Akademiska sjukhuset

Färdighetsträning i grupp stärker ungdomar med ADHD

Dela

Allt fler unga får diagnosen ADHD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.

En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.

– Psykosociala insatser rekommenderas och efterfrågas för ungdomar med ADHD, men evidensen för sådana insatser är fortfarande bristfällig. Det finns ett behov av ökad kunskap om hur vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa dessa patienter, säger Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Just nu genomför hon en multicenterstudie tillsammans med forskningsledare docent Johan Isaksson, där närmare 200 ungdomar mellan 15-18 år med ADHD-diagnos deltagit. Hälften av ungdomarna har deltagit i gruppbaserad färdighetsträning baserad på dialektisk beteendeterapi (DBT) och hälften har deltagit i en psykoedukativ gruppbehandling där färdigheter hämtat från DBT inte ingår. Studien finansieras delvis av Region Uppsalas riktade forskningsmedel.

Syftet med den randomiserade kontrollerade RCT- studien, som beräknas vara klar 2022, är att utvärdera behandlingens effekter på ADHD-symtom, psykiatriska symtom, funktion, färdigheter i medveten närvaro och livskvalitet, samt undersöka huruvida behandlingen accepteras och uppskattas av deltagarna.

– Vår förhoppning är att den gruppbaserad färdighetsträningen kan bidra till symtomlindring, samt öka ungdomarnas förmåga att hantera olika svårigheter och därigenom fungera bättre i vardagen, berättar Jenny Meyer.

I den kvalitativa delen av studien fick ungdomarna själva berätta om sina upplevelser av att delta i den gruppbaserade färdighetsträningen. Enligt Jenny Meyer upplevde man att gruppmötet bidrog till en känsla av gemenskap och samhörighet och att det var givande att utbyta erfarenheter och tips med varandra. Behandlingen associerades med ökad kunskap, förståelse och acceptans för sin diagnos och sig själv. Många beskrev även en rad positiva förändringar i måendet samt konkreta beteendeförändringar som exempelvis mindre konflikter i nära relationer, lättare att ta tag i uppgifter samt ökad förmåga att styra sin uppmärksamhet. Det framkom också att mer aktiva behandlingsmoment som övningar och diskussioner var uppskattade och det var även något som flera önskade få mer av.

– Resultaten från vår kvalitativa studie tyder på att psykologisk behandling i grupp kan vara en meningsfull insats för ungdomar med ADHD, berättar Jenny Meyer.


För mer information/intervju, kontakta:

Jenny Meyer, psykolog inom neuropsykiatriska enheten/BUP, Akademiska sjukhuset, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. e-post: jenny.meyer@neuro.uu.se

FAKTA: RCT-studien steg för steg

  • Inkluderar 184 ungdomar i 15-18 år med diagnosen ADHD/ADD eller ADHD UNS. Samtliga var patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i sju regioner.
  • Deltagarna deltog antingen i en strukturerad färdighetsträningsgrupp baserad på dialektisk beteendeterapi (DBT) eller en aktiv kontrollgrupp med fokus på psykoedukation.
  • Den strukturerade färdighetsträningsgruppen består av 14 träffar där man dels jobbar med undervisning och samtal kring ADHD och relaterade svårigheter samt strategier för hur svårigheter kan hanteras. I behandlingen ingår även praktisk övning av DBT-baserade färdigheter som medveten närvaro, acceptans, beteendeanalys och sociala färdigheter.
  • Den psykoedukativa kontrollgruppen består av tre träffar och här ligger fokus på att undervisa och samtala kring ADHD samt övning av strategier för att hantera svårigheter. I kontrollgruppen ingår inga DBT-färdigheter.                                   
  • Behandlingarna genomfördes på de lokala BUP-mottagningarna av behandlande personal som fått utbildning i respektive behandlingsmetod.
  • Utfallsmåtten bestod av en rad olika symtomskattningar som genomfördes genom självskattning och föräldraskattning före behandlingsstart, två veckor efter samt ett halvår efter att behandlingen avslutats.
  • I den kvalitativa studien tillfrågades ungdomar som genomfört den strukturerade färdighetsträningen om att delta i semistrukturerade intervjuer och totalt 20 ungdomar deltog i intervjuerna.

 Den kvalitativa artikeln kan läsas i sin helhet här.

Nyckelord

Bilder

En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
Ladda ned bild
Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Onkoplastik gör att alltfler bröstcancerpatienter slipper operera bort bröstet30.9.2020 08:15:00 CESTPressmeddelande

Kirurgi är en viktig del av behandlingen vid bröstcancer som årligen drabbar cirka 9 000 kvinnor i Sverige. På Akademiska sjukhuset används numera avancerade onkoplastiska tekniker för att behandla kvinnor som annars skulle behöva operera bort hela bröstet. Detta har resulterat i att mastektomierna minskat med över 60 procent vilket uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum