I undersökningen riktad till lärarna framkommer att 60 procent av gymnasielärarna anser att undervisningen bör ske helt på distans. Detta i ett läge när regeringen öppnar upp gymnasieskolan.

– Det finns en stark oro för att bli smittad och att smittspridningen ökar. I synnerhet när en ny och mera smittsam virusvariant tycks vara på väg. De riktlinjer som finns om att skolorna ska tänka på att möblera luftigt upplevs som helt verklighetsfrånvända när trängsel i klassrum, korridorer och matsalar är lärarnas vardag, säger ordföranden i Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

I undersökningen riktad till föreningsombuden uppger endast en tredjedel att riskbedömningar fullt ut gjordes inför vårterminens start och endast 16 procent svarar att uppföljning görs på alla skolor.

– Det är ett uselt resultat. Skolor som inte klarar av kravet på en säker arbetsplats ska vara stängda. För att skolor överhuvudtaget ska tillåtas vara öppna krävs det kontinuerliga riskbedömningar med förslag på åtgärder där det inte fungerar. Även lärare borde tillåtas lyssna på Folkhälsomyndighetens uppmaning att den som kan jobba hemifrån ska jobba hemifrån, säger Åsa Fahlén

Under pandemin har lärarna ofta tvingats att snabbt ställa om arbetet från närundervisning till fjärrundervisning och ibland med kombinationer av arbetssätten. Det har slitit hårt på lärarkåren. Samtidigt uppger närmare en fjärdedel av föreningsombuden att ingen av huvudmannens skolor löpande följer upp arbetsbelastningen.

– Vi har också varnat för att de exceptionella kraven i form av dubbelarbete har varit mycket ansträngande för en lärarkår som redan är hårt pressad. Till det kommer att lärarna, trots begränsade resurser, kan få ta ansvar för det kunskapstapp som är det ofrånkomliga resultatet av pandemin. Här måste omedelbart resurser avsättas för att när pandemin är över kunna anställa fler lärare för att undvika att lärarna också tar slut när väl pandemin har gjort det. Dessutom måste lärare få betalt för det extraarbete som då kan tillkomma, säger Åsa Fahlén.