Brå

Hatbrottsmotiv bakom var femte brott

Dela

En femtedel av alla som utsatts för brott enligt Nationella trygghetsundersökningen 2019 uppger att det fanns ett hatbrottsmotiv. Det är också vanligt att det finns fler än ett hatbrottsmotiv. Det visar en ny fördjupningsstudie om hatbrott som Brå publicerar idag.

I studien redovisar Brå självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån tre stora undersökningar om brott: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott (SUB) och Politikernas trygghetsundersökning (PTU).

­­– I alla grupper är det vanligast att ha blivit utsatt för hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, följt av religionstillhörighet säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Av de personer som i NTU uppgett att de blivit utsatta för brott var det 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna som angav att det fanns ett hatbrottsmotiv. Bland elever i årskurs nio uppgav 10 procent att de utsatts för hatbrott och bland förtroendevalda i kommun- och regionfullmäktige samt riksdagen är siffran 8 procent.

Gemensamt för de tre undersökningarna är att de utsatta ofta uppger att det förekommit mer än ett hatbrottsmotiv vid det brott de utsatts för. Vanligast är att hatbrottet ska ha skett på grund av både hudfärg, nationalitet eller etniska bakgrund och religionstillhörighet.

– När man talar om att det förekommit flera hatbrottsmotiv vid samma händelse är det viktigt att komma ihåg att hatbrott handlar om gärningspersonens motiv och föreställningar om vad den utsatta till exempel har för religion eller sexualitet. Om de föreställningarna stämmer eller inte spelar egentligen ingen roll, ett homofobiskt hatbrott är ett homofobiskt hatbrott även om den utsatte inte är homosexuell, säger Anna Gavell Frenzel.

Det är en större andel av de utsatta männen i NTU som uppger ett hatbrottsmotiv, jämför med andelen utsatta kvinnor. Bland de kvinnor som utsatts är de flesta 65–85 år, medan flest utsatta män finns i åldersgruppen 25–44 år. Bland elever i årskurs nio uppgav 10 procent av tjejerna och 9 procent av killarna att de utsatts.

Fakta

Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Hatbrott kan riktas mot enskilda, men även mot föreningar, institutioner och dess representanter.

Hela rapporten Självrapporterad utsatthet för hatbrott. Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen, Politikernas trygghetsundersökning och Skolundersökningen om brott finns att ladda ner på bra.se

För mer information:

Anna Gavell Frenzel: 08-527 58 431; anna.gavell.frenzel@bra.se

Thomas Hvitfeldt: 08-527 58 441; thomas.hvitfeldt@bra.se

Nyckelord

Dokument

Om

Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Unga som döms för rån eller våld eller hot mot tjänsteman har störst risk att fortsätta begå brott13.4.2021 08:30:00 CEST | Pressmeddelande

Pojkar som lagförs för rån och flickor som lagförs för våld eller hot mot tjänsteman, som första brott, är de som har störst risk att fortsatt begå många brott. En tidig brottsdebut och en mer avancerad brottslighet än andra jämnåriga är också vanligare bland unga som fortsätter att begå många brott. Det visar en ny rapport från Brå.

Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens12.4.2021 12:04:38 CEST | Pressinbjudan

Välkommen till 2021 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets digitala konferens äger rum 14–15 april och arrangeras tillsammans med Karlstads kommun. Årets konferens tar bland annat upp välfärdsbrottslighet, riskfaktorer för barn i tidig ålder och narkotikaförsäljning på internet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum