Fler får studiebidraget indraget på grund av skolk
Efter en positiv trend under pandemin har nu nivåerna för ogiltig frånvaro på gymnasiet, kallat skolk, gått tillbaka. Under läsåret 2021/2022 registrerades 27 800 (7,9 procent) av Sveriges cirka 351 000 gymnasieelever för skolk, och fick sina studiebidrag indragna som konsekvens. Motsvarande siffror för de föregående två läsåren var 6,4 respektive 8,0 procent. Under terminerna med hel eller delvis distansundervisning märktes en tydlig nedgång av den inrapporterade frånvaron till CSN.
– En effekt av distansundervisningen var att den generella närvaron ökade och eleverna var i högre utsträckning i tid till lektionerna, säger Peter Engberg, analytiker på CSN. Samtidigt har det varit svårare för lärarna att bedöma i vilken utsträckning eleven varit närvarande eller inte, vilket också kan ha påverkat frånvarorapporteringen.
– Under läsåret 2021/2022 kunde klassrumsundervisningen i högre utsträckning pågå som vanligt, säger Peter Engberg. Därför var det också väntat att den ogiltiga frånvaron skulle stiga till nivåerna innan pandemin.
Gotland och Gävleborg skolkar mest, Halland och Jönköping minst
CSN:s frånvarosiffror visar på stora variationer i Sverige. Ett antal mindre kommuner rapporterar ingen frånvaro, samtidigt som ett fåtal kommuner har en rapporterad frånvaro på över 15 procent av gymnasieeleverna. Gotlands och Gävleborgs län är de två län som har den högsta andelen elever med indragen studiehjälp (cirka 12 procent), följt av Stockholms län (knappt 10 procent). Lägst andel elever med indragen studiehjälp har Hallands och Jönköpings län (drygt 5 procent). Hela listan över kommuners skolkstatistik finns bifogat.
– Några återkommande och stabila trender är att den ogiltiga frånvaron är som högst under gymnasiets tredje år, att pojkar i genomsnitt skolkar mer än flickor, att frånvaron är högre inom yrkesprogrammen jämfört med de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, samt att fristående gymnasieskolor har högre inrapporterad frånvaro än kommunala gymnasieskolor säger Peter Engberg.
Skolorna bedömer och rapporterar skolket
När elever som går på gymnasiet inte bedöms studera på heltid ska skolorna rapportera frånvaro till CSN, som sedan fattar beslut om indragna studiebidrag. Fyra timmars upprepad, ogiltig frånvaro under en månads tid är den nedre gränsen för när studiebidraget kan dras in. Vilken frånvaro som räknas som ogiltig avgörs av skolan. Indragna studiebidrag kan påverka andra ersättningar från CSN och Försäkringskassan.
Indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro läsåret 2021/2022
Siffrorna i de bifogade dokumenten är utdrag från CSN:s officiella statistik. I statistikdatabasen hittar du mer statistik, både om studerande med indragen studiehjälp och om mycket annat.
Nyckelord
Kontakter
Peter EngbergAnalytikerCSN
Tel:072 218 72 12peter.engberg@csn.seAnna EmilssonTf pressekreterareCSN
Tel:072-211 12 33anna.emilsson@csn.seDokument
Länkar
Om
CSN ansvarar för studiestödet, bidrag och lån till studerande. Varje år betalar CSN ut cirka 45 miljarder kronor till cirka 900 000 studerande. Ungefär 1,6 miljoner personer har svenska studielån. CSN beviljar också hemutrustningslån till nyanlända flyktingar samt även körkortslån. Myndigheten finns på 11 orter, från Kiruna i norr till Lund i söder. Huvudkontoret ligger i Sundsvall.
Följ CSN
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från CSN
Snart öppnar höstterminens ansökan för omställningsstudiestödet – tänk på det här22.3.2023 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Den 1 april öppnar ansökan för omställningsstudiestöd för höstterminen 2023. CSN förväntar sig ett högt söktryck och rekommenderar alla som tänker söka att titta igenom villkoren och sedan ta kontakt med en omställningsorganisation innan man skickar in sin ansökan.
CSN:s generaldirektör Christina Forsberg talar på konferensen Skills for the green transition – for a competitive Europe 23 mars21.3.2023 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Det unika svenska omställningsstudiestödet uppmärksammas på konferensen Skills for the green transition – for a competititive Europe. Medverkar gör CSN:s generaldirektör Christina Forsberg som kommer att berätta om det halvår som gått sedan införandet.
Inkomst, utbildningsnivå och attityder viktigaste faktorerna bakom sämre återbetalning av studielån13.3.2023 07:30:00 CET | Nyheter
Personer med lägre inkomst, lägre utbildningsnivå och med låg vilja att betala är mest sannolika att inte betala tillbaka på sitt studielån. Det visar en ny artikel från CSN som tittat på återbetalningen från låntagare bosatta utomlands.
CSN publicerar årsredovisningen för 20228.3.2023 09:27:39 CET | Nyheter
CSN rapporterar sammanfattningsvis ett gott resultat under 2022 när myndighetens årsredovisning nu publicerats. Administrationen av det svenska studiestödet går bra med nöjda kunder och hög återbetalning. Kompetensförsörjningen och hanteringen av omställningsstudiestödet beskrivs dock som två utmaningar framåt.
Var fjärde studerande kan utöka studielånet1.3.2023 07:30:00 CET | Pressmeddelande
För många äldre kan låga inkomster avskräcka från studier. Men om studiemedlet inte räcker till finns möjligheten till tilläggslån. En ny studie från CSN visar att en fjärdedel av alla studerande med studielån har rätt till kompletterande tilläggslån, men att det bara utnyttjas av hälften av dem. – Tilläggslånet kom till för att möjliggöra studier för äldre, just eftersom de har en annan ekonomisk situation än yngre, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum