Statens medieråd

Föräldrars bakgrund och utbildning viktiga för barns medievanor

Dela

Barns medievanor varierar ofta i förvånansvärt stor utsträckning med demografiska faktorer. Föräldrars härkomst, utbildning och inkomst samt boendekommunens storlek har betydelse för barnens innehav, tillgång till och användning av smarta telefoner, surfplattor, datorer och tv-apparater.

Det visar Statens medieråds nya rapport Ungar & medier 2015: demografi . Undersökningen visar också att föräldrars attityder till och regler för barnens medieanvändning varierar både beroende på utbildning och svensk eller utländsk härkomst. Den demografiska bakgrundens betydelse varierar starkt beroende på barnens ålder. Därför är analysen indelad i tre åldersgrupper: 5–8 år, 9–12 år samt 13–16 år.

– Lite förenklat kan man säga att familjens ekonomi är den faktor som mest påverkar om barnen över huvud taget använder ett medium. Om du inte har en mobil, är det svårt att använda en. Hur man använder medier är istället huvudsakligen relaterat till föräldrarnas utbildning: barn till lågutbildade använder medier längre tid än andra, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens medieråd.

– Vi har anat att dessa skillnader finns, men nu har vi belägg för våra misstankar, säger Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd. I några avseenden är de större än vi befarat. Medan 89 % av 9–12-åringarna i de rikaste familjerna har en egen mobil, äger bara 66 % av barnen i de fattigaste en. Det ger dem förstås helt olika förutsättningar att kommunicera och informera sig.

Några axplock ur undersökningen och den demografiska analysen:

  • Barn i höginkomstfamiljer äger, med få undantag, mer av alla apparater än barn i låginkomstfamiljer. Medan 66 % av barnen i låginkomstfamiljer (de 10 % med lägst inkomst) äger en smart mobil, är motsvarande siffra i höginkomstfamiljer (de 10 % med högst inkomst) 89 %. Medan 17 % av låginkomstbarnen äger en surfplatta, gör 55 % av höginkomstbarnen detsamma.
  • Det är betydligt vanligare att barn i lågutbildade familjer äger apparater än att barn i högutbildade gör det. Detta gäller samtliga åldersintervall och samtliga apparater, med undantag för datorer och surfplattor i åldersgruppen 13–16, där det är aningen vanligare att barn till högutbildade äger sådana. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna minskar dock i takt med att barnen blir äldre. Den lägre andelen barn som äger medieteknik i högutbildade familjer beror inte på låga inkomster. Det är istället sannolikt konsekvensen av en utbildningsbetingad attityd till medier hos föräldrarna, där man medvetet begränsar barnens tillgång till apparaterna.
  • Barn med två svenskfödda föräldrar äger – med få undantag – mer av alla apparater både bland 9–12- och 13–16-åringarna. Skillnaderna är i flera fall stora. I åldersintervallet 9–12 har 28 % av barnen med utlandsfödda föräldrar en dator och 56 % en smart mobil. Bland barn med svenskfödda föräldrar är motsvarande siffror 53 % och 82 %. I åldersgruppen 5–8 år är det dock vanligare att barn till utlandsfödda föräldrar äger medieapparater än barn till svenskfödda.
  • Den bakgrundsvariabel som – oavsett åldersgrupp – mest påverkar det innehavet av en tv-apparat är utbildningsnivå: barn till lågutbildade äger oftare en egen tv, i samtliga åldersgrupper. De tittar också betydligt mer på tv.
  • Det är vanligare att barnen har en egen tv i mindre kommuner än i storstäder. Detta gäller samtliga åldersintervall.
  • När det gäller tillgång till medieapparater – det vill säga att det finns en apparat i hemmet som barnet får använda – är skillnaderna mellan de olika grupperna generellt mindre än avseende ägande. Däremot är mönstren tydligare: tillgången till medieapparater är med enstaka undantag högre bland barn till två svenskfödda föräldrar och i höginkomstfamiljer än bland barn till två utlandsfödda föräldrar och i låginkomstfamiljer.
  • Flickors medianvändning påverkas mycket mer av de demografiska faktorerna än pojkars. Medan det är små skillnader mellan söner till låg- respektive högutbildade skiljer sig döttrarna markant åt: 52 % av flickor i högutbildade familjer använder internet mer än 3 timmar/dag, jämfört med 78 % av flickor i lågutbildade familjer. Det är fem gånger vanligare att flickor ur låginkomstfamiljer spelar digitala spel mer än tre timmar/dag (15 %), än vad flickor i höginkomstfamiljer gör (3 %).
  • I samtliga åldersintervall läser barn till två utlandsfödda oftare böcker och gör läxor än vad barn till två svenskfödda föräldrar gör. Trots detta anser utlandsfödda föräldrar att deras barn läser för lite och gör för lite läxor i högre utsträckning än vad svenskfödda föräldrar anser. Detta kan möjligen bero på att högutbildade utlandsfödda har en väsentligt högre svarsfrekvens i undersökningen än lågutbildade utlandsfödda.
  • Både högutbildade och höginkomsttagare anser att barnen spelar för mycket spel och ser för mycket på filmer och tv-program, trots att deras barn både spelar och tittar mindre än andra barn.

Undersökningen – bakgrund

Studien Ungar & medier har genomförts vartannat år sedan 2005. Tidigare under 2015 har tre delrapporter publicerats. Ungar & medier 2015, Småungar & medier 2015 samt Föräldrar & medier 2015.

Denna rapport är en analys av hur demografiska faktorer – föräldrars härkomst, utbildning och inkomst samt boendekommunens storlek – påverkar barns och ungas medievanor och attityder till dessa. Det är första gången Statens medieråd genomför en sådan studie.

De data som används i denna analys har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Statens medieråd. Datainsamlingen pågick mellan den 2 september och den 17 november 2014.

Urvalet består av 5 994 barn mellan 0 och 18 år. Avseende medievanorna hos barn under 9 år var det föräldrar som svarade på frågorna. Den totala svarsfrekvensen är 41 %, vilket kompenseras av SCB:s kalibreringsvikter. I denna rapport används data från sammanlagt 2 142 respondenter (1 350 barn mellan 9 och 16 år och 792 föräldrar med barn mellan 5 och 8 år).

Ungar & medier 2015: demografi kan, liksom samtliga tidigare studier, laddas ned gratis på www.statensmedierad.se.

 "Citat

Lite förenklat kan man säga att familjens ekonomi är den faktor som mest påverkar om barnen över huvud taget använder ett medium
Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens medieråd
Vi har anat att dessa skillnader finns, men nu har vi belägg för våra misstankar
Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd

Nyckelord

Kontakter

Om

Statens medieråd
Statens medieråd
Box 27204
102 53 Stockholm

08-665 14 60http://statensmedierad.se

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och forskning kring barn och unga, sprider information, ger vägledning om barns och ungas mediesituation samt ansvarar för att fastställa åldersgränser för biograffilm som ska visas för barn under 15 år.

Följ Statens medieråd

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Statens medieråd

”En bild säger mer än tusen ord”- Statens medieråd ger unga verktyg att avslöja könsnormer i bildspråket12.12.2017 06:00Pressmeddelande

Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger på högstadiet och gymnasiet.

Smarta mobiler behåller sin statusroll1.12.2017 11:03Pressmeddelande

Familjens inkomst och utbildningsnivå spelar en fortsatt viktig roll för barns tillgång till och användning av medier. I Statens medieråds rapport Ungar & medier: demografi från 2015 visade resultaten att tillgång till medieteknik i hemmet hade en tydlig koppling till familjens inkomst. Detta bekräftas nu även i 2017 års undersökning. Exempelvis använder barn till föräldrar med både låg utbildning och låg inkomst internet allra minst medan barn till föräldrar med låg utbildning och hög inkomst använder internet allra mest.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum