Akademiska sjukhuset

Halverad fastetid för dryck innan barnoperation blir europeisk standard

Dela

Våren 2022 införs nya rekommendationer om fastetid före barnoperation i Europa. Den viktigaste förändringen är att barnen endast ska avstå från intag av klara vätskor såsom vatten och saft en timme före operation jämfört med två timmar som var norm tidigare. Barnsektionen inom anestesi, operation och intensivvård på Akademiska sjukhuset har varit drivande i frågan.

Våren 2022 införs nya rekommendationer om fastetid före barnoperation i Europa. Den viktigaste förändringen är att barnen endast ska avstå från intag av klara vätskor såsom vatten och saft en timme före operation jämfört med två timmar som var norm tidigare. Foto: Johan Alp (genrebild)
Våren 2022 införs nya rekommendationer om fastetid före barnoperation i Europa. Den viktigaste förändringen är att barnen endast ska avstå från intag av klara vätskor såsom vatten och saft en timme före operation jämfört med två timmar som var norm tidigare. Foto: Johan Alp (genrebild)

- Nu blir det mycket lättare att låta barnen dricka något under operationsdagen. Tills nu har fastetiderna blivit alldeles för långa bara för säkerhets skull. Den andra stora förändringen är att fastetiden för ammande bebisar minskas till tre timmar från fyra som var rekommendationen tidigare. Spädbarn är våra känsligaste patienter, och en del tål fasta dåligt, säger Peter Frykholm, läkare inom anestesi-, operation och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

De nya europeiska riktlinjerna för fastetid före barnoperation har fastslagits av europeiska anestesi- och intensivvårdsföreningen ESAIC och ska införas under våren. De innebär i korthet att:

  • Barn ska undvika fast föda minst sex timmar innan operation.
  • För barn som ammas gäller tre timmars fasta.
  • För bröstmjölksersättning gäller fyra timmar.
  • För klara drycker (vatten, saft, juice, kaffe och te utan mjölk) gäller en timme.

Tidigare var rekommendationen sex timmar både för fast och flytande föda förutom för spädbarn; fyra timmar för bröstmjölk och två timmar för klar vätska.

- Om man hade lyckats ligga på de tidigare tiderna hade det inte varit något stort problem, men ett flertal studier har visat att fastetiderna i praktiken ofta blivit betydligt längre än de rekommenderade. Nu blir det lättare att planera så att barnen åtminstone får i sig vätska samma dag som operationen sker, förklarar Peter Frykholm.

På Akademiska sjukhuset insåg man för flera år sedan problemet och införde år 2000 en fyratimmarsgräns för flytande föda och en fastetid om högst en halvtimme för klar vätska. Sedan något år tillbaka gör man likadant i Göteborg och flera barnsjukhus i t ex Nederländerna likaså. I Stockholm har man sedan några år gått ned till en timme för klar vätska.

Barnsektionen inom anestesi, operation och intensivvård på Akademiska sjukhuset har enligt Peter Frykholm varit drivande i denna fråga. Detta menar han har två orsaker, dels att två framsynta och pragmatiska barnanestesikollegor tidigt insåg problemet och vågade gå före för 20 år sedan, dels en strävan att evidensbasera verksamheten. En granskning av rutinen och analys av data i en avhandling som publicerades 2019 ledde till flera viktiga vetenskapliga studier till stöd för de nya riktlinjerna.


För mer information/intervju, kontakta:
Peter Frykholm, läkare inom anestesi-, operation- och intensivvård (ANOPIVA), Akademiska sjukhuset, e-post: peter.frykholm@akademiska.se ,tel: 018-617 12 40 eller 072-239 73 47

Nyckelord

Bilder

Våren 2022 införs nya rekommendationer om fastetid före barnoperation i Europa. Den viktigaste förändringen är att barnen endast ska avstå från intag av klara vätskor såsom vatten och saft en timme före operation jämfört med två timmar som var norm tidigare. Foto: Johan Alp (genrebild)
Våren 2022 införs nya rekommendationer om fastetid före barnoperation i Europa. Den viktigaste förändringen är att barnen endast ska avstå från intag av klara vätskor såsom vatten och saft en timme före operation jämfört med två timmar som var norm tidigare. Foto: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Individanpassad strålbehandling vid spridd neuroendokrin cancer utvärderas i internationellt forskningsprojekt13.12.2021 12:00:00 CET | Pressmeddelande

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund inleder inom kort ett stort forskningsprojekt för att utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

Framsteg i behandling av ansiktsförlamning fokus för nordiskt expertmöte på Akademiska8.12.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Facialisparesteamet på Akademiska sjukhuset är pionjärer i Norden på att erbjuda multidisciplinär vård vid samma patientbesök. Sedan starten 2012 har cirka 200 patienter per år med ansiktsförlamning behandlats med en kombination av fysioterapi, botox eller mikrokirurgi. Den 9-10 december anordnar teamet ett nordiskt expertmöte i Uppsala med fokus på framsteg i behandling av patientgruppen.

Höftprotesstudie utvidgas till Storbritannien för snabbare resultat7.12.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Närmare 20 000 personer i Sverige drabbas årligen av en höftfraktur. Merparten är äldre och sköra, och nästan alla behöver opereras för att komma på fötter igen. Forskare på Akademiska sjukhuset leder en studie där man undersöker om en ny sorts höftprotes, dubbelcup, kan minska risken för ur-led-hoppning. För att nå snabbare resultat inkluderas nu även patienter i Storbritannien.

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum