Fler kvinnor kan erbjudas en minimalinvasiv injektionsbehandling mot ansträngningsinkontinens

- Vår förhoppning är att injektionsbehandlingen ska minska läckaget och förbättra livskvaliteten hos kvinnorna, säger Riina Aarnio, överläkare på bäckenbottenmottagningen vid Akademiska sjukhuset.
Minst 500 000 svenskar lider av ofrivilligt urinläckage, urininkontinens, men knappt hälften söker vård och ännu färre utreds och behandlas. Ansträngningsinkontinens är förutsägbar och innebär urinläckage vid hosta, skratt eller lyft. Det är främst kvinnor som drabbas vilket bland annat hänger samman med anatomin, att kvinnor har ett kort urinrör och en svagare bäckenbotten. Till detta bidrar graviditet, förlossningar, östrogenbrist och ärftlighet. Faktorer som kan förvärra tillståndet är förstoppning, övervikt och långvarig hosta vid astma eller KOL, som leder till ett ökat buktryck. Dessutom försvagas stödjande strukturer såsom muskler och bindväv med stigande ålder.
Ansträngningsinkontinens behandlas traditionellt med bäckenbottenträning och eventuellt med TVT-operation. Operationen innebär i korthet att man lägger ett smalt band tillverkad av polypropylennät under urinröret. Enligt Riina Aarnio opereras färre kvinnor idag än för 5-10 år sedan.
Injektionsbehandling innebär att man i urinrörens övre del sprutar in kvaddlar av gel, som innehåller 97,5 procent vatten och 2,5 procent polyacrylamid. Det är en lösning som ursprungligen togs fram inom kosmetikakirurgin för att genom injektioner ta bort ansiktsrynkor. Injektionsbehandling har funnits på marknaden i över tio år som alternativ behandling för ansträngningsinkontinens i stället för TVT.
På Akademiska sjukhuset har injektionerna framför allt varit ett alternativ för kvinnor som inte kunnat opereras med TVT. Fördelar med inejktionsbehandlingen är att den kan göras i enbart lokal bedövning på ett mottagningsrum i stället för operation och att risken för komplikationer är obefintlig.
- Enligt en färsk, randomiserad studie har injektionsbehandlingen i stort sett inga allvarliga komplikationer och majoriteten av kvinnorna (64 procent) är nöjda. Det saknas dock studier på hur länge effekten varar av injektionerna men TVT-operation kan erbjudas kvinnor där effekten avtar efter något år,säger Riina Aarnio.
Hon förklarar att injektionsbehandlingen kan vara ett alternativ för vissa kvinnor, till exempel unga kvinnor som önskar få ytterligare barn eller kvinnor med lättare inkontinensbesvär, men också kvinnor som föredrar en injektionsbehandling i lokalbedövning i stället för operation eller kvinnor som helst vill slippa främmande nätmaterial med möjliga men ovanliga komplikationer i form av ytliga sår (erosioner) i vagina och smärta.
- Nu tänker vi börja låta patienterna vara mer delaktiga i sin vård och kunna välja sin behandling själva efter att ha fått information om förväntad effekt och risker, avrundar Riina Aarnio.
För mer information/intervju, kontakta:
Riina Aarnio, överläkare på bäckenbottenmottagningen vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 0000, e-post: riina.aarnio@akademiska.se
Soheila Mohammadi, medicinskt ledningsansvarig överläkare på bäckenbottenmottagningen vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 36 87, e-post: soheila.mohammadi@akademiska.se
FAKTA: TVT-operation vid ansträngningsinkontinens
- Innebär att man lägger ett smalt band tillverkad av polypropylennät under urinröret.
- Kirurgen gör tre små snitt, dels i huden på nedre delen av buken, dels i slemhinnan under urinröret, via slidan.
- Med ett specialinstrument dras bandet upp på bägge sidor om urinröret. Där ligger bandet som ett löst men stadigt stöd som förhindrar läckage vid hosta eller belastning av bäckenbotten.
- Det är en mycket effektiv behandling där 96 procent av patienterna är nöjda efter operationen och resultatet kvarstår efter flera år.
- Kirurgin kräver dock inläggning av nät och en risk för komplikationer även om de är sällsynta.
- Alla kvinnor lämpar sig inte för denna metod, exempelvis de som har strukturella hinder eller de som genomgått tidigare strålbehandling.
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska22.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd.
Forskare efterlyser fler studier om orsaker till barnreumatism17.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Barnreumatism går att behandla betydligt bättre idag än för 10-15 år sedan. Ökad kunskap om bland annat ärftlighet, riskfaktorer och kostens betydelse har gett nya verktyg. Men forskningen behöver intensifieras och behandling sättas in tidigt, enligt forskare på Akademiska sjukhuset. Detta lyfts fram med anledning av internationella barnreumadagen 18 mars.
Nu inleds en internationell studie om individuell bröstcancerscreening14.3.2023 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Från och med idag kan svenska kvinnor i åldern 30–49 år delta i studien “BRIGHT – riskbedömning och tidig diagnos av bröstcancer”. Studien ska utvärdera användningen av ett individuellt screeningprogram baserat på genetiska risker inom hälsovården i Sverige, Estland och Portugal. I Sverige leds studien från Akademiska sjukhuset, Region Uppsala.
Utvärdering visar: Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar14.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens och potens.
Akademiska får nationellt ansvar för borttagning av pacemaker- och defibrillatorelektroder13.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Allt fler personer med hjärtrytmrubbningar får pacemaker eller defibrillator inopererade, vilket leder till ett ökat behov av borttagande av elektroder vid infektioner eller vid när dosa och elektroder inte fungerar korrekt. Den 8 mars beslutade Nämnden för nationell högspecialiserad vård att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får nationellt ansvar för denna vård tillsammans med ytterligare tre sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum