MedTechLabs

Forskare vid MedTechLabs vill lösa gåtan med långtidscovid

Dela

Svår långtidscovid verkar särskilt drabba kvinnor och symptomen är i vissa fall så svåra att det blir omöjligt att återgå till jobb, studier eller ens ett normalt hemmaliv. Nu vill forskare från Karolinska Institutet och KTH, knutna till MedTechLabs, knäcka koden till sjukdomen och förhoppningsvis bidra till bättre diagnos och behandling.

Peder Olofsson, docent och forskare i experimentell medicin vid KI, forskningsledare vid MedTechLabs.
Peder Olofsson, docent och forskare i experimentell medicin vid KI, forskningsledare vid MedTechLabs.

Forskarna planerar en studie som bygger på deras tidigare forskning om hur nervreflexer påverkar immunförsvar och inflammatoriska tillstånd, och hur elektrisk stimulering av specifika nervsignaler kan bli en banbrytande framtida behandlingsmetod. Den tänkta studien utgår från idén att inflammation som uppstår vid en covid-19-infektion attackerar det autonoma nervsystemet och att det finns en särskild molekyl som kan vara boven i dramat.

Det som gör studien möjlig är ett unikt och nära samarbete mellan matematikforskare vid KTH, forskare vid Karolinska Institutet och vårdgivare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Genom de sistnämnda får forskarna tillgång till skarpa patientdata från patienter som uppvisar symptom på ”long-covid”.

– Vi arbetar granne med patientmottagningen på nya Karolinska universitetssjukhuset här i Solna med möjlighet att få tillgång till rätt prover, säger Peder Olofsson, docent och forskare i experimentell medicin vid KI. Han är också en av projektets två huvudforskningsledare.

Vissa långtidsjuka uppvisar det som kallas POTS, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom. Då får den sjuke en kraftig pulsökning, upplever yrsel, svimningar och illamående när den reser sig upp, sätter eller lägger sig. Det finns exempel på patienter med grundfysik som en elitidrottare som knappt lyckas ta sig ur sängen. För både patienterna och vården är det angeläget att kunna ställa bättre diagnos på sjukdomen, det skulle också underlätta planering av framtida vårdbehov och resursanvändning.

Men hur var det med matematiken?

– Att tillämpa matematisk analys på komplexa patientdata kan ge oväntade och värdefulla insikter, men det är svårt i praktiken. Man behöver därför vara kreativ och gärna ha erfarenhet av hur just sådan data ser ut och är strukturerad. För det handlar om dels biodata, dels hälsodata från patienternas EKG och annat. Även här underlättar samarbetet inom MedTechLabs där vi kan bolla såna problem och hitta nya sätt att komma förbi dem, säger Henrik Hult, professor i matematisk statistik vid KTH och den andra huvudforskningsledaren i projektet.

Slutligen måste dataseten konverteras till rätt format via maskininlärningsalgoritmer. Först därefter kan matematiken sättas i arbete och – förhoppningsvis – beräkna de där eftersökta sambanden mellan markörer och symptom. Med andra ord är matematiken helt nödvändig för att kunna knäcka den kod till långtidscovid som kan finnas inlåst i patientdatan.

Om studien beviljas tror Henrik och Peder att det är möjligt att nå de första användbara resultaten under innevarande år. För även om hypotesen inte skulle visa sig stämma innebär det att forskningen tas framåt, man förstår mer om sjukdomen. Till det kommer värdet av att lära sig mer om tekniker för att analysera komplexa samlingar av patientdata vid sjukdomsuppföljning, vilket är något som man försöker åstadkomma på många håll i världen, men som få hittills lyckats med.

– Sverige har, i jämförelse med många andra länder, unika möjligheter att följa sjukdomsförlopp över lång tid genom att kunna koppla data till personnummer. Jag arbetar även i New York, på Northwell Health som är delstatens största vårdgivare. Där är det ofta svårt att systematiskt följa patienter efter utskrivning, avslutar Peder Olofsson.  

Nyckelord

Kontakter

Johan Schuber, verkställande föreståndare, tel 070-551 08 09, e-post jschuber@kth.se

Håkan Sandberg, kommunikatör och pressansvarig, tel 070-732 42 88, e-post hsandbe@kth.se

Bilder

Peder Olofsson, docent och forskare i experimentell medicin vid KI, forskningsledare vid MedTechLabs.
Peder Olofsson, docent och forskare i experimentell medicin vid KI, forskningsledare vid MedTechLabs.
Ladda ned bild
Henrik Hult, professor i matematisk statistik vid KTH, forskningsledare vid MedTechLabs.
Henrik Hult, professor i matematisk statistik vid KTH, forskningsledare vid MedTechLabs.
Ladda ned bild

Länkar

Om

MedTechLabs
Solnavägen 30
171 64 Solna

http://www.medtechlabs.se

MedTechLabs är ett tvärvetenskapligt centrum för medicinteknisk forskning som skapar bättre förutsättningar för patienters överlevnad och förbättrad livskvalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra folksjukdomar. Vi skapar nya förutsättningar för vården att erbjuda patienterna en mycket säkrare diagnos och bättre behandling, till lägre kostnad. Centrumet är en långsiktig satsning som startade 2018 och drivs av KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm, och ska bidra till utvecklingen av medicinteknik i ett nationellt och internationellt perspektiv. Ny kunskap och implementerbara lösningar från centrumet bidrar även till att utveckla Stockholmsregionens ekosystem inom Life science, och att globala företag vill investera här. Forskningen vid centrumet ska kunna åstadkomma genombrott på sina respektive områden och ge resultat som kan komma sjuk- och hälsovården till nytta redan inom fem år. Programmen bygger därför på forskning som redan kommit långt.

MedTechLabs etableras inledningsvis med administrativa arbetsplatser och CT lab i Karolinska Universitetssjukhusets forskningsbyggnad BioClinicum, ett nav för klinisk forskning med närmare 100 forskargrupper inom ett nära geografiskt område.

 

Följ MedTechLabs

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.