Fackens krav urholkar basindustrins konkurrenskraft

– Svensk basindustri verkar på en global marknad och priserna sätts globalt. Merparten av industriproduktionen exporteras och därför är det den globala konjunkturen som är avgörande för svensk basindustri i avtalsförhandlingarna, inte den svenska konjunkturen, säger Hidesten och fortsätter:

– Och framför oss ser vi nu en mycket svag global tillväxttrend och produktivitetstillväxten är låg både i Sverige och globalt – avsevärt lägre än före finanskrisen. Detta måste vi förhålla oss till och därför finns det ett mycket begränsat utrymme för löneökningar i avtalsförhandlingarna.

Hidesten understryker att det är viktigt att ha ett längre perspektiv med sig i avtalsrörelsen.

– De senaste tio åren har vi förlorat 120 000 industrijobb i Sverige och vi har haft en svag produktivitetsutveckling. Den här trenden måste vi vända, säger han.

– Vi har inte råd med högre löneökningar i Sverige, jämfört med våra viktigaste konkurrentländer.
I bland annat Finland minskar man nu arbetskraftskostnaderna i tre år framåt och även i Tyskland har man sänkt sina arbetskraftskostnader. Trenden med tidigare löneökningar i Sverige måste brytas och det måste ske en nedväxling om vi ska behålla industrijobben i Sverige, avslutar Per Hidesten.

Svensk basindustri står för en nettoexport på 135 miljarder kronor och cirka 260 miljarder kronor i sammanlagt exportvärde. En långsiktig internationell konkurrenskraft är avgörande för den svenska basindustrin.

I dag utväxlades krav mellan Industriarbetsgivarna och IF Metall, GS-facket, Pappers, Ledarna, Unionen samt Sveriges Ingenjörer.

För ytterligare information, kontakta: