Hatbrottsmotiv bakom var femte brott

I studien redovisar Brå självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån tre stora undersökningar om brott: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott (SUB) och Politikernas trygghetsundersökning (PTU).

­­– I alla grupper är det vanligast att ha blivit utsatt för hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, följt av religionstillhörighet säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Av de personer som i NTU uppgett att de blivit utsatta för brott var det 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna som angav att det fanns ett hatbrottsmotiv. Bland elever i årskurs nio uppgav 10 procent att de utsatts för hatbrott och bland förtroendevalda i kommun- och regionfullmäktige samt riksdagen är siffran 8 procent.

Gemensamt för de tre undersökningarna är att de utsatta ofta uppger att det förekommit mer än ett hatbrottsmotiv vid det brott de utsatts för. Vanligast är att hatbrottet ska ha skett på grund av både hudfärg, nationalitet eller etniska bakgrund och religionstillhörighet.

– När man talar om att det förekommit flera hatbrottsmotiv vid samma händelse är det viktigt att komma ihåg att hatbrott handlar om gärningspersonens motiv och föreställningar om vad den utsatta till exempel har för religion eller sexualitet. Om de föreställningarna stämmer eller inte spelar egentligen ingen roll, ett homofobiskt hatbrott är ett homofobiskt hatbrott även om den utsatte inte är homosexuell, säger Anna Gavell Frenzel.

Det är en större andel av de utsatta männen i NTU som uppger ett hatbrottsmotiv, jämför med andelen utsatta kvinnor. Bland de kvinnor som utsatts är de flesta 65–85 år, medan flest utsatta män finns i åldersgruppen 25–44 år. Bland elever i årskurs nio uppgav 10 procent av tjejerna och 9 procent av killarna att de utsatts.

Fakta

Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Hatbrott kan riktas mot enskilda, men även mot föreningar, institutioner och dess representanter.

Hela rapporten Självrapporterad utsatthet för hatbrott. Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen, Politikernas trygghetsundersökning och Skolundersökningen om brott finns att ladda ner på bra.se

För mer information:

Anna Gavell Frenzel: 08-527 58 431; anna.gavell.frenzel@bra.se

Thomas Hvitfeldt: 08-527 58 441; thomas.hvitfeldt@bra.se