringar och följt upp dem, säger Jens Nygren
Läs mer om projektet samt de vetenskapliga publikationerna i Samspel
Mer information om forskningsprojektet
Det var för omkring sex år sedan som forskare vid Högskolan i Halmstad tillsammans med forskare från Oslo universitetssjukhus utvecklade det digitala kommunikationsverktyget SISOM, för barn med cancer. Med stöd från Barncancerfonden kunde implementeringen av verktyget studeras på Karolinska universitetssjukhuset och Hallands sjukhus. Baserat på erfarenheterna från det tidigare arbetet har ett nytt kommunikationsverktyg med nya funktionaliteter tagits fram tillsammans med barn- och ungdomshabiliteringen inom Region Skåne och Barnkliniken vid Hallands sjukhus. Spelet, kommunikationsverktyget, går under arbetsnamnet HAPPY (HAbilitation ParticiPation Youth).
Kontakt
Petra Svedberg, professor i omvårdnad, petra.svedberg@hh.se, 035-16 76 93
Jens Nygren, professor i hälsoinnovation, jens.nygren@hh.se, 035-16 78 63
Ingrid Larsson, docent i omvårdnad, ingrid.larsson@hh.se, 035-16 79 65
Kontakter
Kristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder
Om
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Partitillhörighet och ålder spelar roll för lokalpolitikers utsatthet2.4.2024 09:04:08 CEST | Pressmeddelande
Politiker från Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är de kommunpolitiker som främst upplever att de utsätts för hat och hot. Unga politiker känner sig mer utsatta än äldre. Kommunpolitiker över lag anger att hot och hat mot politiker i sin tur är ett hot mot demokratin. Detta visar ny forskning från Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad leder vägen mot tillämpning av AI i vården27.3.2024 11:31:01 CET | Pressmeddelande
Högskolan i Halmstad är en av de drivande krafterna bakom forskning om artificiell intelligens (AI) i vården. Det blir tydligt när AI Sweden publicerar sin nya AI-strategi. Lärosätets forskning om implementering av AI inom hälso- och sjukvården kan bli vägledande för utvecklingen av AI i Sverige. – De senaste åren har Högskolan i Halmstad tagit en ledande roll inom det här området, säger Jens Nygren, professor och fokusområdesledare för Hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.
Utökad satsning på Elitmiljö bordtennis Halmstad19.3.2024 09:10:06 CET | Pressmeddelande
I sex år har Högskolan i Halmstad, som riksidrottsuniversitet, i samarbete med Svenska bordtennisförbundet och Halmstad bordtennisklubb, attraherat duktiga bordtennisspelare till Halmstad. Det tack vare möjligheten för elitspelare att kombinera sin idrottskarriär med högskolestudier. Nu utökas samarbetet ytterligare när spelare från Sannarpsgymnasiet och Högskolan samlas i en gemensam miljö.
Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus26.2.2024 09:27:45 CET | Pressmeddelande
Vad kan du plugga på Högskolan i Halmstad? Vilka ämnen läser du på de olika programmen? Hur är studentlivet? Vad kan du jobba med efter examen? Det är några av alla de frågar som besökarna kan få svar på när Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus nu på torsdag, den 29 februari.
God hälsa och normal vikt kan förebygga långvarig smärta9.2.2024 09:10:00 CET | Pressmeddelande
Personer som har ont i knäna riskerar att drabbas av långvarig smärta i större delen av kroppen. God upplevd hälsa och att undvika övervikt och obesitas är faktorer som är viktiga för att förebygga långvarig smärta hos individer med knäsmärta. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum