Effektivare behandling vid svår covidinfektion fokus för ny studie
– Både det tidiga och senare förloppet av covidinfektion är möjliga att påverka farmakologiskt vilket skulle minska sjukdomens komplikationer. Vi ska bland annat undersöka samsjuklighet och olika prognosmarkörer. Förhoppningsvis kommer resultaten att ge vägledning så att rätt behandling kan sättas in i tid och minska dödligheten, säger Victoria Hahn Strömberg, at-läkare och forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Viruset SARS-CoV2 tar sig in i celler via receptorer. Till en början aktiveras cellernas virusförsvar via interferon, ett naturligt förekommande protein som produceras av kroppens celler som svar på virusattacker. Bland annat angrips lungepitelceller som är viktiga för lungans gastransport mellan luft och blod, samt celler i hjärta, blodkärl, njure och magtarmkanal. I ett senare skede av infektionen kan kroppens immunförsvar aktiveras på ett dramatiskt sätt med så kallade cytokinstormar som även förekommer vid blodförgiftning och cancerbehandling och kan ge lungskador i form av "acute respiratory distress syndrome" (ARDS) med hög dödlighet som följd.
I studien ska forskarna bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.
– En hypotes vi har är att det finns skillnader i immunologiskt svar i form av cytokiner hos dem som intensivvårdas och överlever respektive avlider. Cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler. Dessa kan användas som markörer för prognos och inriktning av behandling, förklarar Victoria Hahn Strömberg.
Diabetes, hög ålder, övervikt och fetma ses som riskfaktorer för svårare covidinfektion. Forskarna tror att det finns samsjuklighet kopplad till skillnader i det immunologiska svaret hos patienter som har diabetes. Avsikten med studien är också att utvärdera om prognosverktyget MuLBSTA-score kan expanderas för användning vid viruspneumonier för covid-19 i Sverige.
För mer information/intervju, kontakta:
Victoria Hahn Strömberg, at-läkare på Akademiska sjukhuset och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, tel: 018-617 11 55 eller 0722-14 95 09, e-post: victoria.hahn.stromberg@regionuppsala.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum