Högskolan i Halmstad

Hans forskning ska aktivera personer med funktionsnedsättning

Dela

Stöd för att komma i gång och att fortsätta, och möjlighet att själv se sina framsteg. Det är några framgångsfaktorer för att öka fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning, visar forskning.

Ungefär var tionde svensk har en stillasittande fritid, men bland personer med funktionsnedsättning är siffran betydligt högre. Där är det omkring var fjärde person som inte rör sig på fritiden, och många upplever sämre hälsa än personer utan funktionsnedsättningar. En av de som har arbetat med att ändra på det är Lars Kristén, universitetslektor i pedagogik vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott på Högskolan i Halmstad. I många år har han forskat kring barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, hur de kan inkluderas i idrott och hälsa och vad den fysiska aktiviteten och socialt stöd betyder för dem.

Fysisk aktivitet påverkar personer med funktionsnedsättning på betydligt fler sätt än rent fysiskt. Lars Kristén betonar att det behövs forskning även kring psykiska, sociala och existentiella effekter. Det kan handla om ökad självkänsla och självförtroende genom att klara av saker i sin vardag, och större välbefinnande genom gemenskapen och att känna sig som en del av samhället.

– På det rent existentiella planet handlar det om att förstå vem man är, se att man har både styrkor och svagheter och lära sig att leva med svagheterna. I arbetet med barn och unga med funktionshinder får man inte fokusera för mycket på hindren utan på möjligheterna. Deras intressen och vilja är inte annorlunda än andra barns, säger Lars Kristén.

Kunskapsöversikt visar behov av återkoppling

Lars Kristén anlitades som sakkunnig när SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, gjorde en kunskapsöversikt om det som kallas beteendeförändrande tekniker för att öka fysisk aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning. Beteendeförändrande tekniker innebär bland annat att sätta tydliga mål, planera hur man ska nå dem och använda olika metoder för att reglera sitt beteende. Kunskapsöversikten omfattar 22 forskningsstudier från fyra länder. De flesta är gjorda i USA, övriga i Nederländerna, Kanada och Australien.

– En sak som vi ser är att delaktighet, att känna att man själv kan påverka saker och ting och inte bara blir tilldelad något, är väldigt betydelsefullt både för att komma i gång och för att fortsätta med fysisk aktivitet, säger Lars Kristén.

Verktyg som mäter den fysiska aktiviteten, som pulshöjning eller förflyttning, kan också vara till hjälp. Det är metoder som redan är vanliga i idrottsvärlden och bland motionärer i allmänhet, men som inte har använts så mycket bland personer med funktionsnedsättning. Kunskapsöversikten pekar också på att återkoppling från en person, till exempel dialog med någon som är ansvarig för träningsprogrammet, kan ha stor betydelse. Det är troligen ännu viktigare för personer med fysisk funktionsnedsättning än för andra.

– De behöver kunna diskutera utfallet med någon. För många människor kan det räcka med någon typ av instrument, ett datorprogram eller så, för att kunna sköta träningen själv. Men den här gruppen kan behöva samtal och uppföljning, dels någon som fungerar som igångsättare, dels positiv förstärkning som betonar hur betydelsefullt det är att de fortsätter, säger Lars Kristén.

Träningsprogram som baserades på en uttalad vetenskaplig teori hade enligt översikten starkare effekt än dem som saknade teori. Att övervaka sin egen träning och få återkoppling från någon annan var positivt – medan övervakning av någon annan utan återkoppling var sämre än att inte ha någon övervakning alls. Det syntes ingen skillnad i effekt om träningen skedde i grupp eller individuellt, inte heller om den som ledde träningen fanns på plats eller hjälpte till över telefon eller dator.

Nytt pilotprojekt för inkluderande fysisk aktivitet

Lars Kristén ska tillsammans med kollegor från Högskolan i Halmstad genomföra ett pilotprojekt på en handfull Halmstadsskolor. Planen är att utveckla en modell för att göra fysisk aktivitet i skolan mer inkluderande och öka delaktigheten för alla barn och ungdomar. Det kan handla om att under teoretiska lektioner växla mellan stillasittande och rörelse, eller att införa promenader på morgonen eller aktiviteter på lunchen.

– De här barnen går i vanliga klasser så alla elever påverkas ju. Men målet är att specifikt se till att eleverna med funktionsnedsättning som normalt är mindre fysiskt aktiva får stöd som de kanske inte hade fått annars, säger Lars Kristén.

Mer om handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad

Hans forskning ska aktivera personer med funktionsnedsättning

Steget till vuxenlivet särskilt komplicerat för unga med funktionsnedsättning

Handikappvetenskap – att lyfta blicken från brister till samspel

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Om

Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är känd för sina verklighetsförankrade utbildningar och små studentgrupper. Forskningen är internationellt välrenommerad och bedrivs i tvärvetenskapliga innovations- och forskningsmiljöer. Lärosätet har två profilområden, Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen, och deltar aktivt i samhälls­utvecklingen genom omfattande samverkan med både näringsliv och offentlig sektor.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Hibaq Yussuf och Frida Stranne får Högskolan i Halmstads pedagogiska pris respektive pris för samverkan och innovation21.12.2020 10:32:51 CETPressmeddelande

Hibaq Yussuf, universitetsadjunkt i omvårdnad, får Högskolan i Halmstads pedagogiska pris år 2020, bland annat för sitt stora engagemang och brinnande intresse för undervisning. Frida Stranne, universitetslektor med särskilt forskningsfokus på amerikansk politik och samhällsutveckling, får Högskolans pris för samverkan och innovation, bland annat för sitt långvariga arbete att dela med sig av kunskap, inte minst som efterfrågad expert i medierna.

Högskolan tilldelas 79,8 miljoner kronor för tvärvetenskaplig forskning och utbildning16.12.2020 15:56:16 CETPressmeddelande

KK-stiftelsen beviljar 79,8 miljoner kronor för tre nya forskningsprojekt, en rekrytering av en gästprofessor, ett stort utbildningsprogram riktat till yrkesverksamma, samt en ny forskningsprofil inom ramen för Högskolan i Halmstads KK-miljö Forskning för innovation. Bidraget gör att Högskolan, tillsammans med näringslivet och Region Halland, fortsätter att stärka den mångvetenskapliga forskningen och utbildningen inom profilområdena Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen.

350 000 kronor till studenter för samhällsnyttiga examensarbeten27.11.2020 18:09:48 CETPressmeddelande

I dag skulle Sparbanksstiftelsen Kronans årliga stipendieutdelning ha ägt rum vid en ceremoni på Högskolan i Halmstad. Så kom en pandemi i vägen. Men inget stoppar Sparbanksstiftelsen Kronan från att dela ut hundratusentals kronor till studenter för utmärkta examensarbeten med stor samhällsrelevans. Det är bara formen för utdelningen som i år är annorlunda. Och så prissumman på 350 000 kronor – vilket är 100 000 kronor mer än förra året – fördelat på nio examensarbeten vid Högskolan i Halmstad.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum