Förslag: Så minskar vi risken för nya smittor mellan djur och människor
Regeringen gav i januari 2021 Jordbruksverket och SVA i uppdrag att granska svensk djurhållning utifrån risken för att nya smittor mellan djur och människa, så kallade zoonoser, kan uppkomma och få betydande påverkan på folkhälsan. Utgångspunkten för regeringsuppdraget var utbrottet av SARS-COV-2 i svenska minkbesättningar under 2020.
I uppdraget ingick även att lämna förslag på åtgärder för att minska riskerna.
- Vi har ett mycket gott djurhälsoläge i Sverige, men att det skett en förändring ser vi av de ökade utmaningarna med stora och kostsamma utbrott. Vi lägger nu förslag som tar hand om både gamla och nya utmaningar. Om vi får möjlighet att genomföra förslagen så kommer vi inte bara stärka vår förmåga mot framtida zoonoser, vi kommer också stå bättre rustade mot de smittor som redan i dag drabbar vår djurhållning som salmonella och fågelinfluensa, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA.
Sju förslag för ökat smittskydd
Jordbruksverket och SVA föreslår sju olika åtgärder för att stärka smittskyddet inom svensk djurhållning. Ett förslag är att inkludera smittskyddsaspekter i den obligatoriska prövningen inför byggnationer av djurstallar. Myndigheterna föreslår också krav på smittskyddsplaner för kommersiell verksamhet med djur, samt krav på att alla som arbetar inom djurhållning ska veta vilka smittskyddsplaner och smittskyddregler som gäller. Vidare lämnas förslag på hur ansvariga myndigheters arbete med smittskydd bör utvecklas.
Minskade kostnader för djurhållare och samhället
I rapporten till regeringen beräknar myndigheterna att kostnaderna för djurhållare och för staten för att genomföra förslagen sammanlagt kan uppgå till totalt cirka 100-125 miljoner kronor.
- Utbrott av smittsamma djursjukdomar kan innebära lidande för djuren och medför stora kostnader och förlorade intäkter för djurhållare. Det kostar även samhället många miljoner kronor varje år att bekämpa smittor och betala ut ersättningar. Dessutom kan större utbrott hota vår svenska livsmedelsproduktion. Åtgärder som kan minska riskerna innebär därmed stora besparingar för samhället och även bättre djurvälfärd, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.
Besättningsstorlek och risk för smittspridning
I rapporten diskuteras i vilken grad besättningsstorlek och djurtäthet påverkar risken för uppkomst och spridning av smittsamma sjukdomar. Rapporten innehåller däremot inga direkta rekommendationer om att införa begränsningar.
- Vi vet att det finns samband mellan antalet djur som hålls på en begränsad yta och risker relaterade till smittsamma sjukdomar. Stora besättningar har generellt fler kontakter med andra besättningar, till exempel genom inköp av djur, yrkesmässiga besök eller transporter, vilket påverkar risken för introduktion av smittor. Risken för omfattande smittspridning kan också antas vara större i en anläggning med många djur än i en med färre, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Samtidigt visar studier att stora besättningar ofta har ett mer genomtänkt förebyggande arbete för att förhindra introduktion av smittor jämfört med små besättningar.
- Sambanden är inte enkla och det finns många andra faktorer som påverkar. I dagsläget har vi inget vetenskapligt underlag för att ange en specifik begränsning. De föreslagna åtgärderna har ändå beaktat såväl besättningsstorlek som djurtäthet och ställer högre krav på smittskydd där det är högre risk, säger Karl Ståhl.
Inget stöd för ändrad djurtäthet i minkhållning
Som en del av regeringsuppdraget har Jordbruksverket, i samarbete med SVA, även sett på behovet av att ändra de regler som finns kring hur tätt minkar får hållas. Analysen har i enlighet med uppdraget skett utifrån ett smittskyddsperspektiv.
- Vi bedömer att det i nuläget inte heller finns vetenskap och beprövad erfarenhet som ger underlag att ändra reglerna om djurtäthet för mink utifrån ett smittskyddsperspektiv. Däremot ser vi att smittskyddet inom minkhållningen liksom annan djurhållning kan förbättras på olika sätt, vilket vi också lämnar förslag på i rapporten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.
Exempel på andra riskfaktorer avseende smittrisker i svensk minkhållning är kontakten mellan hållna och vilda djur, samt risken att människor för med sig smittor till djur.
Kontaktpersoner för journalister
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Karl Ståhl
Statsepizootolog
E-post: karl.stahl@sva.se
Telefon: 018-67 41 27
Jordbruksverket
Katharina Gielen
Smittskyddschef
E-post: katharina.gielen@jordbruksverket.se
Telefon: 036-15 61 15
Kontakter
Karl StåhlStatsepizootolog
Tel:018-67 41 27karl.stahl@sva.seBilder
Länkar
Om
Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Vildsvin och livsmedelssäkerhet i film för jägare18.4.2024 06:50:00 CEST | Pressmeddelande
I regeringsuppdraget Vildsvinspaketet samarbetar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) med tre myndigheter för att öka mängden vildsvinskött som konsumeras. Idag får jägare inte sälja vildsvinskött till konsument men det kommer sannolikt bli tillåtet. SVA har gjort en film om livsmedelssäkerhet riktad mot vildsvinsjägare, Säkert kött.
Fästingsäsong med fokus på tajgafästingen11.4.2024 06:50:00 CEST | Pressmeddelande
Efter ett första år med över 22 000 bilder skickade till Rapportera Fästing noteras att rapporter kommit till SVA även under vintermånaderna. Nytt för i år är en extra satsning på övervakning av tajgafästingen.
Strandad sadeldelfin undersökt av SVA5.4.2024 13:43:23 CEST | Pressmeddelande
Under påskhelgen rapporterades en sadeldelfin strandad strax norr om Kalmar. Sadeldelfinen har undersökts hos Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som konstaterat att den strandat levande utan känd orsak.
Nya MASK-appen för häst lanseras idag18.3.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
När hästägare använder en webbapp istället för pappersremiss får de som bonus också överblick över hästarnas parasitstatus över tid. Hästägande förenklas när analyser kan beställas, svar erhållas och avmaskningar läggas in direkt i mobilen.
Rapportera Fästing – 40 intressanta fynd följs upp20.12.2023 06:50:00 CET | Pressmeddelande
Nu har fästingsäsongen börjat avta och det är dags att utvärdera första året med Rapportera Fästing. Webbverktyget Rapportera Fästing lanserades i början av maj och sedan dess har mer än 20 300 fästingfynd rapporterats över hela landet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum