Statens veterinärmedicinska anstalt

Hög tid vaccinera mot kaningulsot

Dela

Kaningulsot är en mycket smittsam och allvarlig sjukdom som drabbar framförallt kaniner, men även vissa arter av harar. Sjukdomen kan lätt överföras mellan tam- och vildkaniner. Vaccination måste ske årligen för att upprätthålla skyddet mot kaningulsot. Senaste stora utbrott var 2016.

Kaniner på 4 H i Gränby, Uppsala. Foto: Mikael Propst/SVA. Bilden får fritt användas i anslutning till publicering av pressmeddelandet.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tillhandahåller åter vaccin mot de två typer av kaningulsot som förekommer. Anledningen är att det har visat sig vara svårt att få tag på vaccin i år.

– När vaccinet som skyddar mot kaningulsotens två virusvarianter, RHDV1 och RHDV2, i maj 2017 godkändes för försäljning i Sverige avvecklade SVA sin egen försäljning. Veterinärer och djursjukhus hänvisades då till att göra sina beställningar via apoteken. Då det åter är svårt att få tag i vaccin så har SVA alltså ansett det nödvändigt att ta hem det i lager, säger Inger Blom, stabschef för vaccinberedskapen vid SVA.

– Ägare av tamkaniner som har frågor om vaccination och vaccinationsdoser vänder sig bäst till en lokal veterinär.

Tar sju dagar innan vaccinet skyddar

Vaccinationer bör helst utföras på senvintern, eller i god tid före förflyttningar som kan innebära kontakter med andra tama och vilda kaniner, som till exempel utställningar. Det tar minst sju dagar innan kaninen utvecklat skydd mot kaningulsot efter vaccinationen.

Smittspridning kan ske vid direktkontakt mellan djur, men även indirekt, via infekterat material såsom avföring, blod, saliv och urin. Insekter kan vara viktiga spridare av smitta, och i många länder är sjukdomsutbrotten direkt relaterade till årstidsvariationer av mygg eller knott. I Sverige brukar fall av kaningulsot först påvisas under tidig vår. Sjukdomen ses i södra Sverige och ända upp till Gävleborgs län, framförallt under vår, sommar och höst.

Snabbt sjukdomsförlopp

Kaningulsot orsakas av ett lagovirus. Sjukdomsförloppet är snabbt och kaninerna drabbas av allvarliga leverskador. Sjukdomsbilden kan variera. Ofta ses plötsliga dödsfall utan föregående symtom. Ibland ser man blodigt sekret eller skum från näshålan, att kaninerna har svårt att andas eller uppvisar neurologiska störningar. Kaningulsot smittar varken människa eller andra djurarter än kanin och hare.

Bakgrunden till att SVA under en period tillhandahöll vaccin mot de båda virusvarianterna är att den nya typen av viruset, RHDV2, påvisades i många av de kaniner SVA undersökte i ett forskningsprojekt under 2015 - 2016. Resultaten visade att det fanns behov av ett vaccin som skyddade mot båda typerna. SVA fick tillstånd att importera och sälja ett sådant vaccin, i väntan på att vaccinet blev godkänt för försäljning på svenska apotek.

Mer information

Inger Blom, stabschef för vaccinberedskapen vid SVA, tel. 018-67 40 07, e-post: inger.blom@sva.se

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Länkar

Om

Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens veterinärmedicinska anstalt
Ulls väg 2 B
756 51 Uppsala

018-67 40 00http://www.sva.se

Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Följ Statens veterinärmedicinska anstalt

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt

Nya metoder för analys av hästdopningsprover27.4.2018 14:00Pressmeddelande

Selective androgen receptor modulators (SARM) är ämnen som hos människa ger muskeltillväxt likt anabola steroider, men som har betydligt mindre biverkningar. Ämnena kan därför användas som dopningspreparat, även för till exempel hästar. Annelie Hansson visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Uppsala universitet vilka nedbrytningsprodukter och kemiska strukturer som bör analyseras vid kontroll av hästar.

Nicklassons donation går till juverforskning18.4.2018 10:10Pressmeddelande

Två projekt som båda har betydelse för juverinflammationer hos kor har tilldelats medel vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Laborator Karin Artursson får 322 000 kronor för att studera vilka bakteriestammar av Staphylococcus aureus som cirkulerar bland svenska kor och hur dessa förändras över tid. Laboratorie­veterinär Charlotta Fasth får 78 000 kronor för att undersöka om den så kallade maldi-tof-tekniken kan användas för att skilja mellan olika typer av bakterier inom samma bakterieart. Forskningen har möjliggjorts av en donation på en miljon kronor av Elin Nicklasson i Väckelsång i Småland

Svensk livsmedelssäkerhet sprids till Östafrika7.3.2018 10:00Pressmeddelande

Förbättrad djurhälsa kräver kunskap om utbredningen av smittsamma djursjukdomar. Kontroll av animaliska livsmedel och av antibiotikaförbrukning och -resistens är andra framgångsfaktorer. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kommer tillsammans med Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Livsmedelsverket att driva ett femårigt projekt på temat friska djur och säkra livsmedel i Östafrika. Finansiär är Sida. – Syftet är att stärka samarbeten genom hela värdekedjan, inom och mellan de fem medverkande länderna; Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda, säger projektledare Erika Chenais, SVA.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum