Fler kvinnor kan erbjudas en minimalinvasiv injektionsbehandling mot ansträngningsinkontinens
Urinläckage vid ansträngning är den vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor. Injektionsbehandling, där man stödjer urinröret med ”bulking agent”, är en metod som tidigare främst erbjudits kvinnor som inte kan opereras. Nu kan fler kvinnor omfattas och själva välja sin behandling vilket uppmärksammas med anledning av inkontinensdagen 6 maj.

- Vår förhoppning är att injektionsbehandlingen ska minska läckaget och förbättra livskvaliteten hos kvinnorna, säger Riina Aarnio, överläkare på bäckenbottenmottagningen vid Akademiska sjukhuset.
Minst 500 000 svenskar lider av ofrivilligt urinläckage, urininkontinens, men knappt hälften söker vård och ännu färre utreds och behandlas. Ansträngningsinkontinens är förutsägbar och innebär urinläckage vid hosta, skratt eller lyft. Det är främst kvinnor som drabbas vilket bland annat hänger samman med anatomin, att kvinnor har ett kort urinrör och en svagare bäckenbotten. Till detta bidrar graviditet, förlossningar, östrogenbrist och ärftlighet. Faktorer som kan förvärra tillståndet är förstoppning, övervikt och långvarig hosta vid astma eller KOL, som leder till ett ökat buktryck. Dessutom försvagas stödjande strukturer såsom muskler och bindväv med stigande ålder.
Ansträngningsinkontinens behandlas traditionellt med bäckenbottenträning och eventuellt med TVT-operation. Operationen innebär i korthet att man lägger ett smalt band tillverkad av polypropylennät under urinröret. Enligt Riina Aarnio opereras färre kvinnor idag än för 5-10 år sedan.
Injektionsbehandling innebär att man i urinrörens övre del sprutar in kvaddlar av gel, som innehåller 97,5 procent vatten och 2,5 procent polyacrylamid. Det är en lösning som ursprungligen togs fram inom kosmetikakirurgin för att genom injektioner ta bort ansiktsrynkor. Injektionsbehandling har funnits på marknaden i över tio år som alternativ behandling för ansträngningsinkontinens i stället för TVT.
På Akademiska sjukhuset har injektionerna framför allt varit ett alternativ för kvinnor som inte kunnat opereras med TVT. Fördelar med inejktionsbehandlingen är att den kan göras i enbart lokal bedövning på ett mottagningsrum i stället för operation och att risken för komplikationer är obefintlig.
- Enligt en färsk, randomiserad studie har injektionsbehandlingen i stort sett inga allvarliga komplikationer och majoriteten av kvinnorna (64 procent) är nöjda. Det saknas dock studier på hur länge effekten varar av injektionerna men TVT-operation kan erbjudas kvinnor där effekten avtar efter något år,säger Riina Aarnio.
Hon förklarar att injektionsbehandlingen kan vara ett alternativ för vissa kvinnor, till exempel unga kvinnor som önskar få ytterligare barn eller kvinnor med lättare inkontinensbesvär, men också kvinnor som föredrar en injektionsbehandling i lokalbedövning i stället för operation eller kvinnor som helst vill slippa främmande nätmaterial med möjliga men ovanliga komplikationer i form av ytliga sår (erosioner) i vagina och smärta.
- Nu tänker vi börja låta patienterna vara mer delaktiga i sin vård och kunna välja sin behandling själva efter att ha fått information om förväntad effekt och risker, avrundar Riina Aarnio.
För mer information/intervju, kontakta:
Riina Aarnio, överläkare på bäckenbottenmottagningen vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 0000, e-post: riina.aarnio@akademiska.se
Soheila Mohammadi, medicinskt ledningsansvarig överläkare på bäckenbottenmottagningen vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 36 87, e-post: soheila.mohammadi@akademiska.se
FAKTA: TVT-operation vid ansträngningsinkontinens
- Innebär att man lägger ett smalt band tillverkad av polypropylennät under urinröret.
- Kirurgen gör tre små snitt, dels i huden på nedre delen av buken, dels i slemhinnan under urinröret, via slidan.
- Med ett specialinstrument dras bandet upp på bägge sidor om urinröret. Där ligger bandet som ett löst men stadigt stöd som förhindrar läckage vid hosta eller belastning av bäckenbotten.
- Det är en mycket effektiv behandling där 96 procent av patienterna är nöjda efter operationen och resultatet kvarstår efter flera år.
- Kirurgin kräver dock inläggning av nät och en risk för komplikationer även om de är sällsynta.
- Alla kvinnor lämpar sig inte för denna metod, exempelvis de som har strukturella hinder eller de som genomgått tidigare strålbehandling.
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
2021 var omsättningen 11,1 miljarder kr varav 2,6 mkr motsvarade såld vård till andra regioner.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska10.5.2022 13:40:00 CEST | Pressmeddelande
Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella strokedagen 10 maj.
Ny antikroppsbehandling ger hopp för SLE-patienter10.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.
Färre förlossningsskador när två barnmorskor är med vid förlossningen5.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan 2016 är två barnmorskor med under framfödandet vid alla förlossningar på Akademiska sjukhuset. Ett långsamt framfödande är den viktigaste faktorn för att minska bristningar. Mellan åren 2010 och 2021 har antalet sfinkterskador minskat från 3,6 till 2 procent. Vid förlossning med sugklocka har antalet sfinkterskador halverats sedan 2017. Detta uppmärksammas i samband med barnmorskedagen den 5 maj.
Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning19.4.2022 09:54:57 CEST | Nyheter
Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.
Ny forskningsstudie: Är igångsättning lika säkert och effektivt i hemmet som på sjukhus?6.4.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Ungefär en fjärdedel av alla förlossningar startar med igångsättning på sjukhus. Detta kan innebära lång vårdtid, ibland flera dagar. I en ny multicenterstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om igångsättning i hemmet är lika säkert och effektivt för mamma och barn som på sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum