Försäkringskassan

Försäkringskassans verksamhet måste fungera i krig och kris

Dela

Socialförsäkringen har stor betydelse för vår trygghet och välfärd. Försäkringskassans verksamhet måste därför fungera även i allvarliga krislägen, både vid fredstida kriser såsom pandemier och vid angrepp från främmande makt. Utifrån erfarenheterna från pandemin och med beaktande av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa ser vi ett stort behov av att stärka beredskapen i socialförsäkringssystemet som helhet. Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som analyserar behovet av regeländringar inom socialförsäkringen och identifierar förslag som stärker Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens förmågor att upprätthålla verksamheten vid alla typer av kriser.

Förra året betalade Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten tillsammans ut 640 miljarder kronor. Det motsvarar nästan tolv procent av bruttonationalprodukten och nästan två tredjedelar av statsbudgeten. För många mottagare är utbetalningen från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten den huvudsakliga eller enda försörjningen. Om utbetalningarna skulle falla bort skulle det ganska snart leda till betydande problem, särskilt för dem som saknar marginaler i sin ekonomi. Längre bortfall skulle ge allvarliga konsekvenser på samhällsnivå.

I nuvarande regelverk finns vissa undantagsbestämmelser som kan tillämpas om Sverige är i krig eller krigsfara. Reglerna är från 1980-talet och därför otidsenliga. Bland annat har den ökade digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen gjort det svårt eller omöjligt att ha manuella reservrutiner för utbetalningar. Försäkringskassans föreslår därför att dessa regler upphävs.

Försäkringskassan föreslår också att regeringen tillsätter en utredning som analyserar behovet av nya regler för att skapa både mer förutsebarhet och ökad flexibilitet vid allvarliga kriser eller krig. Att kunna förutse vad som gäller i en krissituation är viktigt både för den enskilde och för Försäkringskassan. För myndighetens del handlar det om att kunna förutse och förbereda de rutiner, IT-stöd osv. som behövs. Samtidigt behöver reglerna ge oss stor flexibilitet, exempelvis när det gäller olika utrednings- och intygskrav, så att vi kan göra de avsteg från ordinarie handläggning som behövs i en krissituation.

- Erfarenheten från pandemin illustrerar vikten av framförhållning. Riksdagen beslutade med kort varsel om en lagändring som gav regeringen utökade befogenheter, och regeringen beslutade i sin tur om vissa tillfälliga regler. Vi lyckades implementera de tillfälliga reglerna trots stor tidspress men marginalerna var allt för små. Vi kan konstatera att förutsättningarna hade varit betydligt bättre om det funnits ett förberett regelverk. Vår slutsats är alltså att det är nödvändigt att skyndsamt göra en samlad översyn av vilka regler som bör gälla för socialförsäkringen vid allvarliga kriser eller krig, säger Nils Öberg, Försäkringskassans generaldirektör.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Årssiffror för vab: Så mycket har vabbandet ökat i riket samt kommuner12.1.2023 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag 12 januari släpper Försäkringskassan statistik på hur mycket föräldrar i Sverige vabbade år 2022. Antalet vabbdagar för riket ökade från 8,38 miljoner år 2021 till 8,56 miljoner år 2022 – en ökning med 2,2 procent. Det utbetalade beloppet för vab steg med 4,4 procent – från 8,35 miljarder till ca 8,72 miljarder och antalet barn som det vabbats för ökade från drygt 840 000 till drygt 903 000. Se bifogad tabell för siffror på läns- och kommunnivå.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum