Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Dela

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken.  Fotograf: Johan Alp
Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Fotograf: Johan Alp

- Det senaste årets framsteg inom Alzheimerforskningen är till förmån både för patienter, oss läkare och sjukvårdsekonomin, säger Martin Ingelsson, överläkare och professor inom geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet

Martin Ingelsson berättar att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt ett nytt biologiskt läkemedel (aducanumab) - ett så kallat biologiskt läkemedel i form av en monoklonal antikropp riktad mot amyloid-beta, det ämne som ansamlas i hjärnan hos patienterna och som tros starta sjukdomsprocessen. Preparatet är ännu inte godkänt i Europa, men någon gång under slutet av året eller i början av 2022 väntas ett besked från den europeiska motsvarigheten EMA.

- En annan liknande antikropp, lecanemab, befinner sig i sent skede av en stor fas III-studie och kommer förhoppningsvis ha visat resultat om ett år som gör att även detta kan bli godkänt för behandling. Antikroppen bygger på forskning vid Uppsala universitet i början av 2000-talet.

Även inom diagnostiken menar han att stora framsteg gjorts.

- Numera kan man mäta proteinet tau i blodplasma som markör för sjukdom. Metoden har rapporterats vara lika tillförlitlig som de analyser av cerebrospinalvätska (från hjärnan och ryggmärgen) som vi idag ofta gör som en del i våra demensutredningar. Testet kan dessutom ge information om risken att utveckla demens hos symtomfria. Det är ett stort framsteg och vi räknar med att relativt snart kunna ersätta en invasiv lumbalpunktion med ett mindre invasivt blodprov, säger Martin Ingelsson.

Det har också gjorts framsteg när det gäller ärftliga former av Alzheimers sjukdom. På minnes- och geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset har man identifierat patienter i en familj med ärftlig och tidigt debuterande sjukdom. I en studie tillsammans med geriatrikens forskagrupp vid Rudbecklaboratoriet/Uppsala universitet, den så kallade Uppsalastudien, har man nyligen funnit att dessa patienter bär en mutation i genen som reglerar bildandet av plack (amyloid-beta) och att mutationen leder till att sex aminosyror saknas och patienterna insjuknar redan i fyrtioårsåldern.

- Studien visar att mutationen leder till en kombination av tre olika effekter i tillverkning och ihopklumpning av amyloid-beta (plack) i hjärnan och är ett kraftfullt belägg för amyloidhypotesen, dvs att Alzheimers sjukdom orsakas av amyloid-beta. Studier av dessa slag är viktiga, dels för att förstå sjukdomsmekanismer, dels för att identifiera nya mål för läkemedelsbehandling, avrundar Martin Ingelsson.

För mer information, kontakta:

Martin Ingelsson, överläkare och professor inom geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, 018-611 71 63, e-post: martin.ingelsson@pubcare.uu.se

Lena Kilander, överläkare inom geriatrik, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 71 63, e-post: lena.kilander@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken.  Fotograf: Johan Alp
Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Fotograf: Johan Alp
Ladda ned bild
Överläkare och professor i geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Överläkare och professor i geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom18.10.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

Nylanserad webbplats ska minska risken att unga blir sjuka på jobbet5.10.2021 15:27:33 CEST | Nyheter

Nu lanseras den nya versionen av Jobbafrisk.se, en webbplats som informerar om yrken och hälsorisker. Målgrupp är unga och andra som ska välja utbildning eller yrke, men också personer som arbetar med studie- och yrkesvägledning eller inom elevhälsan. På sajten finns information om betydligt fler olika hälsotillstånd än tidigare och vad man bör tänka på för att förbli frisk på jobbet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum