Umeå kommun

Fler ungdomar ser ljust på sin framtid

Dela
De allra flesta ungdomar känner sig trygga hemma, i sitt bostadsområde och i skolan. Fler ser ljust på sin framtid, framför allt på gymnasiet oavsett kön. Däremot är det många tjejer som i större utsträckning än killar upplever en otrygghet när de ska gå hem ensamma eller på nätet. Fler tjejer än killar har någon gång eller ofta blivit utsatta för kränkande eller nedvärderande behandling. Det framgår av Unga18, en stor folkhälsoundersökning bland 5 700 unga i åldern 13-18 år i Umeå kommun.

Tobak, droger och alkoholanvändningen är i stort oförändrad jämfört med 2014, fortfarande låg användning på högstadiet och som ökar med stigande ålder. Undersökningen visar också att många ungdomar upplever att de har det bra eller mycket bra ställt ekonomiskt. Det är en förbättring jämfört med tidigare år.

Nytt i årets enkät är frågor om självbestämmande. Det är stor skillnad mellan ungdomar födda i Sverige och ungdomar födda utanför Europa. Den sistnämnda gruppen har betydligt lägre grad av självbestämmande.

– Generellt sett visar Unga18 att ungdomarna mår bra och att vi även denna gång ser en låg användning av alkohol, narkotika och tobak och att fler ser ljust på framtiden. Vi ser också att det tyvärr finns många som känner sig otrygga. Det här är den tredje Unga-rapporten, vilket gjort att vi äntligen får en tidsserie att följa. Jämfört med tidigare år har vi kunnat göra en ännu djupare analys och tagit med nya viktiga frågor, säger Seth Åberg, processledare på Umebrå.

Fler tjejer är otrygga

Trenden att tjejer känner sig otrygga när de går ensamma sent på kvällen håller i sig, 41 % har svarat så. De flesta killar känner sig trygga men det finns en ökning av otryggheten även bland killarna. Det är också vanligare att tjejer känner sig otrygga på internet. Fler tjejer än killar har någon gång eller ofta blivit utsatta för kränkande eller nedvärderande behandling och den vanligaste platsen är i skolan, därefter nätet eller sociala medier.

Hälsa i skolan och på fritiden

Det allmänna välbefinnandet liknar resultat från tidigare år, nära 6 av 10 tjejer och 8 av 10 killar säger att de har mått bra eller mycket bra under det senaste året. De allra flesta är trygga i skolan och drygt 80 % av ungdomarna tycker att de lär sig viktiga saker där, minst lika många känner sig respekterade av vuxna i skolan. Trenden bland båda könen är att fler svarar att de hinner med sitt skolarbete, främst på gymnasiet. Fler än tidigare är nöjda med sina skolresultat, speciellt bland killarna syns en tydlig ökning. Skolkandet har också minskat, framför allt på gymnasiet.

Killar rör sig i regel mer än tjejer och högstadieungdomar är mer aktiva än gymnasieungdomar. Tjejer och högstadieungdomar deltar oftare i fritidsaktiviteter tillsammans med andra och är i högre grad också medlemmar i en förening. Det blir mindre vanligt med fritidsaktiviteter ju äldre man blir.

Trötthet och stress är vanligast bland tjejer. Det finns en grupp på 500 personer som har huvudvärk, ont i magen, känner stress, har svårt att somna och mår dåligt. Av dessa personer är 400 tjejer. De tillhör också gruppen som känner stor social press, främst avseende personlighet och kroppsliga ideal. De har svårt att hinna med skolarbetet och det är relativt vanligt att de hoppar över frukost.

Rätt att bestämma själv

Det är stor skillnad mellan ungdomar födda i Sverige och ungdomar födda utanför Europa. Den sistnämnda gruppen har betydligt lägre grad av självbestämmande. Mellan 4-5 % av de som är födda utanför Europa upplever att de antingen endast får bestämma lite själva eller inte alls när det gäller vad de ska ha på sig och se ut, vilka kompisar de har, fritidsaktiviteter de deltar i, vilken politisk uppfattning de ska ha eller vem de ska gifta sig eller leva tillsammans med som vuxen. 1 av 10 ungdomar födda utanför Europa uppger att de inte själva får bestämma vilken religion eller livsåskådning de ska ha.

Målsättningen med undersökningen, som genomförs vartannat år, är att skapa ett brett underlag som ger goda förutsättningar för ett gemensamt förebyggande arbete i ungdomarnas närmiljö och ett underlag för beslutsfattare i kommunen att förbättra ungas livsmiljö. Jämfört med tidigare rapporter innehåller UNGA 18 en djupare geografisk analys.

Fakta:
Hela rapporten om Unga18-enkäten finns att hämta på: www.umea.se/ungaenkaten

Mer information:

Seth Åberg
processledare, UmeBrå
Umeå kommun 
070-253 58 15
seth.aberg@umea.se

Peter Thuresson
statistiker, Övergripande planering
Umeå kommun
070-265 03 35
peter.thuresson@umea.se

Nyckelord

Kontakter

Om

Umeå kommun
Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå

090-16 10 00https://umea.se/press

Umeå kommun har 12 000 medarbetare och är regionens största arbetsgivare. Verksamheterna präglas av medborgarfokus, öppenhet, tillit och en strävan efter att ständigt förbättra kommunens service. Umeå är en av Sveriges mest växande städer. Här bor omkring 125 000 personer, och kommunens mål är att nå 200 000 invånare år 2050.

I Umeå finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid. Här finns också västvärldens snabbaste bredband.

Följ Umeå kommun

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå kommun

Satsning på mobilt operativt team ska stödja elever som riskerar skolmisslyckande14.12.2023 13:31:42 CET | Pressmeddelande

För- och grundskolenämnden får tre miljoner kronor extra i arbetet med att Umeå ska växa tryggt och säkert. Av dessa ska 1,7 miljoner kronor användas för att tillskapa ett mobilt operativt team i samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och fritid. Teamets förebyggande arbete ska riktas till elever i årskurs 4–6 som riskerar att ha problematisk skolfrånvaro, låg måluppfyllelse och eventuellt normbrytande beteende. I förlängningen riskerar dessa elever att inte nå behörighet till gymnasiet.

Beslut om bidrag till fristående enheter och interkommunal ersättning14.12.2023 13:10:43 CET | Pressmeddelande

För- och grundskolenämnden har fattat beslut om 2024 års bidrag till fristående skolhuvudmän som bedriver förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Beräkningen av bidrag ska ske på lika villkor som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den kommunala verksamheten. Nämnden har också fattat beslut om 2024 års interkommunala ersättning för barn som är folkbokförda i Umeå kommun, men som får sin utbildning i en annan kommun.

HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye