VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Hastighetsefterlevnad sämst på 40-sträckor i tätort

Dela

I februari 2020 fattade Riksdagen beslut om ett nytt halveringsmål inom trafiksäkerhet. Målet för 2030 är att antalet omkomna i vägtrafiken ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med 25 procent. På uppdrag av NTF har forskarna Anna Vadeby och Anna Anund på VTI, Statens väg- och forskningsinstitut genomfört en studie i syfte att följa upp hastighetsutvecklingen på det kommunala vägnätet i tätort.

Foto: Annika Johansson/VTI
Foto: Annika Johansson/VTI

För att följa utvecklingen mot målet 2030 studeras utvecklingen av antalet dödade och allvarligt skadade samt ett antal utpekade indikatorer bland annat nykterhet, säkerhetsbälte med flera. En av dessa indikatorer är hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet. Det nationella målet vad gäller antal dödade och allvarligt skadade utgår från ett medelvärde av nivån under 2017–2019, det vill säga 266 omkomna och 4100 allvarligt skadade. I syfte att uppnå etappmålet på högst 133 trafikdödade år 2030, finns delmålet att minst 80 procent av trafikarbetet ska ske inom gällande hastighetsgräns. Detta gäller för såväl tätort som landsbygd.

Syftet med VTI:s studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort i relation till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030. Mätningarna genomfördes av NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) under september månad 2021 på 23 olika orter i Sverige och omfattar det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim.

Arbetet i studien har genomförts av forskaren Anna Vadeby med medverkan av forskningschef Anna Anund. Studien är den första som görs för att studera utvecklingen mot målperioden 2020–2030, men VTI har varit delaktig i att följa upp hastighetsefterlevnaden på det kommunala vägnätet sedan 2012, och då med fokus på det gamla målet 2020.

Hastighetsefterlevnadsstudier sedan 1996

I Sverige har man under lång tid följt upp hastigheten på kommunala gator i tätort. Under åren 1996–2003 genomfördes omfattande hastighetsmätningar i tätort. Dessa mätningar krävde stora resurser och dessa lades ner 2004. I samband med Trafikverkets översynsarbete under 2011 och 2012 togs därför ett förslag fram till mindre resurskrävande nationella mätningar. År 2012 utvecklade Anna Vadeby och Anna Anund en ny metod för mätningar. Mätningar enligt den nya metoden har genomförts årligen mellan 2012 och 2021 för att studera trafikanternas (personbilar som tunga fordon, motorcyklar och mopeder) hastighetsnivåer och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort.

Resultat för år 2021

Resultaten för år 2021 visar att på det studerade vägnätet var den genomsnittliga reshastigheten för alla fordon 47 km/tim. 64 procent av trafiken höll gällande hastighetsgräns medan övriga överskred den. Sämst var efterlevnaden på gator med hastighetsgräns 40 km/tim, där endast 49 procent höll hastighetsgränsen och bäst hastighetsefterlevnad var på sträckorna med 60 och 70 km/tim. Baserat på resultaten 2021 års mätningar, så är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.

Resultaten från den här studien är den sjunde av årliga uppföljningar, så resultatet är inte så förvånande för forskarna. Det har inte förändrats så mycket från året innan, men det som är verkligen positivt enligt dem är att medelhastigheten har gått ner sedan 2012.

– När hastighetsbegränsningen sänktes från 50 till 40 km/tim så sänktes medelhastigheten med cirka 2–3 km/tim vilket är bra, däremot så blev efterlevnaden sämre. Det är en förklaring till varför det inte har blivit så mycket bättre hastighetsefterlevnad genom åren, berättar Anna Vadeby.

Slutsats

Man kan inte förvänta sig att det händer på mycket på kort tid utan det här måste man se långsiktigt. Men hastigheten är en viktig aspekt med förbättringspotential.

– Det är fortfarande bristande efterlevnad i tätort och sämst där det är 40 km/tim, det vill säga i områden där det är många oskyddade trafikanter. Det är där hastighetsefterlevnaden behöver förbättras i första hand. Vi vet att lägre hastigheter minskar dödligheten i trafiken, avslutar Anna Vadeby.

Uppdragsgivare på NTF har varit Marie Nordén samt ansvariga för genomförande av projektet Lars-Eric Abrahamsson och Maria Zetterberg Moberg. Projektet finansieras via Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.

Hastigheter på kommunala gator på tätort (2022 Digitala vetenskapliga akivet DiVA)

Text: Tiina Mauritzell, VTI

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Annika Johansson/VTI
Foto: Annika Johansson/VTI
Ladda ned bild

Om

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut



013-20 40 00http://www.vti.se

VTI är ett forskningsinstitut med uppdrag från regeringen att bedriva forskning och utveckling inom transportområdet. Vi verkar för att målen för transportpolitiken uppnås genom att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn.

Vi är cirka 200 medarbetare på flera platser i landet. Mer än hälften av våra medarbetare inom forskning och utveckling har doktors- eller licentiatexamen. Vi har egna professorstjänster inom väg- och banteknik, människa-maskin-interaktion (HMI), miljöanalys samt nationalekonomi.

Hos oss finns en mängd vetenskapliga discipliner samlade. Genom att både arbeta på djupet och tvärs över olika kunskapsområden kan vi bidra i både mindre och stora forskningssatsningar.

Vi har kunskap inom alla trafikslag – väg, järnväg, sjö- och luftfart.

Följ VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Nya mobilitetstjänster ur tre perspektiv – offentliga aktörer, medborgare och marknadsaktörer20.5.2022 13:26:13 CEST | Pressmeddelande

Mistra SAMS (Sustainable Accessibility and Mobility Services) är ett forskningsprogram om vad en socialt och miljömässigt hållbar mobilitet och tillgänglighet skulle kunna innebära. Ett forskningsprogram där bland andra tre av rapportförfattarna Jacob Witzell, Kelsey Oldbury och Joel Göransson Scalzotto, från VTI, medverkar. I sin rapport presenterar de illustrativa exempel på nutida initiativ inom mobilitetsområdet som syftar till att stärka miljömässigt hållbara och socialt rättvisa resor och transporter och reflekterar kring roller som offentliga aktörer, marknadsaktörer och medborgare spelar i utvecklingen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum