Europaparlamentet

EU-medborgarna litar mest på traditionella medier – ny Eurobarometerundersökning

Dela

Medier fyller en viktig funktion när det gäller att informera EU:s invånare om EU:s och EU-institutionernas arbete. I en särskild Eurobarometerundersökning som offentliggörs i dag tittar man på medievanor, förtroendet för olika mediekällor och attityden till det hot som desinformation utgör.

  • 72 % av de svarande uppger att de nyligen har läst, sett eller hört något om EU och när det gäller Europaparlamentet är andelen 57 %.
  • Tv dominerar som primär nyhetskälla (75 %). Detta gäller särskilt för äldre generationer.
  • Generellt sett har man störst förtroende för offentliga tv- och radiokanaler i EU (49 %), följt av tryckpressen (39 %) och privata tv- och radiokanaler (27 %).

Medvetenhet och genomslag i medier

Politiken på nationell nivå intresserar invånarna mest (50 % av de svarande), tätt följt av europeiska och internationella frågor (46 %), och av lokala nyheter (47 %).

72 % av de svarande säger sig minnas att de nyligen läst, sett eller hört något om EU, antingen i pressen, på nätet, i tv eller på radio. 57 % har nyligen läst, sett eller hört något om Europaparlamentet.

Genomslaget för nyheter om EU varierar – från 57 % i Frankrike till 90 % i Rumänien – och för nyheter om Europaparlamentet ligger det mellan 39 % (Frankrike) och 85 % (Malta).

Medievanor

Bland 75 % av de svarande är tv den främsta nyhetskällan, särskilt för personer över 55. Därefter och ganska långt efter kommer nyhetsplattformar online (43 %), radio (39 %), sociala medieplattformar och bloggar (26 %). Tryckpressen kommer på femte plats och en av fem (21 %) svarande uppger tidningar och tidskrifter som sin främsta nyhetskälla. Yngre svarande använder däremot i betydligt större utsträckning sociala medier och bloggar för att få nyheter (46 % i åldersgruppen 15–24 år jämfört med 15 % bland personer över 55).

Även om traditionella nyhetskällor – särskilt tv – är viktiga får 88 % av de svarande åtminstone ibland nyheter online via sin mobil, dator eller bärbar dator. 43 % av de svarande använder nyhetskällans webbplats (t.ex. en tidnings webbplats) för att få nyheter på nätet, och 31 % läser artiklar eller inlägg som visas i deras sociala nätverk på nätet. Att kunna läsa nyheter via sina sociala nätverk på nätet är ännu viktigare för ungdomar (43 % i åldern 15–24 jämfört med 24 % av de svarande över 55).

Att betala för nyheter online är fortfarande ovanligt. 70 % av dem som läser nyheter på nätet skulle inte betala för nyhetsinnehåll eller nyhetsförmedling online.

Mediekällor med störst förtroende

Medborgarna litar på traditionella sändningar och tryckta medier, även deras webbsidor, mer än på nyhetsplattformar online och sociala mediekanaler. Oavsett om det är via en ”inhemsk kanal” eller kanalens webbsida utgår 49 % av de svarande från att statliga tv- och radiokanalers nyheter är sanna, följt av den tryckta pressen (39 %). Å andra sidan har 27 % förtroende för privata tv- och radiokanaler som mediekälla. Polen är det enda landet där man litar mer på privata tv- och radiokanaler som nyhetskälla. I Ungern väljer man generellt sett bort traditionella nyhetskällor i ännu högre grad och de svaranden har störst förtroende för ”personer, grupper eller vänner som de följer på sociala medier”.

Förtroende är också viktigt när de svarande ska uppge varför de skulle läsa en viss nyhetsartikel online. 54 % säger visserligen att de läser något om rubriken intresserar dem, men 37 % säger att det är viktigt att de litar på den nyhetskanal som publicerar nyhetsartikeln.

Exponering för desinformation och falska nyheter

Över en fjärdedel av de svarande (28 %) anser att de under de senaste sju dagarna mycket ofta eller ofta har utsatts för desinformation och falska nyheter. De flesta som säger sig ha utsatts för desinformation och falska nyheter under de senaste sju dagarna finns i Bulgarien där 55 % uppskattar att de ”mycket ofta” eller ”ofta” exponerats, medan de svarande i Nederländerna säger sig ha varit minst exponerade (3 % ”mycket ofta” och 9 % ”ofta”).

En majoritet av de svarande tror sig kunna känna igen desinformation och falska nyheter: 12 % är ”mycket säkra” och 52 % ”delvis säkra”. Hur säker man är när det gäller att skilja mellan verkliga och falska nyheter minskar med åldern och ökar med utbildningsnivå.

Bakgrund

Medborgarnas uppfattning om EU och Europaparlamentet påverkas av vad de ser, hör och läser i olika medier. Denna Flash Eurobarometer ger en omfattande inblick i medborgarnas medieanvändning och medievanor och tittar på både traditionella medier och onlinemedier. Ipsos European Public Affairs intervjuade ett representativt urval av EU-medborgare från 15 år och uppåt i var och en av EU:s 27 medlemsstater. Mellan den 26 april och den 11 maj 2022 gjordes 52 347 datorstödda webbintervjuer med hjälp av Ipsos nätpaneler och deras partnernätverk.

EU:s resultat viktas i förhållande till befolkningsstorleken i varje land.

Uppgifter och den fullständiga rapporten finns här.

Kontakter

Om

Europaparlamentet
Europaparlamentet
Regeringsgatan 65
111 56 Stockholm

08-562 444 55https://www.europarl.europa.eu/portal/sv

Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.

Följ Europaparlamentet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum