Akademiska sjukhuset

Färdighetsträning i grupp stärker ungdomar med ADHD

Dela

Allt fler unga får diagnosen ADHD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.

En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.

– Psykosociala insatser rekommenderas och efterfrågas för ungdomar med ADHD, men evidensen för sådana insatser är fortfarande bristfällig. Det finns ett behov av ökad kunskap om hur vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa dessa patienter, säger Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Just nu genomför hon en multicenterstudie tillsammans med forskningsledare docent Johan Isaksson, där närmare 200 ungdomar mellan 15-18 år med ADHD-diagnos deltagit. Hälften av ungdomarna har deltagit i gruppbaserad färdighetsträning baserad på dialektisk beteendeterapi (DBT) och hälften har deltagit i en psykoedukativ gruppbehandling där färdigheter hämtat från DBT inte ingår. Studien finansieras delvis av Region Uppsalas riktade forskningsmedel.

Syftet med den randomiserade kontrollerade RCT- studien, som beräknas vara klar 2022, är att utvärdera behandlingens effekter på ADHD-symtom, psykiatriska symtom, funktion, färdigheter i medveten närvaro och livskvalitet, samt undersöka huruvida behandlingen accepteras och uppskattas av deltagarna.

– Vår förhoppning är att den gruppbaserad färdighetsträningen kan bidra till symtomlindring, samt öka ungdomarnas förmåga att hantera olika svårigheter och därigenom fungera bättre i vardagen, berättar Jenny Meyer.

I den kvalitativa delen av studien fick ungdomarna själva berätta om sina upplevelser av att delta i den gruppbaserade färdighetsträningen. Enligt Jenny Meyer upplevde man att gruppmötet bidrog till en känsla av gemenskap och samhörighet och att det var givande att utbyta erfarenheter och tips med varandra. Behandlingen associerades med ökad kunskap, förståelse och acceptans för sin diagnos och sig själv. Många beskrev även en rad positiva förändringar i måendet samt konkreta beteendeförändringar som exempelvis mindre konflikter i nära relationer, lättare att ta tag i uppgifter samt ökad förmåga att styra sin uppmärksamhet. Det framkom också att mer aktiva behandlingsmoment som övningar och diskussioner var uppskattade och det var även något som flera önskade få mer av.

– Resultaten från vår kvalitativa studie tyder på att psykologisk behandling i grupp kan vara en meningsfull insats för ungdomar med ADHD, berättar Jenny Meyer.


För mer information/intervju, kontakta:

Jenny Meyer, psykolog inom neuropsykiatriska enheten/BUP, Akademiska sjukhuset, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. e-post: jenny.meyer@neuro.uu.se

FAKTA: RCT-studien steg för steg

  • Inkluderar 184 ungdomar i 15-18 år med diagnosen ADHD/ADD eller ADHD UNS. Samtliga var patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i sju regioner.
  • Deltagarna deltog antingen i en strukturerad färdighetsträningsgrupp baserad på dialektisk beteendeterapi (DBT) eller en aktiv kontrollgrupp med fokus på psykoedukation.
  • Den strukturerade färdighetsträningsgruppen består av 14 träffar där man dels jobbar med undervisning och samtal kring ADHD och relaterade svårigheter samt strategier för hur svårigheter kan hanteras. I behandlingen ingår även praktisk övning av DBT-baserade färdigheter som medveten närvaro, acceptans, beteendeanalys och sociala färdigheter.
  • Den psykoedukativa kontrollgruppen består av tre träffar och här ligger fokus på att undervisa och samtala kring ADHD samt övning av strategier för att hantera svårigheter. I kontrollgruppen ingår inga DBT-färdigheter.                                   
  • Behandlingarna genomfördes på de lokala BUP-mottagningarna av behandlande personal som fått utbildning i respektive behandlingsmetod.
  • Utfallsmåtten bestod av en rad olika symtomskattningar som genomfördes genom självskattning och föräldraskattning före behandlingsstart, två veckor efter samt ett halvår efter att behandlingen avslutats.
  • I den kvalitativa studien tillfrågades ungdomar som genomfört den strukturerade färdighetsträningen om att delta i semistrukturerade intervjuer och totalt 20 ungdomar deltog i intervjuerna.

 Den kvalitativa artikeln kan läsas i sin helhet här.

Nyckelord

Bilder

En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
Ladda ned bild
Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

T-celler ska förhindra avstötning efter ö-transplantation vid diabetes14.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.

Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie12.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur kan den svenska mödra- och barnhälsovården ta hand om och ge stöd till ensamstående kvinnor som genomgår spermie eller embryodonationsbehandling samt deras barn? Det ska en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. För att kunna besvara frågan kommer forskarna att fokusera på kvinnornas hälsa och sociala situation, men även barnets hälsa, anknytning och utveckling över tid.

Ny DBT-behandling lovande vid anorexia och överkontroll8.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Överdriven eller ohjälpsam förmåga till självkontroll är vanligt bland personer med anorexia. En ny psykologisk behandling, baserad på dialektisk beteendeterapi, RO-DBT, har visat sig kunna vara gynnsam för denna grupp. Samtliga som slutförde behandlingen hade en hälsosam vikt och små eller inga andra ätstörningssymptom efter behandling. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet och ätstörningsenheten för vuxna på Akademiska sjukhuset.

Viktigt att förebygga viktnedgång och undvika alkohol under pågående cancerbehandling7.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat hälsosamma matvanor. Men vilken mat är bäst för den som drabbats av cancer? Budskapen är ofta motstridiga vilket kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten. Det framkom under ett webbinarium den 11 mars om kunskapsläget gällande mat i samband med cancerbehandling arrangerat av bland andra Cancerfonden, Dietisternas riksförbund och nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset som nu är offentligt.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum