"Energi- och teknikfrågorna är viktiga för att nå hållbarhetsmålen inom fastighetsområdet" — fredagsporträttet med Mikael Zivkovic

Hur och när hamnade du på Einar Mattsson, och vad har du gjort innan?
– Jag kom till Einar Mattsson i september 2019. Innan jag började här var jag sju år på NCC som specialist inom energi och installationer. Före det jobbade jag på Statens fastighetsverk i nästan 17 år. Jag började som drifttekniker, blev biträdande förvaltare (ungefär teknisk förvaltare/driftledare), vikarierade i något år som förvaltare, sedan driftansvarig och avslutningsvis som energi- och driftspecialist på huvudkontoret. De första fem åren i mitt yrkesliv jobbade jag som drifttekniker på kraftverk. En väldigt bra start för att lära sig teknik och drift. I år så har jag arbetat 25 år i fastighetsbranschen och om några dagar kan jag även fira att jag jobbat med energi på olika sätt i 30 år.

För den som inte är i fastighetsbranschen, kan du förklara vad en teknisk chef här huvudsakligen gör?
– Kortfattat så är det här en ledare som koordinerar, stödjer och utvecklar teknik och energi. Det jag menar med teknik är i mitt fall hur byggnadernas installationer fungerar. Med lite fler ord – för att människor ska må bra i sina lägenheter behöver byggnaderna fungera på rätt sätt för att hålla ett bra inneklimat med optimal energiprestanda. För att det ska hända behöver förutom klimatskalet (fasader, väggar och tak) även ventilation, värme och ibland kyla styras och driftas på rätt sätt.

Vad kännetecknar en god ledare och hur visar man ett gott ledarskap?
– Det gäller att vara tydlig, ansvarstagande, gå före om det behövs samt kunna lyssna och ta till sig av det som sägs. Och inte minst, att ha humor. Som ledare är det ditt ansvar att peka ut riktningen mot det gemensamma målet avgörande samtidigt som medarbetarna måste få möjlighet att jobba med det de tycker om och utvecklas i sin takt. Jag vet också efter alla år att närvaro är viktigt och det har varit en utmaning under det här speciella Corona-året.

Einar Mattsson är huvudfinansiär för KTH Live-In Lab där man forskar om framtidens fastigheter. Vad betyder den ”innovations-katalysatorn” för fastighetsbranschen, och särskilt er som fokuserar på tekniken i och kring husen?
– För utvecklingen och om vi ska kunna nå våra egna energimål inom fastighetsbranschen, så är det jätteviktigt att vi forskar på nya idéer och metoder.

Är du en person som huvudsakligen ser möjligheter, skapar möjligheter eller skapar spelregler?
– En svår fråga. Det är så olika i olika situationer. Ofta finns det så mycket regler redan att förhålla sig till, så jag tror att jag är den som ser möjligheter. Ser jag dem inte så skapar jag möjligheter.

Vilka kompetenser har du i ditt team?
– Vår kompetens är energi- och installationsteknik och projektledning av detsamma. Vi är ett stöd för Einar Mattsson Fastighetsförvaltning AB:s kunder och för Einar Mattsson-koncernen. Om man vill veta mer exakt så innebär det att vi gör energiutredningar, energikartläggningar, beräkningar, föreslår systemlösningar, gör uppföljningar och analyser och drift-optimerar. När det gäller tekniken, så fokuserar vi på fiber, infrastrukturen i IT-system, ventilation, värme, kyla, el, energimätning och övervakning via styrsystem. I vårt team har vi också kompetens för hur systemen bäst ska driftas och förvaltas när de väl är uppsatta och igång.

Hur ser dit team ut om tio år? Vilka utmaningar står ni inför?
– Jag tror att uppdraget ser ut ungefär som idag och att vi är några fler. Energi och teknikfrågorna kommer fortsätta att vara viktiga för att hållbarhetsmål ska uppnås inom fastighetsområdet i många år framöver.

Vad är det svåraste och lättaste i ditt tekniska teams arbete?
– Det svåraste är nog att lyckas kommunicera att en genomtänkt och initialt ”dyrare” teknisk lösning är bäst. I de allra flesta fall blir investeringen mer kostnadseffektiv redan i projektet när kostnaderna summeras ihop, men synbart billigare över tid. Det senaste årtiondet har det blivit lättare att få förståelse för långsiktiga lösningar. Fler och fler inser att energikostnaderna är en stor del av förvaltningskostnaden och att genvägarna därför inte håller i längden. Allra lättast är när vi kommer in i ett tidigt skede och kan påverka de tekniska lösningarna från start.

Vem har du lärt dig mest av hittills i koncernen, och varför?
– Jag är imponerad över både Joakim Attevall, avdelningschefen för fastighetsdrift, och Fredrik Westerberg, avdelningschefen för alla ROT-projekt. De kan båda alla rutinerna vi har i de olika processerna, oavsett vilken fas det är. Fantastiskt.

Analysföretaget Gartner uppskattade för några år sedan att det i år kommer att finnas 20 miljarder internetanslutna enheter/sensorer i världen, alltså Internet of Things, IOT. Hur vet man att man gör rätt digitala lösningar i detta enorma nät av möjligheter?
– Jag tror att det finns ännu fler uppkopplade enheter, varav många på interna nätverk. Tyvärr kan vi aldrig säkert att veta att vi gör rätt, men generellt så bör prylarna (things) ha standardiserade kommunikationsgränssnitt, vare sig de ska nås via internet eller andra system.

Har vi på Einar Mattsson ett eget klimatscenario som vi planerar för och styr mot rent tekniskt?
– Einar Mattsson har en energistrategi för koncernens fastigheter med ett offensivt energimål. Det målet jobbar vårt team aktivt med att genomföra tillsammans med fastighetsdriften, främst driftteknikerna och alla förvaltare på EMFF, Einar Mattson Fastighetsförvaltning AB. Detta i ett nära samarbete med Martin Fors, som är kravställare, i sin roll som fastighetschef och högst ansvarig för koncernens alla fastigheter.

Vad har du för intressen?
– Jag tränar gärna, tittar på film och fotboll. Jag har för en del den störande egenskapen att jag håller både på IFK Norrköping, då jag är från Finspång i Östergötland, och på Hammarby. Sedan gillar jag att resa, lära mig mer historia och att äta och dricka gott. Jag umgås med familjen, som idag består av min fru och min numera ”utflugna” dotter och bonusdöttrar. Att träffa kompisar för att prova whisky och öl har det varit för lite av den senaste tiden. Jag hoppas att vi ska kunna umgås på ett normalt sätt snart.

Hur ser en drömdag ut på helgen för dig?
– Då är det är sommar och sol och 25°C redan klockan 10.00 när jag vaknar och det blir sedan ännu varmare under dagen. Då hinner jag läsa tidningen till frukosten och slölyssna på Melodikrysset. Därefter det blir det ett löppass på en timme i solen. Efter det tar familjen en promenad till någon bra lunchrestaurang, äter en god lunch och njuter av en kall öl eller ett glas mousserande.
På eftermiddagen kollar jag gärna på en bra fotbollsmatch som slutar med vinst. Kvällen innehåller också god mat och dryck tillsammans med familjen och ”barnens” respektive och gärna släkt och vänner också.

Vilket är Stockholms bästa smultronställe alla borde besöka?
– Då åker du mot Skeppsholmen och Kastellholmen. Jag hade turen att få jobba där under flera år.

Om du fick välja en superkraft, vilken skulle det vara?
– Att kunna resa i tiden!

Om du fick göra en film eller tv-serie, vilka skulle ha huvudrollerna och vad skulle den handla om?
– Då skulle en film med Killinggänget finnas med högt på min lista. Handlingen skulle vara från fastighets- eller byggbranschen, eller varför inte handla om en radiostation eller en krogshow?

Om du ska tipsa en 18-åring som ska ut i arbetslivet, vad säger du då?
– Tänk och känn efter vad som verkar vara intressant. Välj en utbildning som stämmer med intresset. Sök dig till ett yrke efter gymnasiet och prova på om det känns rätt. Det är omöjligt att veta vad man ska jobba med hela arbetslivet när man är 18 år. Det går alltid att byta inriktning i yrkeslivet. Om du inte har en färdig plan, satsa på energi eller något teknikområde. Det är kul, utvecklande och det finns massa intressant att göra i framtiden.