Effektivare behandling vid svår covidinfektion fokus för ny studie
De flesta som insjuknar i covid-19 får en mild infektion, medan ett fåtal får allvarliga symtom och behöver inneliggande vård. För att kunna behandla de svårast sjuka mer effektivt behövs ökad kunskap om virusets och immunförsvarets samspel över tid. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskare bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.

– Både det tidiga och senare förloppet av covidinfektion är möjliga att påverka farmakologiskt vilket skulle minska sjukdomens komplikationer. Vi ska bland annat undersöka samsjuklighet och olika prognosmarkörer. Förhoppningsvis kommer resultaten att ge vägledning så att rätt behandling kan sättas in i tid och minska dödligheten, säger Victoria Hahn Strömberg, at-läkare och forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Viruset SARS-CoV2 tar sig in i celler via receptorer. Till en början aktiveras cellernas virusförsvar via interferon, ett naturligt förekommande protein som produceras av kroppens celler som svar på virusattacker. Bland annat angrips lungepitelceller som är viktiga för lungans gastransport mellan luft och blod, samt celler i hjärta, blodkärl, njure och magtarmkanal. I ett senare skede av infektionen kan kroppens immunförsvar aktiveras på ett dramatiskt sätt med så kallade cytokinstormar som även förekommer vid blodförgiftning och cancerbehandling och kan ge lungskador i form av "acute respiratory distress syndrome" (ARDS) med hög dödlighet som följd.
I studien ska forskarna bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.
– En hypotes vi har är att det finns skillnader i immunologiskt svar i form av cytokiner hos dem som intensivvårdas och överlever respektive avlider. Cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler. Dessa kan användas som markörer för prognos och inriktning av behandling, förklarar Victoria Hahn Strömberg.
Diabetes, hög ålder, övervikt och fetma ses som riskfaktorer för svårare covidinfektion. Forskarna tror att det finns samsjuklighet kopplad till skillnader i det immunologiska svaret hos patienter som har diabetes. Avsikten med studien är också att utvärdera om prognosverktyget MuLBSTA-score kan expanderas för användning vid viruspneumonier för covid-19 i Sverige.
För mer information/intervju, kontakta:
Victoria Hahn Strömberg, at-läkare på Akademiska sjukhuset och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, tel: 018-617 11 55 eller 0722-14 95 09, e-post: victoria.hahn.stromberg@regionuppsala.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska samarbetar med Försvarsmakten om ambulanstransporter18.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan en vecka finns en militär ambulans på Ärna flygplats för transport av framförallt intensivvårdsbehövande covid-19 patienter mellan två sjukhus. Det unika är bemanningen. Ambulansen körs av brandmän från Luftstridsskolan medan personal från Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset ansvarar för den medicinska vården.
Ortopedchef varnar för fallskador11.1.2021 16:12:20 CET | Pressmeddelande
I tider med snö och halka ökar antal olycksfall på akutmottagningen med cirka 500 procent. Det innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Detta är särskilt kännbart nu när Akademiska är tungt belastat av covidvård. Bara under förmiddagen har cirka tio personer sökt vård akut på sjukhuset på grund av cykel- eller halkolycka vilket är fler än vanligt.
Akademiska öppnar ytterligare två utvecklingsavdelningar11.1.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Konceptet utvecklingsavdelning har fallit väl ut på Akademiska sjukhuset och ska nu utvidgas. I september 2018 öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning och under våren omvandlas ytterligare två vårdavdelningar inom geriatrik och specialmedicin i syfte att förbättra arbetsmiljön och sprida lyckade arbetssätt.
Akademiska inför krislägesavtal inom intensivvården4.1.2021 16:33:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har beslutat att använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård. Detta efter att ha uttömt alla andra möjligheter att klara bemanningen i det ansträngda läget. Avtalet innebär att berörda medarbetare schemaläggs med en längre arbetstid, 48 timmar per vecka.
Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie22.12.2020 15:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
Akademiska först med byte av mekanisk klaffprotes på slående hjärta22.12.2020 12:30:00 CET | Pressmeddelande
Byte av hjärtklaffar är ofta grannlaga på sköra patienter. Nu har kirurger inom thoraxkirurgi på Akademiska sjukhuset lyckats utföra ett byte av en mekanisk klaffprotes utan att stanna hjärtat, en så kallad TAVI-hybrid-operation. Det är det första kända fallet någonsin där ett sådant klaffbyte genomförts.
Miljonanslag till PET-forskning om tarmcancer16.12.2020 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Cancer i tjock- och ändtarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Tidig diagnostik är ofta avgörande för framgångsrik behandling och bot. Forskare vid PET-centrum på Akademiska sjukhuset har erhållit två miljoner kronor från EUROSTARS/Vinnova för att utveckla diagnostik med hjälp av PET.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum