Föräldraförsäkring störst enligt Försäkringskassans senaste prognos
De ökande utgifterna i Försäkringskassans prognos för de kommande åren drivs främst av försäkringar för barn och familjer och då framförallt föräldraförsäkringen. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Från och med i år beräknas föräldraförsäkringen vara det största anslaget bland de försäkringar som Försäkringskassan ansvarar för. Utgifterna för försäkringar som rör barn och familj beräknas stiga från 2018 års nivå på 87 miljarder kronor till 97 miljarder år 2022.
Det näst största utgiftsområdet i Försäkringskassans prognos är försäkringar vid sjukdom och funktionsnedsättning. Inom detta område beräknas utgifterna minska från 91 miljarder år 2018 till 85 miljarder 2022. Utgifterna för sjukpenning beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Antalet startade sjukskrivningar 2019 beräknas vara oförändrat jämfört med 2018, för att därefter öka i samma takt som arbetskraften (drygt 0,5 procent årligen). Sjukfallens förväntade längd beräknas för 2019 och kommande år vara relativt konstant. Sjukpenningtalet beräknas därmed att utvecklas stabilt framöver och falla något från dagens 9,6 nettodagar till 8,8 nettodagar 2022. Prognosen är dock väldigt osäker, framförallt på längre sikt, då sjukfrånvaron i Sverige historiskt sett har varierat väldigt mycket.
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension och sjukbidrag) förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007. Minskningen i framförallt antalet personer som får sjukersättning medför att ohälsotalet också beräknas minska. Ohälsotalet befinner sig i dagsläget på en historiskt låg nivå om 24,2 nettodagar och beräknas alltså minska ytterligare till 20,3 nettodagar 2022.
Fakta om ohälsotalet och sjukpenningtalet
Ohälsotalet och sjukpenningtalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Beräkningssättet och vilka ersättningar som ingår skiljer sig åt för de olika måtten:
• Ohälsotalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar.
• Sjukpenningtalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar
Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en nettodag. Bruttodagar innebär att alla dagar räknas som en dag oavsett omfattning.
Sjukersättning och aktivitetsersättning har funnits sedan 2003, innan dess motsvarades dessa ersättningar av förtidspension och sjukbidrag.
Kontakt:
Försäkringskassans presstjänst, 010-116 98 88
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
50 år med föräldraförsäkringen - reformer och resultat16.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Två miljarder dagar med föräldrapenning har betalats ut sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige för 50 år sedan. Av dessa har 83 procent tagits ut av kvinnor. Det visar Försäkringskassans nya rapport om hur försäkringen har utvecklats och vilka resultat det har gett.
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum