Effektivare behandling vid svår covidinfektion fokus för ny studie

– Både det tidiga och senare förloppet av covidinfektion är möjliga att påverka farmakologiskt vilket skulle minska sjukdomens komplikationer. Vi ska bland annat undersöka samsjuklighet och olika prognosmarkörer. Förhoppningsvis kommer resultaten att ge vägledning så att rätt behandling kan sättas in i tid och minska dödligheten, säger Victoria Hahn Strömberg, at-läkare och forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Viruset SARS-CoV2 tar sig in i celler via receptorer. Till en början aktiveras cellernas virusförsvar via interferon, ett naturligt förekommande protein som produceras av kroppens celler som svar på virusattacker. Bland annat angrips lungepitelceller som är viktiga för lungans gastransport mellan luft och blod, samt celler i hjärta, blodkärl, njure och magtarmkanal. I ett senare skede av infektionen kan kroppens immunförsvar aktiveras på ett dramatiskt sätt med så kallade cytokinstormar som även förekommer vid blodförgiftning och cancerbehandling och kan ge lungskador i form av "acute respiratory distress syndrome" (ARDS) med hög dödlighet som följd.

I studien ska forskarna bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.

– En hypotes vi har är att det finns skillnader i immunologiskt svar i form av cytokiner hos dem som intensivvårdas och överlever respektive avlider. Cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler. Dessa kan användas som markörer för prognos och inriktning av behandling, förklarar Victoria Hahn Strömberg.

Diabetes, hög ålder, övervikt och fetma ses som riskfaktorer för svårare covidinfektion. Forskarna tror att det finns samsjuklighet kopplad till skillnader i det immunologiska svaret hos patienter som har diabetes. Avsikten med studien är också att utvärdera om prognosverktyget MuLBSTA-score kan expanderas för användning vid viruspneumonier för covid-19 i Sverige.

För mer information/intervju, kontakta:
Victoria Hahn Strömberg, at-läkare på Akademiska sjukhuset och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, tel: 018-617 11 55 eller 0722-14 95 09, e-post: victoria.hahn.stromberg@regionuppsala.se