Fatigue inte ett alternativ när den globala hungerkrisen fördjupas 

Den väpnade konflikten i Ukraina har allvarligt påverkat både den globala livsmedelsförsörjningen och framtida skördar i många länder, inte minst på grund av bristen på gödsel. Vikten av att fler transporter från Svarta havets spannmålsinitiativ når utsatta befolkningar i Östafrika kan inte överskattas. För få spannmålstransporter når dit de behövs. 

När akuta hungersituationer får stora rubriker är risken för fatigue stor. Det som emellertid är djupt oroande med den nuvarande situationen är omfattningen och djupet av hjälpbehoven. Mer än 140 miljoner människor lider av akut matosäkerhet på grund av konflikter och instabilitet. Detta samtidigt som klimatförändringar och ekonomisk osäkerhet förutses öka hjälpbehoven under de kommande månaderna.  

Politisk vilja och resurser behövs nu. Utan detta kommer många liv att gå förlorade och lidandet bestå i åratal. Enbart en akutinsats kommer inte att avsluta dessa hungerkriser. Enda sättet för att bryta cykeln är samordnade åtgärder och långsiktiga strategier. 

Samtidigt som brådskande behov hanteras är det viktigt att skapa motståndskraft. Flera ansträngningar måste göras av regeringar, privata sektorer, humanitära organisationer och biståndsgrupper. Detta för att stödja långsiktiga planer för livsmedelsförsörjning, försörjning och motståndskraft. 

Det krävs investeringar i lokala livsmedelssystem och aktörer för att stärka mat- och ekonomisk säkerhet. Föregripande åtgärder genom prognoser och riskanalyser för att skapa matsäkerhet bör övervägas. 

–24 länder runt om i Afrika brottas med den värsta livsmedelskrisen på decennier. Cirka 22 miljoner människor på Afrikas horn är på gränsen till svält på grund av förvärrade kriser som torka, översvämningar, covid-19s ekonomiska effekter, konflikter – till och med svärmar av ökengräshoppor, säger Francesco Rocca, ordförande i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC).  

– Bakom de svindlande höga siffrorna finns män, kvinnor och barn som kämpar mot en dödlig hunger varje dag. Situationen förväntas förvärras till 2023 men med snabba åtgärder kan många liv räddas. Vi behöver sätta in akuta och massiva åtgärder för att skala upp livsviktig hjälp till miljontals människor i akut behov av hjälp, men också för att på ett beslutsamt sätt ta itu med grundorsakerna till denna kris genom långsiktiga åtaganden. 

IFRC tillsammans med nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar är på plats i nästan alla delar av världen för att leverera hjälp till svåråtkomliga samhällen. Hjälpinsatsen syftar till att sätta pengar i händerna på dem som försörjer familjen för att tillgodose mat, hälsa och andra akuta behov. I Nigeria fokuserar Röda Korsets volontärer på nutrition till gravida och ammande mödrar vilket är bidrar till hälsosamma födslar och uppväxt. På Madagaskar återställer volontärer mark och vattenkällor genom att bekämpa erosion, bygga vattenstationer och fokusera på bevattning utöver traditionella sätt att bekämpa hunger som exempelvis näringsövervakning. 

– Konflikter driver på hungern något enormt. Vi ser våld som hindrar bönder från att plantera och skörda. Vi ser sanktioner och blockader som förhindrar matleveranser till de mest utsatta människorna. Min önskan är att vi bygger in motståndskraft i strukturen för humanitära insatser så att samhällen lider mindre när våld och klimatförändringar slår sönder liv. En cykel av kortsiktiga lösningar kommer inte att räcka de kommande åren, säger Peter Maurer, ordförande för Internationella rödakorskommittén (ICRC). 

ICRC har hittills i år hjälpt nästan 1 miljon människor i södra och centrala Somalia med mat genom att dela ut kontanter till mer än 150 000 hushåll. Ett liknande program i Nigeria hjälpte 675 000 människor där mer än en kvarts miljon människor fick hjälp med klimatsmarta jordbruksinsatser för att återställa växtodlingen. ICRC arbetar för att stärka motståndskraften genom odling, verktyg och boskapsvård så att människor bättre kan absorbera återkommande stötar. Hälso- och sjukvårdspersonal driver stabiliseringscenter på platser som Somalia där barn får specialiserad näring. 

Runt om i världen kämpar människor mot hungern.

Afrika söder om Sahara: Ett av tre barn under fem år drabbas av kronisk undernäring och två av fem kvinnor i fertil ålder lider av blodbrist på grund av näringsfattig kost. Majoriteten av människorna i Afrika söder om Sahara lever på mindre än 20 kronor per dag. 

Afghanistan: Tre decennier av väpnad konflikt i kombination med en ekonomisk krasch har lett till få arbetstillfällen och en massiv bankkris. Effekten är förödande för afghanska familjer som knappt har råd att köpa mat. Mer än hälften av landets invånare – 24 miljoner människor – behöver hjälp. Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen välkomnar alla åtgärder som syftar till att lindra effekten av ekonomiska sanktioner. Med tanke på djupet av den humanitära krisen behövs också långsiktiga lösningar som exempelvis återupptagande av projekt och investeringar av stater och utvecklingsorgan i grundläggande infrastruktur. 

Pakistan: Den senaste tidens översvämningar har lett till uppskattningsvis 120 miljarder kronor i förluster. Matosäkerheten i landet var alarmerande redan före denna katastrof med 43 procent av befolkningen som led brist på mat. Antalet akut hungriga människor väntas nu öka avsevärt. Cirka 78 000 kvadratkilometer (21 miljoner tunnland) grödor står under vatten.  

Uppskattningsvis har 65 procent av landets ris och vete förstörts och över 733 000 boskap har enligt uppgifter dukat under i katastrofen. Översvämningarna kommer också att negativt påverka matleveransen till grannlandet Afghanistan. 

Somalia: Vi har sett en fem-faldig ökning av antalet undernärda barn som behöver vård. Bay Regional Hospital i Baidoa tog förra månaden emot 466 undernärda barn vilket är 82 fler än i augusti 2021. Barn som får hjälp här skulle dö utan specialiserad vård och näringstillskott. 

Syrien: Matosäkerheten har ökat med mer än 50 procent sedan 2019. Idag kan två tredjedelar av Syriens befolkning – 12,4 miljoner av 18 miljoner – inte tillgodose sina dagliga matbehov. De förvärrade effekterna av mer än ett decennium av konflikter, inklusive konsekvenserna av sanktioner, har förlamat människors köpkraft. Matpriserna har femdubblats de senaste två åren. 

Jemen: De flesta jemeniter överlever på en måltid om dagen. Förra året hade 53 procent av Jemens befolkning brist på mat. I år är det 63 procent – ​​eller cirka 19 miljoner människor. Biståndsaktörer har tvingats skära ner i matbiståndet på grund av bristande resurser. Omkring 5 miljoner människor kommer nu att få mindre än 50 procent av sitt dagliga näringsbehov på grund av nedskärningar i livsmedelsbeståendet.