BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Ett säkrare samhälle för barn när barnkonventionen blir lag

Dela

Bris tillstyrker lagförslaget som innebär att barnkonventionen blir svensk lag. Men ett stort arbete behöver göras för att alla delar av samhället ska börja se barnet som rättighetsbärare, skriver Bris i sitt remissvar till barnrättighetsutredningen (SOU 2016:19).

På lördag går remisstiden ut för utredningen om att göra barnkonventionen till lag. Det är i år 26 år sedan Sverige antog barnkonventionen. Ändå vittnar Bris dagliga kontakter med barn om att Sverige som land inte lyckas garantera varje barn sina grundläggande mänskliga rättigheter.

– I Bris stödverksamhet får vi varje dag höra barn berätta om hur deras rättigheter kränks, trots att staten Sverige sedan länge är bunden till barnkonventionen. För oss på Bris är det tydligt att barns rättsliga status måste höjas, och det gläder oss att utredningen bekräftar vår bild och tydligt synliggör den rättsosäkerhet som idag drabbar barn i Sverige. Utredningen ger konkreta förslag om hur både administrativa och juridiska processer kan bli mer rättssäkra för barnet, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

I Bris remissvar lyfts grannländerna Norge, Finland och Island som redan gjort barnkonventionen till lag. Det finns mycket att dra lärdom av i deras processer, bland annat vikten av att undvika regionala skillnader, och att arbeta förebyggande med information och utbildning.

– Finlands erfarenhet visar till exempel att Barnombudsmannens roll och mandat där har bidragit till att stärka det strategiska arbetet med att implementera barnkonventionen. I vårt remissvar vill vi ge Barnombudsmannen i Sverige mandat och resurser att vara expertmyndighet och stödja myndigheter i dess tillämpning av barnkonventionen. Men vi framhåller samtidigt att tolkningen av barnets rättigheter aldrig är öppen för individuella antaganden utan måste följa de rättskällor som redan finns tillgängliga hos FN:s barnrättskommitté, säger Magnus Jägerskog.

Bris tycker att det är olyckligt att tilläggsprotokollen, som är en del av barnkonventionens helhet, helt lämnats utanför både i direktiven och i förslaget. Tilläggsprotokollen riktar ljuset mot särskilt utsatta grupper av barn som finns här i Sverige.

– Det första tilläggsprotokollet är från 2000 och handlar om att skydda barnet mot risken att rekryteras som barnsoldat, något som händer i våra svenska städer idag där barn riskerar att rekryteras till väpnade konflikter såsom till organisationen IS. Här har Sverige inte lyckats leva upp till sitt ansvar att skydda barn, utan idag råder det en stor otydlighet kring vem som har det yttersta ansvaret att skydda och fånga upp dessa barn, säger Magnus Jägerskog.

Det är en skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Att kunna få rätt förutsätter att det finns möjlighet att överklaga och utkräva sina rättigheter. Sverige saknar idag en rad klagoinstanser för barn som får sina olika rättigheter kränkta. Barnrättighetsutredningen föreslår att Barnombudsmannens möjlighet att föra enskilda barns talan i principiellt viktiga fall utreds. Bris menar att en sådan utredning bör se över möjligheten för barnet att kräva sina rättigheter i alla fall som rör barnet.

– Alla barn har samma rätt till upprättelse och det bör inte vara upp till vuxenvärlden att avgöra vilka frågor som är principiellt viktiga. Möjligheten att utkräva sina rättigheter måste utgå från barnets behov, inte vuxnas behov av vägledande praxis, säger Magnus Jägerskog.

Till sist vill Bris poängtera att det kunskapslyft som krävs och som utredningen föreslår måste få kosta. När barnkonventionen blir lag följer en ny barnsyn som tvingar oss att gå från tanken om att tillgodose barnets behov till att istället i praktisk mening tillgodose barnets rättigheter. Att i juridisk mening erkänna varje människa under 18 år som en rättighetsbärare är att effektivisera och rättssäkra varje lag, process och situation eller miljö där barnet befinner sig.

– Att barnkonventionen blir lag kommer inte att förändra livet för ett utsatt barn över en natt, men jag är övertygad om att barnkonventionen som lag snabbar på utvecklingen så att vi inom en överskådlig framtid lever i ett samhälle där varje barn är garanterad sitt skydd, sin värdighet, sitt inflytande och alla andra rättigheter som finns beskrivna i konventionen. Med barnkonventionen som lag blir Sverige ett bättre och mer rättssäkert land för barn, säger Magnus Jägerskog.

För mer information, kontakta: 
Anna Holmqvist, pressekreterare 
anna.holmqvist@bris.se 
070-779 95 06 

Barnens rätt i samhället (Bris) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som särskilt ska bistå utsatta barn och unga samt upprätta möjligheter för dem att föra en dialog med vuxna. FN:s konvention om barnets rättigheter är utgör grunden för Bris arbete. Bris verksamhet finansieras via gåvor, medlemsavgifter och företagssponsring. Mer information om Bris finns på www.bris.se .

Bris telefonnummer för barn och unga: 116 111  

Bris Vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50   

PG: 90 15 04-1

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Dokument

Länkar

Om

BRIS - Barnens Rätt i Samhället
BRIS - Barnens Rätt i Samhället
Arenavägen 61
121 77 Johanneshov

08-598 888 00https://www.bris.se

Barnens Rätt I Samhället (Bris) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som särskilt ska bistå utsatta barn och ungdomar samt upprätta möjligheter för barn och ungdomar att föra en dialog med vuxna. FNs konvention om Barnets rättigheter är utgör grunden för Bris arbete. Bris verksamhet finansieras via gåvor, medlemsavgifter och företagssponsring. Mer information om Bris finns på www.bris.seBris telefonnummer för barn och unga: 116 111Bris Vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50PG: 90 15 04-1

Följ BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från BRIS - Barnens Rätt i Samhället

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum