Statens veterinärmedicinska anstalt

Havssköldpaddan från stranden i Smögen obducerad

Dela

I januari hittades en oäkta karettsköldpadda (Caretta caretta) uppspolad och död utanför Smögen, en art som inte setts i Sverige sedan 1890. Sköldpaddan samlades in av Göteborgs Naturhistoriska museum och har därefter obducerats på SVA. Preliminärt finns två teorier om dödsorsaken.

Ett team samarbetade för att få ut all kunskap från sköldpaddan, från vänster: Gustav Averhed, Elina Thorsson och Jasmine Stavenow. Bild: SVA
Ett team samarbetade för att få ut all kunskap från sköldpaddan, från vänster: Gustav Averhed, Elina Thorsson och Jasmine Stavenow. Bild: SVA

Undersökningarna ger viktig kunskap om den fridlysta och hotade sköldpaddsarten. Utifrån obduktionsresultatet och efterföljande undersökningar kan information om sköldpaddans ålder, härkomst, hälsostatus och dödsorsak inhämtas. Eftersom sköldpaddsarten inte rapporterats i svenska vatten sedan 1800-talet är proverna värdefulla för forskning, både på kort och längre sikt.

En inledande obduktion har utförts och vävnadsprover har samlats in. Sköldpaddan som hittades i Smögen var en ung hona i gott näringstillstånd. Hon hade inga synliga sjukliga förändringar vilka kan förklara varför hon dött. Vid obduktionen konstaterades däremot flera äldre avläkta skador. På vänster sida av ryggskölden saknadesen del av skalet och i kroppshålan var tarmen sammanväxt med bukväggen. Skadorna på skalet och i tarmen bedöms ha uppstått till följd av trauma så som båtkrock, propellerskada eller hajattack.

– De gamla skadorna visar att hon överlevt en rejäl skada. Angående dödsorsaken överensstämmer fynden vid obduktionen med att sköldpaddan blivit bifångad (oavsiktligt fångad i fiskeutrustning) och drunknat. En annan tänkbar dödsorsak är att sköldpaddan frusit ihjäl, att hon helt enkelt hamnat i vinterkallt vatten som arten inte klarar. För att kunna säga mer får vi vänta in svar på de prover vi tagit och ska analysera, säger Elina Thorsson, veterinär på SVA.

Förutom Elina Thorsson medverkade även veterinär Gustav Averhed samt biolog Jasmine Stavenow på obduktionen.

– Eftersom havssköldpaddor lever nästintill uteslutande i haven speglar de den marina miljö de lever i. Dessutom är havssköldpaddor nästan som ekosystem i sig själva. Vi såg många olika arter på havssköldpaddans skal, så som havstulpaner, koralldjur och alger, säger Jasmine Stavenow.

I en film på Youtube (SVA Sverige) redovisar Elina Thorsson obduktionen och visar skadan på skölden.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ett team samarbetade för att få ut all kunskap från sköldpaddan, från vänster: Gustav Averhed, Elina Thorsson och Jasmine Stavenow. Bild: SVA
Ett team samarbetade för att få ut all kunskap från sköldpaddan, från vänster: Gustav Averhed, Elina Thorsson och Jasmine Stavenow. Bild: SVA
Ladda ned bild

Länkar

Om

Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens veterinärmedicinska anstalt
Ulls väg 2 B
756 51 Uppsala

018-67 40 00https://www.sva.se

Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Följ Statens veterinärmedicinska anstalt

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt

Tongivande konferens inom veterinär epidemiologi till Uppsala 202423.3.2022 07:15:00 CET | Pressmeddelande

Med missionen att förbättra hälsan hos djur, människor och miljön samlas årligen medlemmarna i SVEPM, Society for veterinary epidemiology and preventive medicine, för att utbyta erfarenheter och föra forskningen framåt. Det anrika sällskapet samlar veterinärer, biologer och virologer men även ekonomer, beteendevetare och matematiker som arbetar förebyggande med djurhälsa i gränslandet mellan vetenskap och policy.

Förslag: Så minskar vi risken för nya smittor mellan djur och människor28.2.2022 13:45:00 CET | Pressmeddelande

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har granskat svensk djurhållning utifrån risken för att nya allvarliga smittor mellan djur och människa kan uppkomma och få omfattande spridning. Bedömningen är att det är mycket låg risk för att sådana smittor, så kallade zoonoser, uppstår i Sverige. Däremot kan de föras in från andra länder och spridas i svensk djurhållning. Myndigheterna pekar på att vi lever en föränderlig värld där vi ser nya utmaningar på smittskyddsområdet, och lämnar därför förslag på åtgärder för att stärka smittskyddet i svensk djurhållning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum