Akademiska sjukhuset

Hållbart arbetsliv - fokus för flerårigt forskningsprojekt vid Akademiska

Dela

Ohälsa och sjukfrånvaro är ett växande problem inom många branscher. Samtidigt förväntas individer arbeta allt längre. Frågan är hur människor ska kunna arbeta under hela yrkeslivet, särskilt inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som startar inom kort.

Hur ska människor kunna arbeta under hela yrkeslivet inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset som startar inom kort. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Hur ska människor kunna arbeta under hela yrkeslivet inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset som startar inom kort. Fotograf: Johan Alp (genrebild)

- Det finns ett stort behov av kunskap om hur man skapar ett balanserat och hållbart arbetsliv. Ett viktigt syfte med projektet är att fördjupa kunskapen om arbetsmiljöer där arbetstagarna står inför både fysiska och psykosociala utmaningar, bland annat inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, säger Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder projektet.

Upprinnelsen till projektet är tankar om att det behövs en balans mellan arbetets krav och individens förmågor, och att arbetsmiljö handlar om att systematiskt och långsiktigt arbeta med att skapa förutsättningar för människor att utvecklas och trivas på sitt arbete. På individnivå kommer forskarna analysera balansen mellan arbetets krav och individernas funktion.

- Målsättningen är att bidra till utvecklingen av kunskapsbaserade strukturer, modeller och metoder som kan användas av arbetsgivare och medarbetare för att förbättra möjligheterna till ett balanserat arbete med hållbar hälsa under hela arbetslivet, berättar Magnus Svartengren.

I tidigare studier har forskarna fokuserat på att identifiera friskfaktorer på arbetsgruppsnivå. Nu vill man fördjupa kunskapen om arbetsmiljöer där arbetstagarna står inför både fysiska och psykosociala utmaningar såsom arbetsgrupper inom bland annat hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, transportsektorn, bygg- och anläggningsarbete och handelsbranschen.

- Detta är branscher med en hög andel migranter, en grupp som ökat mycket och idag utgör över en femtedel av den arbetsföra befolkningen. Vi kommer att specialstudera den gruppen, där det skett ett skifte från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring/migration. Preliminära data visar att det finns stor förbättringspotential vad avser integrationen på arbetsmarknaden. Vi kommer att fokusera på kopplingen mellan arbete och hälsoeffekter, skillnader mellan flyktingar och arbetskraftsinvandring, risk för och konsekvenser av covid-19-infektion, och mismatch mellan utbildning och arbete, förklarar han och fortsätter:

- Vår vision är att bidra till en framtid där majoriteten av Sveriges arbetskraft, inklusive personer från särskilt utsatta grupper såsom invandrare och anställda, som särskilt utsätts för negativa fysiska och psykiska krav, kan möta snabba förändringar och därmed uppnå ett arbetsliv med hållbar hälsa.

För mer information/intervju, kontakta:
Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 072-450 06 10, e-post: magnus.svartengren@medsci.uu.se


Fakta: Forskningsprojektet "Framtidens balanserade och hållbara arbetsliv - Modeller och metoder för att utveckla och stödja hållbar hälsa under hela livet"

  • Startar efter årsskiftet och ska pågå under sex år. Leds från Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
  • Finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) med 18 miljoner kronor.
  • Cirka 15 personer medverkar; en blandning av seniora och juniora forskare, doktorander och projektassistenter. Från Uppsala universitet medverkar forskare inom kirurgi, informationsteknologi och neurovetenskap. Även forskare vid Karolinska Institutet och GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan) kommer att involveras.

Nyckelord

Bilder

Hur ska människor kunna arbeta under hela yrkeslivet inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset som startar inom kort. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Hur ska människor kunna arbeta under hela yrkeslivet inom branscher med både fysiska och psykosociala utmaningar såsom sjukvården? Det är fokus för ett sexårigt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset som startar inom kort. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild
Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska10.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum