Hjärt- och njursjukdom vanligare vid typ 1-diabetes än typ 2-diabetes

Behandlingen av både typ 1 och typ 2-diabetes har radikalt förbättrats under de senaste decennierna. Nya läkemedel och tekniska hjälpmedel har för de flesta med diabetes inneburit bättre möjlighet till ett normalt dagligt liv, ökad livskvalitet och påtagligt minskad risk för allvarliga komplikationer och för tidig död. Ändå kvarstår en förhöjd risk för bägge diabetestyperna i jämförelse med personer utan diabetes.

- Av studien framgår att vuxna med typ 1-diabetes har något högre risk för hjärtsjukdom, särskilt hjärtsvikt, samt kronisk njursjukdom jämfört med personer med typ 2-diabetes i jämförbara åldersgrupper. Även risken för stroke och förtida död var något högre hos personer med typ 1-diabetes, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som varit huvudansvarig i studien.

Det är känt att både hjärtkärl- och njursjukdom är vanligare bland personer med diabetes än i befolkningen i stort. Däremot finns nästan inga studier som direkt jämfört hur ofta förekommande dessa sjukdomar är vid olika former av diabetes och kunskapen om huruvida risken skiljer sej mellan dessa grupper har varit bristfällig.

- Vårt mål har varit att direkt jämföra befintliga och nya fall av hjärt- och njursjukdom hos personer med typ 1- och typ 2-diabetes via breda hälso- och sjukvårdsregister i Sverige och Norge. Hjärt- och njursjukdomar utgör allvarliga komplikationer vid diabetes och utgör i sig betydande risk för annan sjuklighet och förtida död, berättar Jan Eriksson.

Den ökade risken för hjärtsjukdom hos personer med typ 1 i jämförelse med typ 2-diabetes sågs framförallt över 60 års ålder och för stroke även i medelåldern. För njursjukdom var risken högre hos de med typ 1-diabetes i alla åldrar. Dödligheten var totalt cirka 30 procent högre vid typ 1 än typ 2-diabetes i åldrar över 50 år.

Idag uppskattas cirka 500 miljoner människor leva med diabetes och förekomsten beräknas öka med uppemot 50 procent till år 2045. Majoriteten diagnostiseras med typ 2-diabetes medan fem-tio procent har typ 1-diabetes.

Förekomsten av typ 1-diabetes är högst i de skandinaviska länderna där diagnosen ofta ställs i unga år vilket innebär att man lever länge med sin sjukdom. Globalt är hjärtkärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken. Både vid typ 1- och typ 2-diabetes är risken för hjärtkärlsjukdom och njursjukdom betydligt högre än för befolkningen i stort.

Förutom förhöjda blodsockervärden, är typ 2-diabetes förknippad med metabola syndromet, inklusive fetma, insulinresistens, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Dessa faktorer tillsammans med rökning, anses bidra till risken för hjärtkärl-sjukdom, ofta orsakad av åderförkalkning, och för kronisk njursjukdom, och det gäller även vid typ 1-diabetes.

- Våra fynd är intressanta och delvis överraskande, eftersom hjärtkärlsjukdom och kronisk njursjukdom ofta hänger samman med de riskfaktorer som är vanligast hos personer med typ 2-diabetes, fortsätter Jan Eriksson. Hos de med typ 1-diabetes har risken för olika organkomplikationer, till exempel i ögon, njurar och fötter, traditionellt ansetts vara i huvudsak kopplade till förhöjda blodsockernivåer och lång tid med diabetes. Detta kan sannolikt bidra till den något högre risken för hjärt- och njursjukdom hos personer med typ 1-diabetes eftersom de oftast får sin diabetes i yngre åldrar.

- En viktig slutsats är att både patienter med typ 1 och typ 2-diabetes behöver noggrann behandling och uppföljning av alla riskfaktorer, men exakt hur detta ska ske är oklart. Förbättrade behandlingar och ytterligare studier behövs för att långsiktigt minimera riskerna för allvarliga komplikationer vid diabetes, avslutar Jan Eriksson.


FAKTA om studien

• Omfattar i princip alla personer med diagnosticerad typ 1- eller typ 2-diabetes, totalt 543 572 personer, i åldern 18-84 år (59 331 med typ 1-diabetes och 484 241 med typ 2-diabetes).
• Urvalet har gjorts via nationella hälso- och sjukvårdsregister i Sverige och Norge.
• Forskarna följde upp personerna under 2-3 år under 2013-2016.
• Det som undersökts är förekomsten av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och kronisk njursjukdom samt alla dödsfall.
• Personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes jämfördes och man korrigerade resultaten för åldersskillnader.

Länk till studien publicerad i Diabetes Care (R. Kristófi, J.W. Eriksson m.fl.

Fakta: Centres of Excellence på Akademiska sjukhuset

• Inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
• Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neurotrauma, neuroendokrina tumörer, inflammationer och typ 1-diabetes.
• Fokus för diabetescentret är patienter med svår typ 1-diabetes. Syftet är att förbättra vården för dessa patienter, och i förlängningen även för patienter med stabilare typ 1-diabetes. Alla sektioner som ingår i detta center är forskningsaktiva, och förhoppningen är att centret ska göra Akademiska sjukhuset mer attraktivt för forskningsstudier.

För mer information/intervju, kontakta:
Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 44 19, e-post: jan.eriksson@medsci.uu.se