Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Dela
Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.
Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken.  Fotograf: Johan Alp
Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Fotograf: Johan Alp

- Det senaste årets framsteg inom Alzheimerforskningen är till förmån både för patienter, oss läkare och sjukvårdsekonomin, säger Martin Ingelsson, överläkare och professor inom geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet

Martin Ingelsson berättar att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt ett nytt biologiskt läkemedel (aducanumab) - ett så kallat biologiskt läkemedel i form av en monoklonal antikropp riktad mot amyloid-beta, det ämne som ansamlas i hjärnan hos patienterna och som tros starta sjukdomsprocessen. Preparatet är ännu inte godkänt i Europa, men någon gång under slutet av året eller i början av 2022 väntas ett besked från den europeiska motsvarigheten EMA.

- En annan liknande antikropp, lecanemab, befinner sig i sent skede av en stor fas III-studie och kommer förhoppningsvis ha visat resultat om ett år som gör att även detta kan bli godkänt för behandling. Antikroppen bygger på forskning vid Uppsala universitet i början av 2000-talet.

Även inom diagnostiken menar han att stora framsteg gjorts.

- Numera kan man mäta proteinet tau i blodplasma som markör för sjukdom. Metoden har rapporterats vara lika tillförlitlig som de analyser av cerebrospinalvätska (från hjärnan och ryggmärgen) som vi idag ofta gör som en del i våra demensutredningar. Testet kan dessutom ge information om risken att utveckla demens hos symtomfria. Det är ett stort framsteg och vi räknar med att relativt snart kunna ersätta en invasiv lumbalpunktion med ett mindre invasivt blodprov, säger Martin Ingelsson.

Det har också gjorts framsteg när det gäller ärftliga former av Alzheimers sjukdom. På minnes- och geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset har man identifierat patienter i en familj med ärftlig och tidigt debuterande sjukdom. I en studie tillsammans med geriatrikens forskagrupp vid Rudbecklaboratoriet/Uppsala universitet, den så kallade Uppsalastudien, har man nyligen funnit att dessa patienter bär en mutation i genen som reglerar bildandet av plack (amyloid-beta) och att mutationen leder till att sex aminosyror saknas och patienterna insjuknar redan i fyrtioårsåldern.

- Studien visar att mutationen leder till en kombination av tre olika effekter i tillverkning och ihopklumpning av amyloid-beta (plack) i hjärnan och är ett kraftfullt belägg för amyloidhypotesen, dvs att Alzheimers sjukdom orsakas av amyloid-beta. Studier av dessa slag är viktiga, dels för att förstå sjukdomsmekanismer, dels för att identifiera nya mål för läkemedelsbehandling, avrundar Martin Ingelsson.

För mer information, kontakta:

Martin Ingelsson, överläkare och professor inom geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, 018-611 71 63, e-post: martin.ingelsson@pubcare.uu.se

Lena Kilander, överläkare inom geriatrik, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 71 63, e-post: lena.kilander@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken.  Fotograf: Johan Alp
Det senaste året har framsteg gjorts som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom väntas ett blodprov, som mäter proteinet tau, kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Fotograf: Johan Alp
Ladda ned bild
Överläkare och professor i geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Överläkare och professor i geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye