-        Vi har studenter som studerat i upp till två år som hittills inte har behövt tänka på fribelopp. Nu är fribeloppet tillbaka och det är viktigt att hålla koll, annars kan det bli en dyrköpt läxa. Samtidigt finns det stora möjligheter att jobba när man studerar trots fribeloppet. För en heltidsstudent på universitetet eller högskola kan man tjäna ca 17 900 kr i månaden under höstterminen, säger Sophia Beyer Rankila, tf. pressekreterare på CSN.

Stor okunskap bland studerande om fribeloppet

I en undersökning som CSN gjorde i vintras svarade en fjärdedel av studenterna att de inte alls vet vad fribeloppet är. Samtidigt arbetar drygt hälften av de studerande parallellt med studierna. Dessutom är det sju av tio studenter som inte vet om att inkomster från lägenhetsförsäljning och aktieförsäljning räknas in i fribeloppet.

Så mycket får du tjäna

Du kan ha inkomster upp till ett visst belopp samtidigt som du har studiemedel (lån och bidrag). Beloppet varierar beroende på om du tar studiemedel för heltids- eller deltidsstudier, samt hur många veckor du tar studiemedel för. En högskole-/universitetsstuderande som läser på heltid kan under en vanlig hösttermin på 17 veckor tjäna 107 602kr. Det bli i snitt 17 933kr i månaden under juli – december. En vanlig vårtermin på högskola/universitet är 23 veckor, då kan du istället tjäna 13 253kr/mån.

- Tänk på att sommarjobbet också räknas in i höstens fribelopp, om du får lönen utbetald i juli och framåt, säger Sophia Beyer Rankila.

Som inkomst räknas bland annat lön, a-kassa, föräldrapenning, försäljning av bostad och aktieförsäljning.

Det händer om du tjänar för mycket

Den som meddelar CSN att man tjänat för mycket får i första hand sitt studiemedel neddraget. CSN kontroller alltid inkomsten i efterhand. Om en student får för mycket utbetalt blir den återbetalningsskyldig och får då 30 dagar på sig att betala tillbaka hela den summa som hen inte hade rätt till. Dessa återkrav ligger i snitt på ca 20 000kr. Den som fått felaktigt utbetalt studiemedel kan också få problem att få studiemedel i framtiden och i värsta fall bli polisanmäld för bidragsbrott.

Slopat fribelopp under pandemin - så blev effekterna

I maj släppte CSN en rapport om effekterna av det slopade fribeloppet under 2020. Effekterna i korthet bland studerande med studiemedel:

• Inkomsterna ökade i genomsnitt med 19 procent.
• Andelen som arbetade inom vård och omsorg ökade med en procentenhet till 19 procent.
• Främst ökade andelen äldre med höga inkomster som sannolikt hade arbete som sin huvudsakliga inkomst.
• Andelen som översteg fribeloppet ökade från 7 till 14 procent varav 4 procent inte hade haft rätt till något studiemedel alls om fribeloppet funnits kvar höstterminen 2020.
• Kostnaden för reformen har beräknats till 800 miljoner år 2020.

Läs hela rapporten Effekterna av den slopade inkomstprövningen. Under 2023 släpper CSN en rapport om effekterna av det slopade fribeloppet 2021.