Akademiska sjukhuset

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning

Dela

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)
Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)

- Både självrapporterade sväljsvårigheter och kliniskt testad nedsatt sväljförmåga var mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienterna. Ju lägre lungfunktion patienterna hade desto större var de upplevda sväljsvårigheterna. Båda patientgrupperna upplevde andnöd (dyspné), men det var dubbelt så vanligt vid KOL Båda grupperna upplevde också muntorrhet, säger Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped vid Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet, som lett studien.

Sväljsvårigheter, dysfagi, är ett vanligt och ofta förbisett symptom som förekommer hos åtta procent av befolkningen och hos en stor och varierad grupp patienter. Framför allt äldre och patienter med exempelvis neurologiska sjukdomar är särskilt drabbade. Enligt Margareta Gonzales Lindh är det mindre känt att även personer med lungsjukdomen KOL kan ha sväljsvårigheter.

- Andning och sväljning är två livsviktiga funktioner som är nära sammankopplade och som delvis delar samma anatomiska strukturer; mun och svalg. Tidigare forskning har visat att personer med KOL ofta avviker från det normala koordinationsmönstret mellan andning och sväljning. Det kan resultera i en felsväljning, dvs att mat eller dryck hamnar i lungorna i stället för matstrupen. Hosta är det vanligaste symptomet på sväljningsproblemen vilket är en anledning till att både KOL-patienter och vårdpersonal är relativt omedvetna om förekomsten, framhåller hon.

I studien fick alla deltagare fylla i ett frågeformulär om hur de upplevde sin sväljförmåga (EAT-10) och ett frågeformulär om dyspné (mMRC). De fick också göra ett sväljtest där de fick dricka 150 ml vatten på tid. KOL-patienterna fick också göra en spirometri för att mäta lungfunktionen.

Forskarna föreslår nu att omvårdnadspersonal screenar KOL-patienters sväljförmåga vid inläggning på grund av akut försämrad andning, så kallad exacerbation.

- Drabbade patienter bör genomgå en fördjupad sväljbedömning av logoped. Detta kan potentiellt minska risken för felsväljning, stress och ett dåligt näringsintag under vårdtiden. På kort sikt kan en screening av sväljförmågan innebära ytterligare en arbetsuppgift för vårdpersonalen men på lång sikt kan detta gynna framför allt patienten men också samhället socioekonomiskt, säger Margareta Gonzales Lindh.



För mera information, kontakta:

Margareta Gonzalez Lindh, specialistlogoped vid Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 026-155195, e-post: margareta.gonzalez.lind@regiongavleborg.se

Nyckelord

Bilder

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)
Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Nu föreslår forskare att dessa patienter screenas vid sjukhusinläggning. Foto: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild
Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped på Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat
Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped på Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum