Akademiska sjukhuset

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie

Dela
Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.
Antiöstrogenbehandling vid bröstcancer kan ge besvär såsom nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet. I en Uppsalastudie undersöks nu hur vanliga dessa besvär är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra stöd och omhändertagande. Foto: Genrebild Mostphotos
Antiöstrogenbehandling vid bröstcancer kan ge besvär såsom nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet. I en Uppsalastudie undersöks nu hur vanliga dessa besvär är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra stöd och omhändertagande. Foto: Genrebild Mostphotos

- Förhoppningen är att studien ska ge ny kunskap som kan bidra till bättre omhändertagande och stöd för kvinnor som drabbats av underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion, psykisk ohälsa och försämrad livskvalitet vid antiöstrogenbehandling, säger Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet.

Hormonpositiv bröstcancer är den vanligaste bröstcancerformen. Behandling med hormonella läkemedel sätts in efter avslutad primärbehandling (operation och cytostatikabehandling) och syftar till att blockera östrogenets effekter eller minska östrogennivån. Hormonbehandlingen minskar risken för spridning och återfall och pågår ofta i många år.

- Trots att det är känt att många kvinnor får besvär av antiöstrogenbehandling är kunskapen inom området bristande och tidigare studier på sambandet mellan underlivsbesvär efter bröstcancer och psykisk ohälsa saknas, säger Anna Wikman.

I studien ska forskarna undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.

- Vårt mål är att studien ska ge fördjupad förståelse för de problem som kvinnor upplever, hur vanliga de är och om det finns undergrupper som löper ökad risk att drabbas. Vi kommer att studera kopplingen mellan underlivsbesvär, sexuell funktion, psykisk ohälsa och livskvalitet, förklarar Anna Wikman.

I den första delstudien, som påbörjades hösten 2020, genomförs intervjuer med cirka 50 kvinnor i Uppsala med bröstcancer som tar antihormonell behandling. I den andra delstudien, som enligt planen ska starta hösten 2021, sker urvalet via det Nationella Kvalitetsregistret för Bröstcancer. Totalt inbjuds 1000 kvinnor att besvara en enkät som syftar till att kartlägga hur vanligt förekommande det är med påverkad sexualitet och sexuell funktion, underlivsbesvär, psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet vid antiöstrogenbehandling för bröstcancer.

I studien, som leds av Anna Wikman, medverkar även Theodora Kunovac Kallak, Inger Sundström Poromaa, Henrik Lindman, Lisa Ljungman och Sara Nyback.


För mer information/intervju, kontakta:
Anna Wikman, docent, biträdande lektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, och ansvarig forskare, e-post: anna.wikman@kbh.uu.se

För mer information om studiens upplägg med mera, kontakta:
Sara Nyback, forskningsbarnmorska på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, tel: 070-425 05 39, e-post: sara.nyback@kbh.uu.se


FAKTA: Studien ”Kropp och sinne efter bröstcancer”

  • Syftar till att undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.
  • Riktar sig till kvinnor, 18 år eller äldre, som förstår talad och skriven svenska, som diagnosticerats med bröstcancer och har avslutat primärbehandling samt har pågående antiöstrogenbehandling.
  • Är indelad i två delar; först en intervjustudie riktad till kvinnor med bröstcancer i Uppsala som får antiöstrogenbehandling. Därefter en större, enkätbaserad studie där urvalet sker via det Nationella Kvalitetsregistret for Bröstcancer, INCA. Kvinnorna kommer att bjudas in via brev och enkäten besvaras sedan via internet.

 

Nyckelord

Bilder

Antiöstrogenbehandling vid bröstcancer kan ge besvär såsom nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet. I en Uppsalastudie undersöks nu hur vanliga dessa besvär är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra stöd och omhändertagande. Foto: Genrebild Mostphotos
Antiöstrogenbehandling vid bröstcancer kan ge besvär såsom nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet. I en Uppsalastudie undersöks nu hur vanliga dessa besvär är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra stöd och omhändertagande. Foto: Genrebild Mostphotos
Ladda ned bild
Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet Foto: privat
Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye