Ekeby Hälsocenter utvecklar arbetet med levnadsvanor i primärvården

En brist som identifierats i detta arbete är att landstingets journalsystem saknar viktiga moduler för att man på ett systematiskt och rationellt sätt ska kunna dokumentera och följa upp arbetet med levnadsvanor.

- Landstingets IT-system har inte hängt med på detta område. Det går varken att mata in, lagra eller hämta ut data för analys och uppföljning på ett smart sätt, säger Mats Brolin, verksamhetschef på Ekeby Hälsocenter.

För att bidra till en förbättring kring dokumentation och uppföljning av resultaten för varje patient, och för hela patientgruppen har Ekeby Hälsocenter initierat ett utvecklingsprojekt.

Arbetet har tilldelats utvecklingsmedel från landstinget i Uppsala län och genomförs med stöd av Folkhälsoenheten och EPJ, den elektroniska patientjournalen.

Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för att mer effektivt kunna inhämta, sammanställa, mäta och utvärdera resultaten av det hälsofrämjande arbetet.

Arbetet pågår under hösten 2016 och de första konkreta förbättringarna beräknas bli klara till slutet av året. Resultatet kommer att kunna användas av alla vårdcentraler i landstinget.

Mer information om utvecklingsprojektet:

Ekeby Hälsocenter är med och driver utvecklingen av det sjukdomsförebyggande arbetet. Som ett led i detta har en Levnadsvanemottagning utvecklats och igångsatts på vårdcentralen under 2015. Deltagarna på Levnadsvanemottagningen är patienter med ohälsosamma levnadsvanor.

På Ekeby Hälsocenters levnadsvanemottagning kan patienter som önskar göra förändringar kring kost, fysisk aktivitet, alkohol- och tobaksbruk samt psykisk hälsa få hjälp. Patienterna får träffa en sjuksköterska eller fysioterapeut regelbundet under behandlingsperioden. Tillsammans går man igenom behov och vilka målsättningar man kan sätta upp för att genomföra förändringar. Patienten får även hjälp med tider till exempelvis läkare, fysioterapeut, kurator och dietist.

Levnadsvanemottagningens arbete genomförs strukturerat enligt en dokumenterad arbetsplan. Inhämtandet av patientdata sker muntligen och skriftligen, ofta för hand. Patientdata sparas på flera olika ställen i patienternas journaler. Arbetsmetoden för dokumentationen är ineffektiv och tidskrävande. Möjligheterna till uppföljning av arbetet, både på individnivå med varje patient, och på gruppnivå för hela patientgruppen är begränsade, då uppgifter är spridda på flera olika ställen och de digitala medierna saknar ett bra sätt att sammanställa och få utdata.

För att bättre kunna inhämta, sammanställa, mäta och utvärdera resultaten av arbetet med levnadsvanor, både med varje enskild patient, och för hela patientgruppen ämnar Ekeby Hälsocenter inom ramen för utvecklingsprojektet ta fram en form för hur detta kan gå till, samt även reda ut de tekniska förutsättningarna för genomförandet.

Resultatet av utvecklingsprojektet ska kunna tillämpas av samtliga enheter inom primärvården i Landstinget i Uppsala län.

Bakgrundsinformation:

En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förebygga ohälsa. Trots det ligger fokus fortfarande till stor del på att ta hand om dem som redan har blivit sjuka.

Vårdcentralen Ekeby Hälsocenter har som sin viktigaste profilfråga att utveckla patientarbetet mot mer fokus på förebyggande arbete.

- Det gör vi på många olika sätt, i patientmötet genom att väva in frågor om kost, fysisk aktivitet och psykiskt välmående och genom vår mottagning för patienter som önskar göra förändringar i sina levnadsvanor, säger Mats Brolin som är verksamhetschef.

Mottagningens hälsoteam har många vårdgivare som är specialiserade på arbetet med levnadsvanor, bland andra fysioterapeuter, sjuksköterskor, läkare, kuratorer, psykologer och en dietist.

Sjukdomsförebyggande arbete är en del av hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 2011). Enligt regelboken för primärvård i landstinget i Uppsala län ska vårdgivare under 2016 inom ramen för det hälsoinriktade arbetet skapa strukturella förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt nära integrerat med övrig verksamhet med rutiner för och dokumentation av åtgärder samt effekter av insatta åtgärder enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att det är viktigt att mäta resultaten av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att underlätta fokusering på rätt insatser i hälso- och sjukvården.

Livsstil och levnadsvanor påverkar i hög grad människors hälsa, både på kort och lång sikt. Cancer och hjärt- kärlsjukdomar är några av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Rökning, alkohol, övervikt och fetma samt brist på fysisk aktivitet är faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och olika former av cancer. Graden av övervikt och fetma har ökat de senaste två decennierna, främst hos individer under 50 år (Socialstyrelsen, 2013). Vidare kan för lite sömn öka risken för diabetes, hjärt–kärlsjukdom, depression, utmattningssyndrom (Läkartidningen, 2011). Även långvarig stress ökar risken för högt blodtryck med hjärt- kärlsjukdomar som följd (stress.se).

Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Även typ 2-diabetes kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Det sjukdomsförebyggande arbetet är en del av hälso- och sjukvårdens uppgift enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och behöver därför få en större och mer självklar plats i hälso- och sjukvården.

Statens folkhälsoinstitut uppskattade 2010 att de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsan i Sverige uppgår till minst 120 miljarder kronor per år (Folkhälsopolitisk rapport 2010). Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att en betydande del av dessa kostnader kan betraktas som onödiga, eftersom de kan minskas genom politiska beslut om hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Exempelvis är samhällets kostnader för ohälsosamma levnadsvanor i form av tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och dåliga matvanor över 50 miljarder kronor varje år. För detaljerad information om de här beräkningarna, se underlagsrapporten ”Ekonomiska beräkningar och bedömningar: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010” (Rapport R 2011:20).