Akademiska sjukhuset

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning

Dela
Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.
Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)
Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)

- Både självrapporterade sväljsvårigheter och kliniskt testad nedsatt sväljförmåga var mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienterna. Ju lägre lungfunktion patienterna hade desto större var de upplevda sväljsvårigheterna. Båda patientgrupperna upplevde andnöd (dyspné), men det var dubbelt så vanligt vid KOL Båda grupperna upplevde också muntorrhet, säger Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped vid Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet, som lett studien.

Sväljsvårigheter, dysfagi, är ett vanligt och ofta förbisett symptom som förekommer hos åtta procent av befolkningen och hos en stor och varierad grupp patienter. Framför allt äldre och patienter med exempelvis neurologiska sjukdomar är särskilt drabbade. Enligt Margareta Gonzales Lindh är det mindre känt att även personer med lungsjukdomen KOL kan ha sväljsvårigheter.

- Andning och sväljning är två livsviktiga funktioner som är nära sammankopplade och som delvis delar samma anatomiska strukturer; mun och svalg. Tidigare forskning har visat att personer med KOL ofta avviker från det normala koordinationsmönstret mellan andning och sväljning. Det kan resultera i en felsväljning, dvs att mat eller dryck hamnar i lungorna i stället för matstrupen. Hosta är det vanligaste symptomet på sväljningsproblemen vilket är en anledning till att både KOL-patienter och vårdpersonal är relativt omedvetna om förekomsten, framhåller hon.

I studien fick alla deltagare fylla i ett frågeformulär om hur de upplevde sin sväljförmåga (EAT-10) och ett frågeformulär om dyspné (mMRC). De fick också göra ett sväljtest där de fick dricka 150 ml vatten på tid. KOL-patienterna fick också göra en spirometri för att mäta lungfunktionen.

Forskarna föreslår nu att omvårdnadspersonal screenar KOL-patienters sväljförmåga vid inläggning på grund av akut försämrad andning, så kallad exacerbation.

- Drabbade patienter bör genomgå en fördjupad sväljbedömning av logoped. Detta kan potentiellt minska risken för felsväljning, stress och ett dåligt näringsintag under vårdtiden. På kort sikt kan en screening av sväljförmågan innebära ytterligare en arbetsuppgift för vårdpersonalen men på lång sikt kan detta gynna framför allt patienten men också samhället socioekonomiskt, säger Margareta Gonzales Lindh.



För mera information, kontakta:

Margareta Gonzalez Lindh, specialistlogoped vid Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 026-155195, e-post: margareta.gonzalez.lind@regiongavleborg.se

Nyckelord

Bilder

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)
Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild
Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped på Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat
Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped på Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye