DHR kommenterar budgetpropositionen för 2022

Flera av de åtgärder som föreslås i budgeten för 2022 kan bidra till bättre levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Det gäller bland annat en höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från och med den 1 januari 2022, som innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Garantinivån höjs med 0,25 prisbasbelopp. Regeringen vill också förstärka skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att ta bort skillnaden i beskattning mellan sådan ersättning och arbetsinkomster.

-        Vi är mycket positiva till de här förslagen. Frågan om skattereduktion är något som DHR har slagits för länge, säger Åsa Strahlemo. 

Regeringen föreslår även höjt bostadstillägg för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Bostadskostnadstaket i bostadstillägget blir därmed detsamma för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som för pensionärer.

Personlig assistans

Bland DHR:s medlemmar har oron för en urholkad personlig assistans varit påtaglig i många år. Nu vill regeringen ta fram förslag där rätten till assistans för det som tidigare kallats tillsyn ska stärkas. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert. Därutöver ska patientsäkerheten vid sjukvårdande insatser säkras.

Reformerna kommer att bygga på de förslag som lämnades i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser.

-        Vi tycker dock att trovärdigheten minskar när regeringen å ena sidan säger att de ska stärka assistansen och dess kvalitet men å andra sidan inte ger tillräckligt med uppräkning i schablonen för att täcka de löneökningar som assistenterna har rätt till. När schablonen inte ens täcker löneökningarna för assistenterna då finns det ännu mindre utrymme till utbildning för personal och till övriga assistansomkostnader, säger Åsa Strahlemo.

Arbetsmarknad 

Personer med funktionsnedsättning har högre arbetslöshet än befolkningen i övrigt, oavsett konjunktur, och utvecklingen går tyvärr i fel riktning. Andelen som gick till arbete eller studier var lägre 2020 jämfört med 2019.

I slutet av 2022 kommer Arbetsförmedlingen sannolikt att omorganiseras och lämna plats för fler privata aktörer, men ansvaret att bedöma stödinsatser ska även fortsättningsvis ligga kvar på Arbetsförmedlingen.

-        Det vi saknar i propositionen är en ingående analys och budget för Arbetsförmedlingens uppgift att utföra bedömningar för stödinsatser. Vi hör medlemmar som vittnar om dålig intern samordning i de individuella bedömningarna, vilket leder till att de går miste om chanser på arbetsmarknaden. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig ut på arbetsmarknaden krävs snara insatser. Det är inte alla arbetsgivare som kan vänta den tid som Arbetsförmedlingens bedömningsprocess tar i dag, säger Åsa Strahlemo. 

Hon tillägger att det är bra att tjänsten Introduktion till arbete, INAB, som är riktad till arbetssökande personer med behov av rehabilitering och förberedande insatser, ska stärkas. I budgetpropositionen föreslås att satsningen förlängs och blir permanent samt att 31 miljoner kronor tillförs fr.om. 2022 för att möjliggöra ytterligare 1 000 personer att per år ska kunna ta del av tjänsten.

-        INAB är bra för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men arbetsmarknadsfrågan med koppling till funktionsnedsättning är så mycket större och det finns många personer som i dag står nära arbetsmarknaden, men inte kan ta steget in på grund av att möjliggörande stödinsatser inte kommer till i tid. Därför är satsningar på Arbetsförmedlingen viktiga, säger hon.

För fler kommentarer, var god kontakta: Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, telefon 070 – 50 88 029, asa.strahlemo@dhr.se