Brå

Hatbrott påverkar afrosvenskars vardag

Dela

Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.

Hatbrott med afrofobiskt motiv domineras av verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck är vanligt förekommande. Ibland används referenser till kolonialtiden och misogyna uttryck är vanliga när kvinnor utsätts. Andra återkommande händelser bland de anmälda brotten är hot och våld i skolan, trakasserier från grannar och hatbrott på arbetsplatsen. Det förekommer även hat mot svarta som grupp, till exempel genom klotter eller på internet. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld, vilket är en högre andel jämfört med andra hatbrott.

- De intervjuade berättar om brottens konsekvenser på kort och lång sikt – både för enskilda och samhället i stort. Såväl den egna som gruppens utsatthet kan bidra till uppgivenhet och en känsla av utanförskap. Att hatbrotten ofta är oförutsägbara och sker i många olika sammanhang kan även leda till ett tillstånd av ständig beredskap, säger Lisa Wallin, utredare på Brå.

De som utsätts för afrofobiska hatbrott är ofta unga. Det gäller i synnerhet våldshändelser, där fyra av tio är under 18 år. Den yngsta målsägaren i de granskade anmälningarna är bara sju år gammal. Andelen män är något högre än andelen kvinnor bland målsäganden, men skillnaden är liten.

När det gäller gärningspersoner är däremot män i klar majoritet, motsvarande tre av fyra. Det rör sig oftast om en okänd gärningsperson, men det är också vanligt att det är någon som den utsatta möter regelbundet, som en klasskompis, kollega eller granne. En fjärdedel av gärningspersonerna var under 18 år.

Det finns flera pågående åtgärder för att synliggöra och motverka afrofobiska hatbrott, och mycket kunskap om rasism finns redan. Många åtgärder fokuserar dock på brott som redan skett, och det behöver göras mer för att förebygga brotten.
- Det finns ett stort behov av att fånga upp det som specifikt präglar utsattheten mot afrosvenskar, för att tillgodose just deras rättigheter och stödbehov. Den kunskap och de regelverk som finns behöver också tillämpas i praktiken, säger utredare Klara Hradilova Selin.

Om studien

Brå har på regeringens uppdrag undersökt de afrofobiska hatbrottens karaktär. 
bland annat på en analys av drygt 430 polisanmälningar samt intervjuer med personer som blivit utsatta. Studien ger en beskrivning av afrofobiska hatbrott samt i vilka miljöer och sammanhang de förekommer. Rapporten tar även upp olika konsekvenser som brotten leder till för de drabbade, samt afrosvenskars erfarenheter av, och förtroende för, rättsväsendet.

 

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Brå
Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Större risk att utsättas för hot eller våld i skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar8.2.2023 08:30:00 CET | Pressmeddelande

Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, särskilt för sexualbrott. Störst skillnad syns mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Risken att utsättas är också större i skolor på landsbygden, med lägre lärartäthet eller större andel elever med utländsk bakgrund. Det visar en ny studie från Brå som publiceras idag.

Polisens arbete med beteendeförändringar hos våldsamma gärningspersoner får pris för bästa brottsförebyggande insats3.11.2022 08:17:53 CET | Pressmeddelande

Polisens metod Riskreducerande insatser (RRI) är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Metoden syftar till att minska motivationen till hot och våld genom offensiva samtal, och därmed också minska upprepad utsatthet för brott. När metoden användes i ett pilotprojekt upphörde brottsligheten i 72 procent av fallen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum