AcadeMedia

Debattartikel: Skolvalsreformen bör ses över

Dela

Närmare 360 000 svenska barn och elever går för närvarande i fristående förskolor och skolor. Men samhällsutvecklingen har sprungit ifrån skolvalsreformen och socioekonomiskt svagare områden har hamnat på efterkälken. Nu måste obligatoriskt skolval införas och skolpengen stöpas om för att göra elevsammansättningen mer blandad och systemet mer rättvist, skriver Åsa Fahlén från Lärarnas Riksförbund tillsammans med Academedias vd Marcus Strömberg i en gemensam debattartikel i Dagens Industri.

Den väg vi har valt i Sverige, med fritt skolval, avgiftsfri och skattefinansierad skola, är i grunden bra, men systemet behöver utvecklas och det fria skolvalet måste bli tillgängligt för fler.

Som Sveriges största utbildningsföretag och ett av Sveriges största fackförbund för lärare och studie- och yrkesvägledare vill vi lyfta några frågor som vi tror är avgörande för hur vi kan utveckla den svenska skolan så att den kan möta framtidens utmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Utveckla systemet i takt med samhället. Närmare 360 000 barn och elever går för närvarande i fristående förskolor och skolor och de blir fler för varje år. Möjligheten att välja skola är för många familjer självklar och uppskattad.

Samhället är dock annorlunda nu än när reformen introducerades. Vi ser en ökande boendesegregation och att erfarna och utbildade lärare i allt högre utsträckning väljer bort att undervisa i de skolor som har tuffast förutsättningar.

Skolvalsreformen behöver ses över med hänsyn till samhällets utveckling. Ett steg i rätt riktning vore att få fler föräldrar och elever att göra medvetna val, något som också Skolkommissionen var inne på. Idén att alla får välja skola är i grunden god men vi ser att det inte alltid fungerar i praktiken.

Verka för en blandad elevsammansättning. Vi föreslår därför ett obligatoriskt skolval och en central antagningsadministration som är gemensam för kommunala och fristående skolor.

Vi vill gärna se ett system där alla skolor och huvudmän verkar för en blandad elevsammansättning, samtidigt som vi skapar förutsättningar för föräldrar att få sina önskemål uppfyllda i så hög grad som möjligt. Här är det extra viktigt att alla ges samma möjlighet att ta del av informationen om skolval.

Rättvis finansiering – oavsett driftsform. Fyra partier har kommit överens om en ny inriktning i skolpolitiken, där ett beslutsunderlag om förstatligande av de kommunala skolorna ska presenteras. Det innebär att finansieringssystemet med stor sannolikhet kommer förbättras.

Vi behöver en mer behovsstyrd fördelning än i dag och det står tydligt i skollagen att resurser till skolan ska tilldelas efter elevers olika behov. Men kommunerna har inte tillräckliga kunskaper om resursernas betydelse och i många fall saknas den kapacitet som krävs för att kunna finansiera skolan och fördela resurserna på ett ändamålsenligt sätt.

Vi vill ha friskolor som är ekonomiskt stabila över tid och som kan tackla oförutsedda förändringar i elevunderlaget, samtidigt som vi inte vill ha kommunala skolor som blir underfinansierade när en friskola öppnar på andra sidan gatan.

Bättre kontroll och uppföljning. Dagens system med skolpeng är otydligt och saknar bra riktlinjer. I slutänden är det eleverna som riskerar att drabbas av huvudmännens olika förutsättningar att erbjuda bra utbildning.

Skolpengssystemet bör bevaras men utvecklas. Resurserna behöver fördelas enligt en nationell modell och principen för lika villkor måste gälla och gå att följa upp.

Resursfördelningen måste ta hänsyn till skolors elevsammansättning. Mer resurser till elever med svårare förutsättningar skulle också göra det lättare för skolor i utanförskapsområden att attrahera behöriga och legitimerade lärare.

Staten är en viktig aktör på skolområdet. Vi välkomnar statliga ekonomiska tillskott till skolan men det är viktigt att dessa träffar rätt och ger effekt på kunskapsresultaten. Det har också blivit tydligt att staten behöver vara nära skolan på ett annat sätt än vad som varit fallet sedan 1990-talets kommunalisering.

Vi är beredda att diskutera konstruktiva förslag och lösningar på de utmaningar vi står inför och nu önskar vi att politiken gör detsamma. Vi efterlyser blocköverskridande modeller för skolval, finansiering och säkerställande av lika villkor som kan säkra en mer likvärdig skola för Sveriges elever.

De politiska låsningar som präglat debatten om skolan de senaste åren måste låsas upp – nu är det hög tid för långsiktiga lösningar för att elevernas kunskapsresultat ska förbättras.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Marcus Strömberg, vd Academedia

Debattartikeln publicerad i Dagens Industri 2019-03-18

Nyckelord

Om

AcadeMedia skapar möjligheter för människor att utvecklas. Våra 17 300 medarbetare på våra drygt 655 förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar har ett gemensamt fokus på kvalitet och utveckling.

Alla 179 300 barn, elever och vuxenstuderande som går i våra verksamheter under ett år ska få en utbildning som är av så god kvalitet att de når utbildningens mål, samt de förutsättningar de behöver för att nå sin fulla potential.

Vi är norra Europas största utbildningsföretag med verksamheter i Sverige, Norge och Tyskland. Vår storlek skapar trygghet och ger oss förutsättningar att vara en långsiktig och stabil utbildningsaktör som bidrar till det gemensamma samhällsbygget.

Följ AcadeMedia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från AcadeMedia

AcadeMedia erbjuder stöd till Sveriges vårdnadshavare21.3.2020 09:00:00 CETPressmeddelande

Vårdnadshavare får en allt viktigare roll när Sveriges gymnasieelever numera undervisas på distans på grund av Coronaviruset. Därför erbjuder AcadeMedia nu alla Sveriges vårdnadshavare ett stöd, hur de bäst ska kunna stötta sina ungdomar som får fjärr- eller distansundervisning. Idag lanserar AcadeMedia den första filmen i en serie som ska hjälpa vårdnadshavare att få ökad förståelse om vad distans- och fjärrundervisning innebär.

Övergång till distansundervisning inom gymnasiet och vuxenutbildning17.3.2020 16:36:08 CETPressmeddelande

Från och med i morgon onsdag den 18 mars 2020, rekommenderar regeringen att all utbildning på gymnasiet, komvux och högre utbildning bedrivs på distans. Arbetet med att gå över till distansutbildning för hela eller delar av AcadeMedias verksamhet har planerats länge och sätts nu i verket för gymnasiet och vuxenutbildningen. För elever som inte har möjlighet att studera på distans och elever med särskilda behov, kommer vi att hitta andra lösningar så de kan få del av sin undervisning.

Friskolor - en naturlig och viktig del av utbildningssystemet26.2.2020 10:36:46 CETNyheter

Friskolor har funnits i över 30 år. Idag går nära 400 000 barn och elever i en friskola och antalet ökar varje år. Över 73 000 lärare, 17 procent av lärarkåren, arbetar i en friskola. När Rebecca Roth ordförande i LR:s Studerandeförening vill att friskolor som drivs av aktiebolag ska läggas ner, bör hon ha i åtanke att ett sådant beslut skulle få stora konsekvenser för både lärare och elever.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum