Skolverket

Fortsatt trend – fler elever tar gymnasieexamen

Dela
För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.

– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket. 

800 fler elever klarar examen

Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år på nationella program har ökat från 75,2 procent 2017 till 76,1 procent 2018. Det innebär att omkring 800 fler elever tog gymnasieexamen 2018 jämfört med året innan.

Störst ökning på ekonomiprogrammet

Det är främst på de högskoleförberedande programmen som andelen elever med examen ökar. 2018 slutförde 77,9 procent av eleverna gymnasieskolan med examen inom tre år, 2017 var siffran 76,8 procent. Alla högskoleförberedande program visar på en ökning av andelen elever med examen. Störst är ökningen på ekonomiprogrammet. Även på yrkesprogrammen ökar andelen elever med examen men där är ökningen inte lika stor. 72 procent av eleverna på yrkesprogrammen tog examen 2018 jämfört med 71,8 procent 2017.

Kraftig ökning över tid

Sedan gymnasiereformen 2011 har fem årskullar lämnat gymnasieskolan. Jämför man dessa årskullar med varandra så har andelen elever som tagit examen inom tre år ökat kraftigt på nationella program, från 71,4 procent år 2014 till 76,1 procent 2018. Det är en ökning med 4,7 procentenheter eller omkring 4000 elever. Det är framför allt kurserna svenska 3 på högskoleförberedande program och matematik 1 på yrkesprogram som en större andel elever klarar godkänt betyg i.

Färre byter gymnasieprogram

Det kan finnas flera förklaringar till att allt fler elever slutför sina gymnasiestudier med examen. Skolverkets analyser visar att en anledning kan vara att färre elever byter gymnasieprogram. Programbyten innebär ofta att en elev behöver mer än tre år på sig för att slutföra gymnasiestudierna. En annan förklaring kan vara att det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan ökar succesivt för varje elevkull som har börjat gymnasieskolan sedan 2011.
– Det kan tyda på att elever kommer allt bättre förberedda från grundskolan, säger Anna Westerholm.

Fler kvinnor tar examen

Kvinnor tar i högre utsträckning gymnasieexamen inom tre år än män. Skillnaden är störst på de högskoleförberedande programmen där 80,6 procent av kvinnorna tog examen jämfört med 74,8 procent av männen. Att kvinnor tar examen i högre utsträckning än män gäller för alla högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen är skillnaden mindre. Här tar männen i något högre utsträckning examen (72,4 procent) jämfört med kvinnorna (71,5 procent) men det är stora skillnader mellan de olika yrkesprogrammen.  

Mer om gymnasieskolan   

Våren 2018 slutförde omkring 80 670 elever gymnasieskolan. Det är femte elevkullen efter gymnasiereformen 2011. Det finns två typer av examen; högskoleförberedande examen och yrkesexamen. De elever som får en examen från ett högskoleförberedande program har uppnått grundläggande högskolebehörighet. Det gäller inte för elever med yrkesexamen men yrkeselever har möjlighet att läsa in en grundläggande behörighet inom programmens 2 500 poäng eller som utökat program.

Kontaktuppgifter:

För frågor kring gymnasieskolan kontakta

Anna Westerholm, chef för avdelningen läroplaner på Skolverket, 08-527 337 04.

För frågor kring statistiken kontakta någon av undervisningsråden

Per Alvant 08-527 331 21

Jonas Ingman 08-527 332 29

Lukas Ryan 08-527 339 11

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye